Läkare vill träna lungor med mikrober – nu finns hopp för allergiker

Från pollen till hostattacker – vad händer i en allergikers kropp

Forskare från Institut Pasteur och Inserm har kartlagt en mekanism som hos möss nästan helt förhindrar utvecklingen av astma och luftvägsallergier. Nyckeln visade sig vara ofarliga fragment av virus och bakterier – tillförda utan faktisk infektion, men på ett mycket genomtänkt sätt.

Luftvägsallergier och astma uppstår för att immunförsvaret reagerar alldeles för kraftfullt på annars ofarliga ämnen: pollen, damm, mögel eller djurhår. Följden blir hosta, väsande andning, rinnande näsa, tårande ögon och trötthet.

Enligt franska uppgifter brottas uppemot en fjärdedel av befolkningen med allergiska sjukdomar – med en tydlig försämring på våren, när pollenkoncentrationen stiger markant. Traditionell medicin erbjuder främst symptomlindrande behandling eller desensibilisering, som kräver ett långvarigt förlopp med mycket regelbundna besök hos specialisten.

Ny forskning antyder att lungorna kan ”omprogrammeras” i förväg, så att de inte går i högsta alarmberedskap vid första kontakten med ett allergen.

Mikrober som skyddande sköld för lungorna

Teamet lett av Gérard Eberl och Lucie Peduto ville undersöka om kroppens naturliga reaktion på mikroorganismer kunde utnyttjas för att dämpa överkänslighet mot allergener. De gav möss mikrobfragment från virus och bakterier direkt i lungorna – preparerade så att de inte kunde utlösa fullständig sjukdom, men ändå aktiverade immunförsvaret.

Denna stimulering satte igång det som kallas ett typ 1-svar i lungorna – alltså den reaktion kroppen normalt använder för att bekämpa mikrober. Därefter kom det avgörande steget: forskarna kombinerade mikrobfragmenten med ett allergen och undersökte vad som hände med den allergiska reaktionen.

Sex veckors fullständigt skydd efter en enda ”träningsomgång”

I ett normalt förlopp förbereder första kontakten med ett allergen lungorna på att överreagera. Nästa exponering för samma ämne utlöser typiskt en kraftig astmaattack eller häftig hosta. Den här gången gick det annorlunda.

• När mössen fick mikrobfragment och allergen samtidigt utvecklade de inte den typiska allergiska reaktionen.
• Den skyddande effekten höll i sig i minst sex veckor.
• Utan mikrobernas medverkan utlöste samma allergendos överkänslighet, som blev starkare vid varje efterföljande exponering.

Som Lucie Peduto förklarar är målet att ”dämpa” den överdrivna reaktionen på allergenet – inte att stänga av immunförsvaret helt och hållet. Kroppen ska lära sig att skilja mellan vad som faktiskt kräver en kraftig insats och vad som bara är ofarligt.

Förexponering: när lungorna lär sig lugn i god tid

Den mest intressanta delen av försöken handlade om situationen där mössen bara fick mikrobfragment i lungorna – helt utan något allergen. Efter denna ”lektion” exponerades djuren sedan för en rad olika allergener, och här kom överraskningen.

Det visade sig att en enda kontakt med mikrober skyddade djuren mot att utveckla allergi i mer än tre månader. Med tanke på mössens livslängd och hastigheten med vilken deras vävnader förnyas är det anmärkningsvärt lång tid.

Forskarna beskriver effekten som om lungorna blir ”lugnade” och förberedda för mer balanserade reaktioner på det vi andas in.

Denna strategi passar perfekt in i idén om förebyggande: istället för att släcka en brand när patienten redan har astma skulle läkarvetenskapen kunna agera tidigare och minska risken för att sjukdomen överhuvudtaget utvecklas.

Fibroblaster – förbisedda hjältar gömda i lungvävnaden

Hittills har de flesta allergiterapier riktat sig mot celler i immunförsvaret: lymfocyter, mastceller och eosinofiler. Den nya undersökningen skiftar fokus till en helt annan plats. Nyckelrollen spelas av fibroblaster – de celler som bildar ”ställningen” i lungorna.

Fibroblaster bygger upp vävnadsstrukturen, hjälper till med läkning efter infektioner eller skador och styr rörelsen av immunceller. Det har nu kommit fram att de tydligen också kan lagra en sorts minne av tidigare exponering för mikroskopiska mikrobfragment.

Minne skrivet i generna – men reversibelt

När lungorna kommer i kontakt med mikrobfragment sker en särskild förändring i fibroblasterna. En gen vid namn Ccl11 – som normalt lockar till sig de celler som driver den allergiska reaktionen – blir blockerad. Det handlar om en epigenetisk förändring, alltså en reglering av genets aktivitet utan att ändra själva DNA-koden.

Detta minne håller sig i många veckor, även efter att immuncellerna som var aktiva vid första kontakten med mikroberna för länge sedan har försvunnit från vävnaden. Det är just de fasta lungcellerna – som fibroblasterna – som verkar fungera som bärare av det långsiktiga skyddet.

En ny generation av allergiförebyggande närmar sig

Resultaten från Institut Pasteur öppnar dörren till ett helt nytt angreppssätt mot allergi och astma. Istället för att enbart fokusera på att undertrycka symptomen skulle läkare i framtiden kunna ge preparat baserade på säkra mikrobfragment. Deras uppgift skulle vara att ”ställa om” fibroblasterna i lungorna till ett tillstånd där överdrivna reaktioner på allergener helt enkelt inte sätter igång.

Forskarna talar direkt om möjligheten till förebyggande insatser – genomförda redan innan de första anfallen av andnöd eller kronisk snuva uppstår. I praktiken skulle det kunna gälla barn från familjer med allergi i släkten, eller personer hos vilka de första tecknen på överkänslighet redan är synliga.

Forskarna planerar nu att gå från djurförsök till studier med mänskliga deltagare, vilket kommer att göra det möjligt att pröva säkerheten och effekten av en potentiell ”vaccinliknande” allergiprodukt.

Möjligheter och frågetecken för framtida patienter

Även om resultaten låter lovande är vägen till ett verkligt läkemedel fortfarande lång. Det måste klarläggas vilken sammansättning av mikrobfragment som är optimal, hur preparatet ska ges (aerosol, inhalator, nebulisator), vilken dos som är rätt och hur länge en enda ”träningsexponering” håller. Dessutom finns frågan om biologiska skillnader mellan möss och människor.

Specialister kommer att behöva undersöka om personer med försvagat immunförsvar, kroniska lungsjukdomar eller efter svåra infektioner reagerar annorlunda – och kanske mindre gynnsamt – på denna form av behandling. Det kan inte uteslutas att vissa patienter kommer att kräva en mycket försiktig upptrappning av dosen eller en kombination med klassiska antiinflammatoriska läkemedel.

Vad betyder det för allergikers vardag

För många astmatiker hänger pollensäsongen oupplösligt samman med begränsad utomhusaktivitet, frekvent användning av inhalatorn och en konstant bakgrundsspänning: ”Sätter det igång igen idag?” Konceptet med förebyggande ”dämpning” av lungorna med hjälp av mikrober kan fundamentalt förändra detta perspektiv.

Man kan föreställa sig att en del patienter i framtiden tar denna typ av preparat en gång varannan månad för att minska risken för kraftiga försämringar under årets mest belastande perioder. Även om behandlingen inte tar bort astman fullständigt kan den minska symptomens svårighetsgrad tillräckligt för att färre patienter hamnar på akuten och kan planera sina aktiviteter normalt.

Forskningen om mikroorganismers roll i allergiförebyggande passar in i en bredare trend som erkänner mikrobiomets betydelse – det vill säga det rika samhället av bakterier, virus och svampar som bebor vår kropp. Allt mer data tyder på att en alltför steril miljö i barndomen främjar allergi, medan en varierad, ”mikrobiologiskt rik” miljö kan verka skyddande. Det nya arbetet går ett steg längre och visar att detta skydd kan programmeras precist direkt in i lungvävnaden själv.