Multivitaminer efter 70: vad visade den oväntade studien egentligen?

Multivitaminer och åldrande: varför väckte det så stor uppmärksamhet?

Under de senaste dagarna har medier runt om i världen tävlat om att publicera rubriker som ”piller som bromsar åldrandet”. Orsaken är publiceringen av resultat från COSMOS-studien i den ansedda tidskriften Nature Medicine. Ett forskarteam från Brigham and Women’s Hospital i Boston undersökte hur dagligt intag av multivitaminer påverkar de så kallade epigenetiska klockorna — kroppens biologiska ”nedräknare” som är kodad i vårt DNA.

Forskarna tittade alltså inte på rynkor eller konditionsnivåer, utan på mycket konkreta molekylära markörer kopplade till kroppens åldrande och dödsrisk.

Vad handlade COSMOS-studien om?

COSMOS är en stor, flerårig studie som ursprungligen utformades för att utvärdera kakao och multivitaminers inverkan på äldre människors hälsa. Den mycket omtalade analysen är en av studiens ”förgreningar” med fokus på biologiskt åldrande.

Vilka deltog och vad tog de?

Drygt under tusen deltagare ingick i den beskrivna delen av studien — ungefär jämnt fördelade mellan kvinnor och män, och alla var minst 70 år gamla. Deltagarna delades slumpmässigt in i fyra grupper som varje dag i två år intog en olika kombination av kapslar:

• multivitamin och kakao (500 mg kakao innehållande cirka 50 mg epikatekin — en välkänd antioxidant),
• endast kakao plus placebo,
• endast multivitamin plus placebo,
• endast placebo.

Denna uppdelning gör det möjligt att särskilja de enskilda ämnenas verkan och avgöra om en eventuell effekt beror på multivitaminet, kakaon eller kombinationen av båda.

Vad mätte man i deltagarnas kroppar?

Forskarteamet koncentrerade sig på så kallad DNA-metylering — en process där små metylgrupper fästs på DNA-strängen. Mönstret av dessa ”märken” förändras med åldern och bildar de epigenetiska klockorna. I praktiken är det mönster av modifikationer i bestämda delar av genomet som korrelerar ganska väl med förväntad livslängd och risken för åldersrelaterade sjukdomar.

Forskarna mätte fem sådana epigenetiska signaturer hos varje deltagare vid studiens start, efter ett år och efter två års tillskottsintag.

Multivitaminet var kopplat till en svag inbromsning av förändringarna i alla fem epigenetiska klockor — särskilt hos personer som vid studiens start redan visade tecken på accelererat biologiskt åldrande.

Vilka effekter gav multivitaminintaget?

Analysen visade att de deltagare som regelbundet tog multivitaminer i två år uppvisade långsammare DNA-metyleringsförändringar i alla fem undersökta epigenetiska klockor. Två av dem är starkt förknippade med dödlighet, vilket genast drog till sig mediernas uppmärksamhet.

Forskarna försökte översätta detta till ett mer begripligt språk. Enligt deras uppskattning ”vann” multivitamingruppen cirka fyra månader i biologisk ålder jämfört med gruppen som enbart fick placebo under den tvååriga observationsperioden.

Kakaon gav — trots innehållet av antioxidanter — inga mätbara fördelar i just denna aspekt. Den avgörande signalen knöts direkt till multivitaminet.

Vad säger studiens egna författare?

Forskarna bakom projektet understryker från början att resultaten ska tolkas med försiktighet. I publikationen framgår det tydligt att effekten å ena sidan är statistiskt signifikant, men å andra sidan mycket blygsam.

Författarna erkänner öppet att det fortfarande behövs betydligt fler studier för att bedöma om en så subtil förändring i de epigenetiska klockorna verkligen leder till hälsomässiga vinster för äldre människor.

Studiens ledande forskare påpekar dessutom det bredare näringsmässiga sammanhanget. Han framhåller att det skulle vara meningsfullt att jämföra multivitaminets effekt med en varaktig omläggning till en hälsosammare kost — vilket antyder att tillskottet bör betraktas som ett komplement till livsstilen, inte dess omdrejningspunkt.

Forskarna påminner också om att även om epigenetiska klockor anses vara användbara ”ålderstermometrar”, är de ännu inte fullt ut erkända som kliniska verktyg. Det saknas tydliga data för hur de exakt hänger samman med kroniska sjukdomar och konkreta vanor — från kost till tillskottsintag.

Vem finansierade COSMOS-studien?

I väl omtalade näringsstudier uppstår frågan om finansiering alltid. Här är bilden ganska komplex. Projektet fick stöd från både offentliga institutioner — däribland National Institutes of Health i USA — och stora företag samt organisationer knutna till marknaden för kosttillskott och funktionell mat.

Bland sponsorerna hittar man bland annat Mars (med sin nutritionsavdelning), Pfizer Consumer Healthcare (nu Haleon) samt företag som utför epigenetiska tester, och branschorganisationer för tillverkare av kosttillskott och livsmedel — inklusive organisationer som tidigare har anklagats för alltför nära relationer till forskare.

Författarna förklarar ingen intressekonflikt och försäkrar att sponsorerna inte påverkade vare sig studiedesign eller tolkning av resultaten. Formellt sett ser allt korrekt ut, men närvaron av så många aktörer från kosttillskottsbranschen ger naturligtvis anledning till lite extra kritisk uppmärksamhet över mediernas rubriker.

Bör en 70-åring genast köpa multivitaminer?

COSMOS-resultaten ger kanske en viss optimism — särskilt för äldre med näringsbrister. Ett dagligt multivitamin under läkaruppsikt kan i sådana fall utgöra förnuftigt stöd. Man bör dock komma ihåg några viktiga saker:

• den observerade effekten är blygsam — vi pratar om en skillnad på några månader i biologisk ålder över två år,
• det är ännu inte känt om denna förändring resulterar i färre blodproppar, stroke, demensfall eller andra åldersrelaterade sjukdomar,
• tillskott ersätter inte en hälsosam kost, fysisk aktivitet, sömn och behandling av kroniska sjukdomar,
• hos vissa personer kan man riskera ett överskott av vissa näringsämnen om man på egen hand kombinerar multivitaminer med andra preparat.

I praktiken är ett mer förnuftigt steg än ett spontant köp av en stor burk tabletter att tala med sin husläkare eller en geriatrisk specialist, ta grundläggande blodprover och därefter välja en eventuell tillskottsbehandling.

Varför väcker epigenetiska klockor så stort intresse?

Epigenetik handlar om förändringar i genuttrycket som inte beror på förändringar i själva DNA-sekvensen, utan snarare på ”reglerande lager” som metylering. Med tiden genomgår dessa metyleringsmönster förutsägbara förändringar. Algoritmer som analyserar hundratals sådana platser kan uppskatta den så kallade epigenetiska åldern.

Om den epigenetiska åldern är högre än den kronologiska talar man om accelererat biologiskt åldrande. Är den lägre åldras kroppen teoretiskt sett långsammare. Bioteknikföretag försöker omvandla dessa tester till kommersiella produkter, och forskare undersöker hur kost, livsstil och medicin påverkar denna ”biologiska klocka”. COSMOS passar in i detta växande intresse — men visar också hur begränsade de praktiska konsekvenserna av sådana mätningar fortfarande är.

Vad kan ha större betydelse än ett piller?

Studiens resultat talar försiktigt till fördel för multivitaminer hos äldre — men forskarteamet själv uppmanar till att se bredare på de dagliga vanorna. En enda kapsel kan inte upphäva konsekvenserna av mångårigt rökande, stillasittande liv, en kost baserad på ultrabearbetade livsmedel och kronisk stress.

För en person över 70 år kan de verkliga vinsterna komma från något vi vet betydligt mer om än epigenetiska klockor: regelbunden motion anpassad till hälsotillståndet, en kost rik på grönsaker, fullkorn och nyttiga fetter, rökavvänjning, begränsning av alkohol, förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar och kontroll av kroppsvikten. I det sammanhanget kan ett förnuftigt valt multivitamin vara ett komplement — inte ett magiskt anti-aging-piller.