Saudiarabien skrotar miljardprojekt: Den hemliga skandalen bakom ökenstadens kollaps

Den futuristiska megastaden Neom, i åratal kronprinsen Mohammed bin Salmans paradprojekt, ser ut att bli långt mer blygsam än vad som ursprungligen utlovades. Planerna på en 16 mil lång, spegelblankt ökenstaden utan bilar och helt utan utsläpp väcker allt större tvivel kring kostnader, genomförbarhet och prioriteringar.

Från framtidsdröm till ekonomisk verklighetscheck

Neom skulle bli symbolen för Vision 2030, det program genom vilket Saudiarabien vill göra sin ekonomi mindre beroende av olja. Projektets kronjuvel: ”The Line”, en rad 500 meter höga skyskrapor i en rak linje genom öknen, helt utan vägar eller bilar, fullständigt drivet av förnybar energi.

Enligt källor nära regeringen har Riyadh nu beslutat att skala ner ambitionerna markant. Orsaken: miljardsutgifter, växande underskott och ihållande förseningar på byggarbetsplatsen. Bygget av The Line ska redan ha stannat av i stort sett helt förra året, medan team letade efter en alternativ väg framåt som förbränner färre pengar.

The Line budgeterades en gång till 500 miljarder dollar. Uppskattningsvis har redan cirka 50 miljarder dollar spenderats, utan att ökenstaden tagit synlig form.

En högt uppsatt saudisk tjänsteman gav under ett investeringsforum i Riyadh redan en sällsynt öppenhjärtig signal: landet har ”spenderat för mycket” och måste ”omprioritera”. Det är ovanligt direkta ord för ett projekt som i åratalPresenterats med stor pompa och ståt.

Vad var The Line egentligen?

The Line skulle vara mer än en rad torn i sanden. Masterplanen tecknade en ultratät stad, 20 mil lång men bara några hundra meter bred, med plats för 9 miljoner invånare. Allt skulle organiseras vertikalt: boende, arbete, rekreation och mobilitet.

• Inga vägar, inga privatbilar, endast högkvalitativ kollektivtrafik i lager under marken.
• 100 procent el från förnybara källor som sol och vind.
• 95 procent av det omgivande landet avsatt som naturområde.
• Speglande fasader för att göra skyline ikonisk och reflektera värmen.

Konceptet passade perfekt in i den image kronprinsen vill skapa: teknologisk förnyelse, hållbarhet och ett brott med bilden av ett klassiskt oljeland. Samtidigt väckte det hos ingenjörer, ekonomer och stadsplanerare många frågor om byggteknik, ekologisk påverkan och social livskraft.

Att bygga en stad på 16 mil i en rak linje, i en glödhet öken, kräver inte bara pengar, utan också ett logistiksystem som världen aldrig sett förut.

Miljardslöseri och politisk frustration

Enligt insatta är Mohammed bin Salmans personliga frustration tydligt märkbar. Han såg Neom som sin signatur på 2000-talets karta. Men kombinationen av dyr infrastruktur, komplex teknologi och en utmanande byggmiljö skapade förseningar och budgetöverskridanden.

Den saudiska ekonomin står samtidigt inför två stora motvinder. Oljepriset svajar, medan regeringen i årtionden varit beroende av höga oljeintäkter för att finansiera ambitiösa projekt. Dessutom finns en rad megainvesteringar i sport, turism och försvar, som likaså slukar miljarder.

Där Vision 2030 ursprungligen lät som en oändlig pengakälla, tränger sig nu insikten på att val måste göras. Tjänstemän talar bakom kulisserna om underskott och nödvändigheten att bromsa in, något som också märks i andra prestigeprojekt.

Sindalah: en försmak som skuffar

Den enda del av Neom som faktiskt öppnats är Sindalah, en lyxig båthamn i Röda havet. Den skulle ha varit klar 2021, men öppnade först i oktober 2024 med en fest där internationella stjärnor som Will Smith och Alicia Keys uppträdde.

Enligt källor från kronprinsens omgivning besvikrade slutresultatet, inklusive prislappen, honom djupt. Neoms direktör, Nadhmi al-Nasr, ska delvis av den anledningen ha avsatts. Det visar att utrymmet för misstag inom projektet blir mindre.

Från megastad till datahub?

Nu när The Line i sin ursprungliga form är under beskjutning letar planerarna efter en ny berättelse som matchar den finansiella och geopolitiska verkligheten bättre. Ett scenario som cirkulerar: Neom utvecklas mindre som bostadsstad och mer som teknologisk knutpunkt med starkt fokus på datacenter och artificiell intelligens.

Därmed anpassar projektet sig till ett annat strategiskt mål för kungadömet: att bli en nav för AI, cloud computing och digitala tjänster i Mellanöstern. Med billig energi, mycket land och en auktoritär stat som kan besluta snabbt ser Riyadh en chans att attrahera big tech.

Ett skifte mot datacenter och AI gör Neom mindre spektakulärt, men möjligen ekonomiskt mer överkomligt och snabbare genomförbart.

Det förblir oklart hur The Line passar in i detta. Vissa källor talar om en starkt förkortad sträcka, andra räknar med att projektet delas upp i faser eller till och med i stort sett läggs i lådan. Officiell kommunikation från Neom förblir vag och understryker primärt ”översyn” och ”justering av timing”.

Konsekvenser för internationella investerare

För utländska investerare, däribland byggföretag, teknikjättar och europeiska arkitektbyråer, förändras situationen snabbt. Där tidigare storskalig stadsutveckling och turism stod centralt, skiftar tyngdpunkten nu mot digital infrastruktur.

Det ger möjligheter för:

• Molntjänstleverantörer som söker energiintensiva lokaler utanför Europa.
• AI-företag som vill ha tillgång till stora mängder data och beräkningskraft.
• Ingenjörer som kan designa kylsystem, underjordiska nätverk och energilagring.

Men kursändringen ökar också risken. Kontrakt kan omförhandlas, marginaler pressas, och politiska beslut väger tungt. För många europeiska och svenska företag innebär det att due diligence och riskspridning blir ännu viktigare.

Vad betyder detta för framtida megastäder?

Neom är inte det enda futuristiska stadsprojektet i världen, men ett av de mest radikala. Den abrupta justeringen av planerna visar hur sårbara sådana drömmar är när finansiering, klimat och teknologi kolliderar.

För stadsplanerare och beslutsfattare världen över erbjuder detta projekt en rad lärdomar:

• Extremt storskaliga planer har större chans till framgång om de delas upp i tydligt avgränsade faser.
• Att bygga en ikon är mindre värdefullt om grundläggande tjänster, ledning och finansiering inte är stabila.
• Hållbarhet och högteknologi låter lockande, men krockar ibland med lokal klimatverklighet och sociala strukturer.

Också för europeiska läsare är detta inte bara en berättelse om ett avlägset land. Frågan om hur man ställer om en fossil ekonomi till en digital, grön ekonomi spelas lika mycket i Sverige, Danmark och Skandinavien. Neom visar hur snabbt ambitioner kan vackla när tempo, skala och kostnader kommer ur balans.

AI, energi och vatten: en riskabel triangel

Om Neom återuppfinner sig själv som data- och AI-hub förskjuts diskussionen till en annan spänningslinje: den enorma energi- och vattenförbrukningen hos datacenter i ett torrt, hett område. Kylning kostar mycket el, avsaltning av havsvatten kräver återigen extra kapacitet. Det gör löftet om fullständigt förnybar energi svårare att realisera.

För beslutsfattare uppstår ett delikat spel: leverera tillräckligt med energi och vatten till en digital industri utan att lokala samhällen kommer till korta, eller att CO₂-målen spårar ur. Den som följer de pågående diskussionerna kring datacenter i Sverige känner direkt igen samma teman, fast på en ännu större skala.

Skiftet kring Neom visar hur stor klyftan fortfarande är mellan futuristiska renderingar och konkret uppförande av städer. Öken, data, olja och fantasi möts i ett projekt, men det sista ordet om vad som i slutändan reser sig där är ännu långt ifrån sagt.