En del kastar bara en boll – andra håller halvtimmes monologer med sina sällskapsdjur

Känner du igen dig? Du berättar för din hund om din dag, gnäller över jobbet eller ber om ursäkt för att du är på dåligt humör. Det är vanligare än du anar.

Psykologer har börjat titta närmare på människor som behandlar sina husdjur som samtalspartners. Och resultaten är förvånande – faktiskt på ett mycket positivt sätt.

Varför pratar vi egentligen med djur som med människor?

De flesta djurägare är fullt medvetna om situationen: hunden löser inte din deklaration, och katten ger dig ingen karriärrådgivning. Ändå pratar vi med dem som med nära vänner – vi berättar om dagen, klagar, skämtar och ber om förlåtelse.

Inom psykologin betraktas detta beteende som en äkta form av relation. När vi talar till ett djur reglerar vi våra egna känslor, bygger upp en anknytning och tränar vår förmåga att sätta oss in i någon annans situation – även när den andre inte svarar med ord, utan med kroppen och sitt beteende.

Personer som regelbundet samtalar med sina husdjur besitter ofta en uppsättning personlighetsdrag som främjar djupa och stabila relationer – både till människor och till djuren själva.

1. En stark förmåga att skapa nära band

Människor som naturligt vänder sig till sin hund eller katt är typiskt väldigt duktiga på att läsa av relationer. De fångar lättare upp vad som förbinder dem med andra levande varelser – inte bara människor, utan även djur och omgivningen i allmänhet.

Det är personer som registrerar subtila signaler: djurets blick, sättet svansen rör sig på, spänningen i kroppen. De förmår reagera på dessa signaler med en gest, en röstton eller bara genom att finnas där. Denna uppmärksamhet innebär att de typiskt också fungerar bättre i relationer med partners, barn och kollegor.

Har du känslan av att du och ditt husdjur ”förstår varandra utan ord”? Då finns det stor sannolikhet att du också bygger upp och underhåller sociala relationer med särskild skicklighet.

2. Ovanligt hög emotionell intelligens

Samtal med ett djur är i praktiken daglig känslotränin. Du måste sätta ord på ditt eget tillstånd, registrera husdjurets stämning och anpassa dig därefter. Det är receptet för att utveckla sin emotionella intelligens i verkliga livet.

Personer som pratar med djur som med människor har typiskt lättare att:

Snabbt känna igen egna känslor – ilska, sorg, lättnad och tacksamhet upptäcks och benämns snabbare
Reagera empatiskt på andra utan att det kräver direkt verbal kommunikation
Reglera intensiva känslor på ett sunt och konstruktivt sätt i vardagen
Skapa trygga ramar i relationer, eftersom de är vana vid att anpassa sig till någon annans behov

Vad psykologin sammantaget säger oss

Att prata med sitt husdjur är långt ifrån ett tecken på excentricitet eller naivitet. Tvärtom pekar forskningen på att det speglar en rad starka personlighetsdrag – empati, relationskompetens och emotionell medvetenhet.

Så nästa gång någon höjer på ögonbrynen för att du berättar för hunden om din dag, kan du lugnt le. Du odlar sannolikt några av de mest värdefulla mänskliga egenskaperna – bara på ett lite okonventionellt sätt.