En ny upptäckt från sydkoreanska forskare visar att ett särskilt protein kan skydda ledbroska och bromsa den destruktiva processen vid artros. De nuvarande behandlingarna fokuserar främst på smärtlindring, men de stoppar tyvärr inte själva nedbrytningen av leden.

Artros är en av de vanligaste orsakerna till kronisk smärta hos personer över 50 år, där det särskilt drabbar knän, höfter, rygg och händer. När brosket nöts bort gnider benen mot varandra, vilket leder till stelhet, smärta och svullnad i lederna.

Idag ordineras oftast smärtstillande medicin för att dämpa symtomen. Forskare från Korea Research Institute of Bioscience and Biotechnology och universitetssjukhuset Chungnam pekar nu på en metod som angriper själva sjukdomsmekanismen med hjälp av ett litet protein kallat SHP.

Vad är proteinet SHP och varför är det viktigt?

Forskarteamet från de sydkoreanska institutionerna har undersökt proteinet SHP, som står för Small Heterodimer Partner (även känt som NR0B2). Det har visat sig att denna komponent fungerar som ett avgörande skydd i friska leder.

Proteinet fungerar i grunden som en sköld för kondrocyterna – de celler som utgör själva ledbrosket. När forskarna analyserade broskprover från patienter med artros och djur med experimentella ledskador upptäckte de att nivån av SHP sjönk markant i takt med att sjukdomen förvärrades.

För att bekräfta misstanken testade man möss som genetiskt saknade förmågan att producera proteinet. Hos dessa försöksdjur skedde broskförändringarna mycket snabbare, ledsmärtorna var mer intensiva och de permanenta ledskadorna var betydligt mer omfattande än hos normala möss.

Så blockerar SHP de nedbrytande enzymerna

Kondrocyterna i brosket spelar en dubbelroll eftersom de producerar ämnen som antingen kan bygga upp eller bryta ner vävnaden. Vid artros tippar balansen tyvärr mot nedbrytning. Det sydkoreanska teamet bevisade att SHP hämmar aktiviteten hos de enzymer som agerar som kemiska saxar och klipper sönder broskets byggstenar. Här handlar det främst om MMP-3 och MMP-13.

Detta sker eftersom SHP dämpar signalvägen IKKβ/NF-κB, som är nära kopplad till ledinflammation. Utan denna dämpande effekt börjar brosket snabbt bli poröst och sprött. Men när proteinet återgår till normala nivåer bromsas nedbrytningsprocessen markant.

I laboratorieförsök räckte det att öka mängden SHP i de sjuka musləderna för att se en tydlig skillnad under mikroskopet. Resultatet blev mindre förlust av broskmassa, förbättrad rörlighet och en markant minskning av vävnadsnedbrytningen.

Långvarigt skydd med en AAV-injektion

De mest anmärkningsvärda resultaten uppstod när forskarna försökte återskapa de höga proteinnivåerna i redan skadade leder. De undersökte två olika metoder, varav den första bestod i att tillföra proteinet direkt till brosket på konstgjord väg.

Resultaten efter detta ingrepp var ytterst lovande och inkluderade:

En minskad förlust av ledens broskstruktur
Betydligt bättre rörelsefrihet i den skadade leden
Lägre nivåer av de markörer som indikerar vävnadsnedbrytning
En märkbar reduktion av smärtsignalerna hos försöksdjuren

Den andra metoden innebar genterapi med hjälp av en viral vektor känd som AAV (adeno-associerat virus). Forskarna injicerade en vektor med genen för SHP direkt in i djurens leder. Även vid ett framskridet stadium av sjukdomen gav en enda injektion av AAV en långvarig effekt med färre degenerativa förändringar och kraftigt minskad smärta.

Vad betyder upptäckten för framtidens patienter?

Forskningen befinner sig för närvarande i det prekliniska stadiet. Det kommer att gå några år med stränga säkerhetstester och stora kliniska försök innan behandlingen kan erbjudas på de vanliga sjukhusen. Ändå skapar upptäckten befogat hopp om ett markant paradigmskifte inom ledsjukdomar.

För patienter kan det framöver innebära ett uppbrott med en livslång konsumtion av smärtstillande medicin. I framtiden kommer man istället att kunna sikta mot en orsaksbehandlande strategi. Även om gigtmedicin idag är helt oumbärlig för många patienters livskvalitet är tabletterna nämligen kända för att bara dölja symtomen utan att stoppa den underliggande nedbrytningen.

En riktad terapi med fokus på att upprätthålla en hög nivå av SHP kommer att angripa själva källan till problemet. På sikt förväntar man sig kunna kombinera traditionell smärtlindring med dessa nya uppbyggande behandlingsformer så att lederna verkligen skyddas mot ytterligare slitage.

Så kan du skona dina leder redan idag

Medan vi väntar på nya biologiska genombrott finns det flera saker du själv kan göra för att ge ditt ledbrosk de bästa möjliga förutsättningarna. Först och främst är viktkontroll helt avgörande eftersom överflödiga kilo lägger ett enormt tryck på särskilt dina knän och höfter.

Se dessutom till att utöva regelbunden och skonsam motion. Aktiviteter som simning, cykling och raska promenader hjälper till att pumpa näring in i brosket och stärka de muskler som avlastar själva leden. Därtill är det oerhört förnuftigt att undvika tunga lyft samt att ligga på knä under längre perioder i sträck.

Även om dessa vardagliga åtgärder inte påverkar din nivå av SHP i kroppen tar de bort en rad av de belastningar som förvärrar sjukdomen. Den nya biokemiska kunskapen ger oss dock en tro på att man i framtiden med bara en enda injektion kommer att kunna försena eller helt undvika behovet av att få en konstgjord led inopererad.