En långvarig finsk studie från 2025, genomförd inom rättspsykiatrin, visar att människor med uttalade psykopatiska drag betydligt oftare senare läggs in med schizofreni. Men vad berättar egentligen dessa siffror för oss – och vad berättar de inte – om personlighet, sårbarhet och fördomar kring allvarliga psykiska sjukdomar?

En omfattande uppföljning över decennier

Finska forskare följde 341 personer som mellan 1984 och 1993 genomgick grundliga psykiska undersökningar på ett rättspsykiatriskt sjukhus. Det rörde sig främst om individer som kommit i kontakt med rättssystemet, och vars psykiska tillstånd hade bedömts noggrant.

Viktiga uppgifter från undersökningen:

341 personer, övervägande män, med en medelålder på drygt 33 år vid den första bedömningen
vid studiens start hade ingen av deltagarna schizofreni eller annan tydlig psykos
allvarlig intellektuell funktionsnedsättning och organiska hjärnsjukdomar var uteslutna
alla journaler kopplades sedan till det nationella hälsoregistret för att se vem som slutligen hamnade på sjukhus med schizofreni

Forskarna använde ett välkänt bedömningsinstrument, Psychopathy Checklist-Revised (PCL-R), för att mäta graden av psykopatiska drag hos varje person. Utifrån poängen delades deltagarna in i tre grupper: låg, måttlig och hög. En poäng på 25 eller högre betraktades som en tydlig psykopatisk personlighet.

Kärnbudskapet: ju högre nivån av psykopatiska drag var, desto större var sannolikheten för en senare sjukhusvistelse med schizofreni – men majoriteten utvecklade aldrig schizofreni.

De fem psykopatiska dragen som framträdde tydligast

Inom forskningen föredrar man att tala om ”psykopatiska drag” snarare än ”en psykopat”. Det handlar om en samling egenskaper som kan förekomma i varierande grad. Den finska studien fokuserade särskilt på dessa fem kännetecken:

Emotionell kyla och bristande inlevelse – svårigheter att känna med andra, lite synlig värme
nästan ingen skuldkänsla – liten ånger eller samvete efter att ha skadat eller sårat andra
tendens till manipulation – medveten vilseledning eller utnyttjande av andra till egen fördel
impulsivt och gränsöverskridande beteende – agerar snabbt, tar risker, ignorerar regler
strukturell oansvarighet – håller inte avtal, försummar arbete, kaotiska relationer och ekonomiska problem

Denna beskrivning påminner kanske om en klyscha från en kriminalserie, men psykiatrer understryker att sådana drag i mild form finns hos många människor. Det handlar om ett glidande spektrum – inte en svart-vit stämpel som ”psykopat eller inte”.

Hur mycket ökar risken för schizofreni?

Forskarna följde deltagarna i över trettio till fyrtio år via hälsoregister och undersökte vem som slutade med att få en schizofrenidiagnos under inläggning.

De viktigaste resultaten:

människor med en måttlig nivå av psykopatiska drag hade cirka 5,3 gånger så stor sannolikhet för senare inläggning med schizofreni jämfört med gruppen med få sådana drag
vid en hög nivå låg risken rent av 9,3 gånger högre
i den grupp som på PCL-R bedömdes som tydlig ”psykopatisk personlighet” utvecklade cirka 20 procent slutligen schizofreni

Fyra av fem människor med uttalade psykopatiska drag fick ingen schizofreni. Förhöjd risk är något helt annat än ett oundvikligt öde.

Sambandet är statistiskt starkt, men förklarar inte automatiskt orsak och verkan. Missbruk, traumatiska upplevelser, hjärnutveckling och sociala faktorer spelar sannolikt också in. Vissa människor delar förmodligen en generell sårbarhet för både impulsivt, gränsöverskridande beteende och senare psykotisk destabilisering.

Varför detta samband inte betyder att ”psykopater blir schizofren”

I den offentliga debatten blandas begrepp som psykopati, schizofreni och ”galenskap” ofta ihop. Den finska studien visar just att det handlar om olika fenomen som ibland uppträder samtidigt – men långt ifrån alltid.

En rättsmedicinsk psykolog kan till exempel i ett brottmål beskriva en person med ett kyligt, distanserat framträdande, ett oregelbundet livsförlopp och många gamla trauman. Hen talar om starka psykopatiska kännetecken och en skadad personlighet, men ingen tydlig schizofreni. Den aktuella personen fungerar skenbart normalt i perioder, vilket inte stämmer överens med en klassisk långvarig psykotisk sjukdomsbild.

Schizofreni handlar primärt om psykotiska symtom som vanföreställningar, hallucinationer och allvarligt störd tankeverksamhet. Psykopatiska drag rör snarare emotionell kyla, bristande skuldkänsla, manipulativt beteende och hänsynslösa val. De två kan förekomma samtidigt, men är inga synonymer.

Vad betyder detta för prevention och behandling?

Studien handlar om en mycket specifik grupp: människor som redan befinner sig i en rättspsykiatrisk miljö. Det är inte ett representativt tvärsnitt av befolkningen. Resultaten säger därför mycket lite om den genomsnittliga svensken med några hårda kanter eller impulsivt beteende.

För psykiatrin har studien dock konkreta konsekvenser:

tidig identifiering av riskprofiler – yrkesverksamma kan vid uttalade psykopatiska drag vara mer uppmärksamma på begynnande psykotiska signaler
fokus på missbruk – drogbruk är en välkänd utlösare av psykoser och förekommer extra ofta i denna grupp
trauman och en otrygg uppväxt – många inblandade har en bakgrund präglad av försummelse och misshandel; målinriktad traumabehandling kan minska den totala sårbarheten
god uppföljning vid fängelsestraff – efter avtjänat straff eller dom till behandling är uppföljning, boende och missbruksbehandling avgörande för att förebygga eskalering

Psykopatiska drag kräver mer än enbart repression: långvarig stöd, missbruksbehandling och traumaterapi kan i väsentlig grad förändra en människas livsförlopp.

Varför personlighetsdrag inte är en slutgiltig dom

Det faktum att 20 procent av gruppen med uttalade psykopatiska drag slutade med att utveckla schizofreni betyder också att 80 procent inte gjorde det. Sårbarhet är inget öde. Mycket beror på omständigheterna: stödjande relationer, tillgång till behandling, om man använder droger, och sättet man lär sig hantera stress på.

Konkreta exempel från praktiken illustrerar detta tydligt. En person med impulsiva och kalla drag som i rätt tid får hjälp med missbruk, arbete och struktur kan leva relativt stabilt. En annan med en liknande profil som förblir i en våldsam miljö, använder mycket droger och ingen stans kan vända sig, löper en mycket större risk för psykotiskt sammanbrott.

Hur känner man igen begynnande psykos hos en person med hårda drag?

Hos människor med bristande empati och hänsynslöst beteende upptäcks en psykos ibland sent, eftersom omgivningen redan är van vid ”märkligt” eller okänsligt uppförande. Det krävs extra uppmärksamhet för att upptäcka tidiga tecken, till exempel:

plötsligt ökad misstänksamhet eller konspirationstänkande
att höra röster eller se saker som andra inte uppfattar
starkt förvirrade och osammanhängande uttalanden
plötslig extrem självförsummelse eller social isolering
snabb försämring efter intensifierat alkohol- eller drogbruk

Den som observerar sådana förändringar hos en närstående kan inleda ett samtal och vid behov kontakta den behandlande läkaren eller en psykiatrisk akutmottagning. Tidig behandling av psykos minskar risken för varaktig skada på funktionsförmåga, relationer och arbetsliv.

Mer nyans i samtalet om ”monstermord”

Vid allvarliga våldsbrott hörs ofta uppmaningen att stämpla gärningsmannen som ett ”monster” och gå vidare. De finska uppgifterna visar just hur komplexa många livshistorier är: en blandning av medfött temperament, skadliga barndomsupplevelser, missbruk och psykiska sårbarheter.

Det kräver inte ursäkter, men det kräver en skarpare blick. Människor med hårda och manipulativa drag kan samtidigt vara djupt skadade och bära en förhöjd risk för allvarlig psykiatrisk destabilisering. Straff och samhällsskydd är fortfarande nödvändigt, men målinriktad behandling och långvarigt stöd kan minska sannolikheten för nya offer.

För dem som själva känner igen sig i impulsivitet, kyla eller problem med empati är det värdefullt att veta att sådana drag inte automatiskt leder till schizofreni. Den som i tid tar itu med missbruk, traumabearbetning och struktur i vardagen kan dämpa många av riskerna. Just den kombinationen av personligt ansvar och god, tillgänglig behandling gör den avgörande skillnaden på lång sikt.