Vad händer i Stilla havet: den kalla fasen ger vika för uppvärmning
De senaste analyserna från oceanografer och meteorologer avslöjar en påtaglig förändring i tropiska Stilla havet. Den kalla ENSO-fasen håller på att försvinna snabbare än väntat, och stigande vattentemperaturer banar väg för El Niños återkomst under 2026. För många regioner på jorden kan detta innebära annorlunda regnmönster, nya torrperioder och ännu en omgång med rekordvärme.
I ungefär två år dominerade den kalla ENSO-fasen tropiska Stilla havet och fungerade som en sorts broms på de globala temperaturerna. Nu är den bromsen så gott som borta. Data från slutet av 2025 och början av 2026 visar en snabb uppvärmning av vattnet i den ekvatoriala delen av havet.
FN:s meteorologiska organisation registrerade att Stilla havets yta i den ekvatoriala zonen i december 2025 fortfarande var omkring 0,8°C kallare än genomsnittet. Bara en månad senare hade skillnaden minskat till cirka 0,3°C. Ett så snabbt hopp mot neutrala temperaturer är en tydlig signal om att den kalla fasen försvagas betydligt tidigare än beräknat.
Prognoserna pekar på omkring 60–70% sannolikhet för ett neutralt ENSO-tillstånd under våren 2026, vilket typiskt är förstadiet till en efterföljande övergång till El Niño.
Bakom denna förändring ligger i första hand försvagade passadvinder — de stabila vindar som blåser från öst mot väst nära ekvatorn. När de är kraftiga håller de kallare vatten vid ytan i den östra delen av Stilla havet. När de försvagas stiger varmare vattenmassa från de djupare lagren upp och breder gradvis ut sig över ett allt större havsområde.
Varmt vatten under ytan driver systemet mot El Niño
En av de viktigaste signalerna på en kommande El Niño är temperaturförändringar under havsytan. Sedan januari 2026 har mätinstrument registrerat tydligt varmare vattenmassa som rör sig österut mot Sydamerika.
Dessa ”underjordiska värmedepåer” stiger gradvis upp mot ytan. När de når den centrala och östra delen av tropiska Stilla havet kan de sätta igång den klassiska El Niño-mekanismen — vatten som är varmare än normalt över ett enormt havsområde börjar då påverka den atmosfäriska cirkulationen kraftigt.
Internationella klimatforskningscentra, däribland specialiserade universitetsinstitut, registrerar en ökande sannolikhet för att en sådan fullständig vändning mot El Niño kommer att ske under andra halvåret 2026.
Två tredjedels chans för El Niño innan slutet av 2026
De nuvarande numeriska prognoserna är relativt eniga. ENSO-prognosinstitut bedömer att sannolikheten för El Niño från juli till september 2026 redan är över 60%. För perioden augusti–oktober stiger den till nästan 70%.
Meteorologer noterar dock att våren länge har varit en ”besvärlig” säsong för ENSO-prognoser. Mellan mars och juni uppför sig ocean-atmosfärsystemet ovanligt instabilt, vilket minskar modellernas precision. Trots denna osäkerhetsbarriär pekar de flesta tillgängliga simuleringar åt samma håll — mot en uppvärmande fas.
Forskare förväntar sig att den kommande El Niño sannolikt kommer att vara svag till måttlig, och scenariot med en extremt kraftig episod på nivå med rekordåren anses som föga troligt.
Det som fortfarande är en öppen fråga är fenomenets styrka. Det avgör omfattningen av påverkan på regn, värmeböljor och stormar i olika delar av världen.
Så här förändrar El Niño vädret globalt
El Niño är inte ett ”lokalt” fenomen över ett enda hav. Den stora fläcken med varmare vatten över ekvatoriala Stilla havet fungerar som en gigantisk värmeugn som omställer den globala atmosfäriska cirkulationen. Effekterna märks på nästan alla kontinenter.
Mer regn i vissa regioner, vattenbrist i andra
- Sydamerika (västkusten) – typiskt mer intensiva nederbördsmängder, tätare plötsliga översvämningar och jordskred.
- Sydostasien och Australien – benägenhet till torka, högre risk för skogs- och stäppbrand.
- Östafrika – under många El Niño-episoder har ökad nederbörd registrerats, vilket förändrar odlingsplaner och infrastruktur.
- Tropiska Atlanten – försvagning av orkansäsongen, eftersom det på ett par kilometers höjd uppstår starkare vertikal vind som ”river sönder” nybildade cykloner.
- Östra Stilla havet – större aktivitet av orkaner och tropiska stormar utanför Amerikas kuster.
Lantbrukare i Peru och Ecuador räknar normalt med bättre skördar tack vare ökad nederbörd. Samtidigt kämpar indonesiska plantageägare och filippinare oftare med brist på regn, uttömda vattenreservoarer och problem med tillgången på dricksvatten.
Orkansäsongen 2026 under lupp
Den kommande vändningen mot El Niño intresserar också meteorologer som följer atlantiska orkaner. Historien visar att vindarna i de övre atmosfärlagren över Atlanten under denna ENSO-fas intensifieras och skapar kaos i strukturerna hos nybildade tropiska stormar.
Resultatet blir ofta att orkansäsongen i Atlanten blir lugnare: färre stormar når status som kraftiga orkaner, och det totala antalet namngivna cykloner minskar. För USA och delar av Karibien kan det innebära lite andrum efter år med ökad aktivitet. Däremot växer risken för våldsamma fenomen i östra Stilla havet, där det varma vattnet främjar stormutveckling.
Rekordvärme trots den kalla fasen — vad betyder det för framtiden?
Den mest oroande aspekten handlar om kombinationen av naturliga ENSO-cykler och den långvariga globala uppvärmningen. Januari 2025 gick till historien som den varmaste januari i instrumentella mätningar, trots att den kallare fasen fortfarande dominerade Stilla havet.
Teoretiskt borde den kalla fasen sänka planetens medeltemperatur med cirka 0,1–0,2°C. I praktiken var effekten för svag för att slå rekorden. Det betyder att det globala klimatet redan är så uppvärmt av växthusgaser att även en periodisk ”kall episod” inte vänder trenden, utan bara dämpar den minimalt.
| ENSO-fas | Typisk påverkan på jordens medeltemperatur | Observerad tendens de senaste åren |
|---|---|---|
| Kall fas | minskning med ca. 0,1–0,2°C | rekordvarma månader trots avkylning |
| Neutralt tillstånd | ingen tydlig effekt upp eller ner | temperaturer fortfarande över 1900-talets genomsnitt |
| El Niño | ökning med ca. 0,1–0,2°C | El Niño-år slår ofta historiska rekord |
I en sådan situation tillför El Niños återkomst under 2026 ytterligare en sten till högen. Fenomenet höjer statistiskt sett den globala temperaturen med ytterligare tiondelar av en grad. Kombinerat med den pågående bakgrundsuppvärmningen förväntar sig forskarna att 2026 kan matcha de varmaste åren i mätningens historia — eller överträffa dem.
Havet som värmelager har sina gränser
Största delen av den överskjutande värmeenergi som växthusgaserna genererar hamnar i haven. Det är de som tills vidare förhindrar en ännu snabbare temperaturökning vid landytorna. Men det fungerar som en långvarig laddning av ett gigantiskt batteri.
Varmt vatten i tropikerna driver allt kraftigare fenomen: mer intensiva skyfall, starkare cykloner och längre värmeböljor på de angränsande landmassorna. Ju mer energi haven samlar, desto större ”bagage” frigörs till atmosfären under de nästa El Niño-episoderna.
Varje ny varm cykel över Stilla havet startar från en högre bastemperaturnivå än de föregående. De kallare faserna kompenserar i allt mindre grad uppvärmningstrenden.
Vad betyder det för Sverige och Europa?
Europa, inklusive Sverige, ligger långt från tropiska Stilla havet, så ENSOs påverkan är mer indirekt här. Trots detta åtföljs en serie intensiva El Niño-episoder typiskt av högre medeltemperaturer även på vår kontinent.
För Sverige kan det innebära ännu en mycket varm sommar, ökad risk för långvariga torrperioder avbrutna av häftiga åskväder. Samtidigt blir mildare vintrar allt vanligare, vilket påverkar jordbruk, skogsbruk och energiförsörjning.
Själva signalen om en möjlig återkomst av El Niño under 2026 utnyttjas redan nu av analytiker i energibolag, vattenförvaltare och beredskapsenheter. För dem är ett par månaders förvarning en chans att planera reserver, modernisera infrastruktur eller se över översvämnings- och brandriskokartor.
Varför vanliga människor bör följa ENSO-prognoserna
Även om namnen på ENSO-faserna låter tekniska, översätts de i praktiken till något mycket konkret: matpriser, energikostnader och vattentillgång. Sämre skördar i Asien kan driva upp priset på ris och soja, medan översvämningar i Sydamerika kan påverka kaffe- och sockermarknaden. En lugnare orkansäsong i Atlanten påverkar däremot säkerheten i olje- och gasinfrastrukturen.
I många länder är diskussionen om den kommande El Niño därför inte bara ett ämne för klimatforskare, utan också en del av den ekonomiska planeringen. För svenskar är det viktigt att förstå åtminstone övergripande att stigande globala temperaturer och naturliga cykler som ENSO verkar tillsammans. Varje varm episod över Stilla havet förstärker de tendenser vi redan observerar: längre värmeböljor, nätter utan avkylning och extrema skyfall växlande med torka.
Att följa med i ENSOs tillstånd är därför inte bara en kuriositet för väderfantaster. Det är ett praktiskt verktyg som hjälper till att bedöma vilken riktning vädret och klimatet kan röra sig de kommande månaderna — även sett från vår regions perspektiv och i förhållande till dagliga beslut, från investeringar till vanlig vatten- och energiförbrukning.
