En lovande behandling presenterad vid cancerkongress i Berlin

Vid en onkologisk kongress i Berlin presenterade forskare från London resultaten av en behandling som potentiellt kan förändra angreppssättet mot avancerad huvud- och halscancer. Det handlar om en enkel injektion under huden – och hos patienter där alla andra alternativ var uttömda lyckades man bromsa eller till och med tränga tillbaka sjukdomen på förvånansvärt kort tid.

Huvud- och halscancer – ett växande problem med allt yngre patienter

Huvud- och halscancer omfattar cancerformer i munhålan, svalget, struphuvudet, bihålorna och näshålan. De allra flesta är så kallade skivepitelcancer som uppstår i slemhinnorna i de övre luft- och matsmältningsvägarna. Globalt sett är det en av de vanligare cancerformerna, och antalet nya fall stiger stadigt.

Tidigare var rökning och överdriven alkoholkonsumtion de primära orsakerna. Men bilden har förändrats markant under det senaste decenniet. Humant papillomvirus (HPV) spelar nu en allt större roll, särskilt vid cancer i svalget och munhålan. Det drabbar ofta män under 60 år som aldrig har rökt – en patientgrupp som inte passar in i de klassiska riskprofilerna.

Denna förskjutning gör det svårare att förutsäga sjukdomsförloppet och anpassa behandlingen exakt. Och när cancern återkommer efter behandling eller sprider sig är läkarnas möjligheter snabbt uttömda.

Varför nuvarande behandling tar slut

Standardbehandlingen kombinerar typiskt operation, strålbehandling och kemoterapi baserad på platinaföreningar. Det fungerar bra vid tidigare stadier, men när cancern återkommer eller är spridd från början blir situationen dramatiskt svår.

Immunterapi – läkemedel som frigör immunsystemets egna angreppsmekanismer, såsom checkpointhämmare – har under de senaste åren kommit till som ett extra verktyg. Hos vissa patienter håller det sjukdomen i schack under längre tid, men en stor del reagerar inte alls eller slutar reagera efter kort tid.

Hittills har det bara funnits ett godkänt målinriktat läkemedel, cetuximab, som bara hjälpte utvalda patienter och med ganska begränsade resultat. Efter svikt av både kemoterapi och immunterapi stod läkarna därför ofta utan verkliga möjligheter. Det är precis denna patientgrupp som forskningsprogrammet Orig-AMI 4 med det nya läkemedlet amivantamab har utvecklats för.

Amivantamab – en antikropp som angriper cancern från tre håll

Amivantamab tillhör en ny generation så kallade bispecifika monoklonala antikroppar. Det innebär att substansen samtidigt kan känna igen och blockera två olika mål på ytan av cancerceller – och därmed stänga av två viktiga tillväxtmekanismer på en gång.

Blockering av receptorerna som driver tumörtillväxt

För det första binder amivantamab sig till EGFR-receptorn. Denna proteinkontakt är i cancerceller ofta våldsamt överaktiverad, vilket leder till okontrollerad celldelning. Genom att blockera EGFR tas en av tumörens primära tillväxtimpulser bort.

Det andra målet är proteinet MET. Denna molekylära väg fungerar som cancercellernas ”plan B” – den ger tumören möjlighet att undkomma behandlingar riktade mot EGFR. När MET verkar ohindrat återkommer cancern lättare och accelererar igen.

Aktivering av immunsystemet

Det tredje elementet skiljer amivantamab från många andra riktade terapier. Läkemedlet kan locka till sig och aktivera patientens egna immunceller – särskilt de så kallade NK-cellerna, naturliga mördarceller. Immunsystemet får därmed en tydlig signal om vilka celler som ska elimineras.

Amivantamab blockerar två centrala tillväxtvägar i tumören och aktiverar samtidigt immunsystemet – det ger en trefaldig effekt mot cancern.

Denna kombination av mekanismer kan förklara hur snabbt och i vilken grad patienterna reagerade i det kliniska försöket.

En subkutan injektion istället för timslångt dropp

Många cancerbehandlingar kräver långa intravenösa infusioner på dagavdelningar eller under sjukhusvistelse. Det betyder timmar i behandlingsstolen, transporter fram och tillbaka, lediga dagar från arbetet och konstant press på hela familjen.

I Orig-AMI 4-försöket gavs amivantamab som en vanlig injektion under huden. Den administreringsformen öppnar möjlighet för ambulant behandling – och på sikt kanske delvis hembehandling under medicinsk övervakning.

Kortare besök på cancercentret
Mindre press på dagavdelningarna
Enklare logistik för patienter utanför de stora städerna
Bättre möjlighet att upprätthålla vardagen och arbetslivet

Försöksresultat: Första effekt efter bara sex veckor

Orig-AMI 4-försöket inkluderade 86 vuxna med återkommande eller metastaserande skivepitelcancer i huvud och hals. Alla hade tidigare genomgått misslyckad kemoterapi med platinaföreningar samt immunterapi. Det handlade med andra ord om patienter som verkligen inte hade några effektiva behandlingsalternativ kvar.

Alla deltagare fick amivantamab som monoterapi. En preliminär dataanalys visade att hos cirka 76 procent av patienterna antingen krympte tumören eller slutade växa, mätt enligt standardiserade responskriterier.

I genomsnitt redan sex veckor efter behandlingsstart såg läkarna tydlig stabilisering eller tillbakagång av cancerförändringarna – det är sällan sett vid så framskriden sjukdom.

Den period då sjukdomen förblev under kontroll – den så kallade progressionsfria överlevnaden – var i genomsnitt 6,8 månader. I juli 2025 var 62 procent av försöksdeltagarna fortfarande i behandling, vilket vid denna patientgrupp betraktas som en hög andel.

Biverkningsprofil och behandlingssäkerhet

Till skillnad från klassisk kemoterapi, som ofta är förknippad med allvarliga biverkningar, visade sig det nya läkemedlet generellt vara väl tolererat. De vanligast rapporterade problemen var av hudmässig karaktär – utslag, irritation och torr hud – och hade typiskt mild till måttlig karaktär.

Jämfört med illamående, svår neutropeni, håravfall och organskador, som patienter fruktar vid traditionell kemoterapi, kan denna biverkningsprofil betraktas som en väsentlig förbättring av livskvaliteten. Läkemedlet kräver naturligtvis fortsatt nära läkarövervakning och löpande kontroll av hälsoparametrar.

Vad förändras i vardagen – en patients upplevelse

Stora siffror och procent imponerar, men kärnan förstås bäst genom konkreta exempel. En av försöksdeltagarna var en 59-årig man med tungcancer, diagnostiserad 2024. Han genomgick standardbehandling, men cancern återkom, och efterföljande behandlingslinjer gav ingen effekt.

Efter inklusion i amivantamab-behandlingen började han efter några behandlingscykler märka en tydlig förbättring. Besvärligheter som försvårade tal och ätande minskade, och han kunde äta normalt igen. Patienten framhöll att han bortsett från hudförändringar inte upplevde besvärande biverkningar, och att sjukdomen inte längre fyllde hans vardagstankar.

Den nya behandlingen förlänger inte bara den progressionsfria perioden – hos en del patienter ger den möjlighet att tala, äta och delta normalt i familjelivet igen.

Vad händer nu med amivantamab inom huvud- och halscancer

Orig-AMI 4 är ett tidigt försök, men resultaten var tillräckliga för att onkologimiljön nu diskuterar en möjlig förändring av behandlingsansatsen. Forskarna planerar nu att gå vidare till en stor fas 3-undersökning med en bredare patientgrupp, där läkemedlet jämförs med nuvarande standardbehandling eller läggs till befintliga behandlingsscheman.

Om effekterna bekräftas kommer nästa steg vara bidragsförhandlingar inom de offentliga hälsosystemen. Målet är att röra sig från behandling som ”sista utväg” till en möjlighet som kan erbjudas tidigare och till fler patienter.

Möjliga användningar vid andra cancerformer

Amivantamabs verkningsmekanisme – samtidig hämning av EGFR och MET kombinerat med immunaktivering – har väckt intresse hos specialister inom andra cancerområden. Det pågår redan studier vid lungcancer, och det förekommer projekt om tjocktarmscancer och matstrupe cancer där samma molekylära vägar spelar en central roll.

Cancerform	EGFR/METs roll	Status för amivantamab-forskning
Huvud- och halscancer	Vanlig EGFR-överaktivering, flyktmekanismer via MET	Tidigt fasforsök avslutat, vidare fas planerad
Lungcancer	EGFR-mutationer och amplifieringar, MET-aktivering	Läkemedlet redan godkänt vid utvalda undertyper
Tjocktarmscancer	Hos vissa patienter överuttryck av EGFR och MET-aktivering	Tidiga stadier av kliniska försök

Vad betyder det för patienter och läkare

Framkomsten av denna behandling öppnar för viktiga överväganden om framtidens angreppssätt mot huvud- och halscancer. För det första flyttas fokus bort från att uteslutande mäta effekt i överlevnadsmånader – kvaliteten i den dagliga tillvaron räknas minst lika mycket. Injektionsformen, den lägre toxiciteten och möjligheten att bevara grundläggande aktiviteter är argument som betyder enormt mycket för patienter och deras anhöriga.

För det andra blir det allt tydligare att cancerformer förknippade med HPV och EGFR/MET-signalvägar kräver behandlingar som är skräddarsydda efter den enskilda sjukdomens biologi. Amivantamab är ett exempel på ett läkemedel designat utifrån specifika molekylära mål framför generella kemoterapischeman. I praktiken kan det innebära att genetisk analys av tumörer och grundligare patientprofilering redan vid diagnostillfället kommer bli ännu mer avgörande.