Lara Croft är tillbaka med två Tomb Raider-spel – men något är helt annorlunda

En välkänd silhuett, ett par pistoler, ett dyk ner i bortglömda ruiner… och ändå känns Lara Croft annorlunda idag än förr i tiden.

Fans får inte ett, utan två nya Tomb Raider-spel serverade, vardera med sin egen ton och tidslinje. Samtidigt presenterar Crystal Dynamics en fräsch, påfallande vuxen version av Lara, med nytt ansikte, ny röst och tydligare vision för serien.

En ny Lara Croft, med nytt ansikte och ny röst

Crystal Dynamics väljer denna gång inte en radikal reboot, utan en Lara som växer. Hennes ansikte verkar stramare, äldre, mer genomlevt. Animationerna tycks riktade mot nyanser: mindre tecknad film, mer människa. Ingen antydan till Angelina Jolie, ingen kopia av Sophie Turner, utan en spelversion som gör anspråk på sin egen identitet.

Studion kopplar ett avgörande beslut till det: båda nya spelen får samma röstskådespelare, Alix Wilton Regan. Hon är känd från bland annat Dragon Age: Inquisition, Cyberpunk 2077 och Mass Effect 3. Därmed försöker Crystal Dynamics bygga en igenkännlig, genomgående personlighet, istället för en Lara som börjar om från början varje generation.

Alix Wilton Regan blir det nya fasta ansiktet – eller rättare sagt: den fasta rösten – för Lara Croft, tänkt som förankringspunkt för en ”förenad” Tomb Raider-tidslinje.

Studion talar öppet om en ”unified timeline”: de äldre äventyren, den moderna Survivor-trilogin och de två nya projekten ska inte längre fungera som isolerade öar. De bildar tillsammans biografin för en och samma Lara, med faser, ärr och utveckling.

’Tomb Raider: Catalyst’ – ett öppet värld-uppdrag i norra Indien

Den första stora annonseringen är Tomb Raider: Catalyst, utvecklat i samarbete med Amazon Game Studios. Projektet har pågått sedan 2022 och beskrivs internt som det mest ambitiösa Tomb Raider-spelet Crystal Dynamics har satt igång på åratal.

Historien: mellan gammal katastrof och mänsklighetens framtid

Catalyst utspelar sig i norra Indien, kring spåren av en årtusendgammal katastrof. Den katastrofen har lämnat ett lager mytisk teknologi och bortglömda religiösa berättelser. Den blandningen berör direkt teman som makt, ansvar och gränsen mellan vetenskap och tro.

Lara hamnar i en kamp mellan:

• skattjägare med egna agendor,
• frakturruiner som brister både bokstavligt och bildligt,
• och krafter som kan förvränga mänsklighetens framtid.

Crystal Dynamics positionerar Lara här som erfaren äventyrare, några år efter händelserna i Tomb Raider: Underworld. Survivor-trilogin (2013–2018) ses som hennes ursprungshistoria, Catalyst som början på ett vuxet kapitel. Spelare behöver inte ha spelat de gamla delarna, men de som har det kommer att känna igen kopplingar.

Catalyst presenteras som en ”helt självständig” Tomb Raider-episod, tillgänglig för nykomlingar, men full av anspelningar på tidigare spel för veteraner.

Gameplay och teknik: den största Tomb Raider-världen hittills

Spelet körs på Unreal Engine 5, och Crystal Dynamics lovar den mest omfattande värld serien någonsin har haft. Ingen sammankoppling av lösa nivåer, utan en stor, sammanhängande miljö, med vikt på fri utforskning och pusselaktiga strukturer.

Studion antyder ”personaliserad teknologi” för Lara: tänk på prylar som passar till kontexten, utrustning som växer med historievalen eller nya sätt att närma sig gamla gravar på. Samtidigt återvänder fasta ankare: massiva gravkammare, dödliga fällor, klätterpassager där ett felsteg kan bli fatalt.

Där Survivor-spelen främst fokuserade på överlevnad, tycks Catalyst sätta Lara som självsäker professionell, som söker upp faran istället för att fly från den.

Fans måste dock ha tålamod. Den planerade utgivningen ligger först 2027, till PS5, Xbox Series X|S och Steam. Det skickar också en signal: Crystal Dynamics tar sig tid att återuppbygga seriens fundament, både tekniskt och narrativt.

’Tomb Raider: Legacy of Atlantis’ – klassikern från 1996 återuppfunnen

Parallellt med Catalyst arbetar studion på Tomb Raider: Legacy of Atlantis, en modern återberättelse av det allra första Tomb Raider-spelet från 1996. Ingen enkel remaster, ingen ett-till-ett-remake, utan en ”omtolkning” som vill förverkliga dåtidens vision med nutidens teknologi.

30 år efter originalet: tillbaka till Scion

2026 blir året när Tomb Raider firar sin trettionde födelsedag. Legacy of Atlantis ska markera det ögonblicket genom att vända tillbaka till jakten på den mytiska Scion, artefakten som 1996 satte tonen för Laras karriär som skattjägare.

Crystal Dynamics samarbetar här med det polska Flying Wild Hog, känt för snabb action och dynamiska miljöer. Gameplayet fokuserar återigen kraftigt på pussel och rumsligt tänkande, kombinerat med modern styrning och mer responsiv kamp.

Löftet: igenkännliga platser för gamla fans, men med anpassade pussel, omarbetade faror och helt nya zoner som medvetet sätter spelarens minne på prov.

Ikoniska ögonblick, återuppbyggda i Unreal Engine 5

Legacy of Atlantis körs liksom Catalyst på Unreal Engine 5. Klassiska scener återuppbyggs, ibland grundligt anpassade. Crystal Dynamics nämner explicit kampen mot T-rexen, som nu känns mer som ett filmiskt höjdpunkt än ett gammalt polygonalt hopp-skräck.

Strukturen förblir trogen originalet: Lara reser förbi förhistoriska hot, övergivna gravar, hemliga baser och bortglömda civilisationer. Bara är utförandet mer modernt, med större uppmärksamhet på animation, belysning och fysik.

Legacy of Atlantis riktar sig mot två målgrupper samtidigt: nostalgiska spelare som vill ha ”sitt” Tomb Raider tillbaka, och nyfikna nykomlingar som ofta inte vill röra en klassisk titel på grund av föråldrad styrning.

Vad betyder detta för framtiden för Tomb Raider?

Med Catalyst och Legacy of Atlantis satsar Crystal Dynamics på en dubbel rörelse. På ena sidan presenterar de ett helt nytt, storskaligt äventyr som skjuter tidslinjen framåt. På andra sidan vänder de medvetet tillbaka till ursprunget, för att få historiens början att bättre passa med den nya visionen.

Det ger möjligheter, men också risker. Fans är knutna till tidigare versioner av Lara – från den kantiga PS1-hjältinnan till den mer sårbara Survivor-Lara. En ny röst och ett omritat ansikte kan skapa motstånd, särskilt om spelare emotionellt hänger fast vid tidigare inkarnationer.

Samtidigt kan en sådan tydlig ompositionering ge serien luft. En konsekvent röstskådespelare, en sammanhängande tidslinje och ett tekniskt delat fundament sänker tröskeln för nya spelare. Den som börjar med Legacy of Atlantis kan logiskt fortsätta till Underworld, därefter till Catalyst, utan att varje gång uppleva ett hårt stilbrott.

Nyttig bakgrund: hur passar detta in i dagens spelindustri?

Crystal Dynamics tillvägagångssätt ligger i linje med en bredare trend i branschen. Stora serier får ofta en kombination av:

• nya stora delar som skjuter historien framåt,
• och omtolkningar av klassiker för att utnyttja både nostalgi och lätt tillgång.

Resident Evil, Final Fantasy och till och med The Last of Us visar hur kraftfull den växelverkan kan bli. En lyckad remake kan hämta tillbaka gamla spelare och få med unga spelare ombord. Efteråt närs intresset för att återvända till den omarbetade versionen av en ny del.

För Tomb Raider kan detta dubbelprojekt ha en annan effekt: mer utrymme för andra medier. En klar, fast version av Lara Croft underlättar serier, filmer och crossovers. Amazon arbetar redan på ett liveaction-projekt med Sophie Turner, och en tydligt definierad spel-Lara kan stå tematiskt vid sidan av det, istället för att stöta mot det.

Den som vill planera framåt som spelare kan göra två saker: 2026 återbekanta sig med seriens rötter via Legacy of Atlantis, och därefter 2027 gå direkt vidare till Catalyst för en Lara som gör anspråk på sin plats i den moderna AAA-världen.