Lungcancer drabbar allt fler som aldrig rökt – är luften skyldig?

En diagnos som överraskar allt fler

Fler och fler får höra att de har lungcancer – trots att de aldrig har rökt en enda cigarett. Det är en utveckling som får läkare att granska luften vi andas in varje dag betydligt mer kritiskt.

I åratal förknippades lungcancer nästan uteslutande med tobaksrökning. Men statistiken berättar nu en annan historia: Antalet patienter utan rökhistorik som hamnar på onkologiavdelningar ökar stadigt. Forskare arbetar intensivt med att förstå vad som sätter igång sjukdomen hos dessa människor.

Världens vanligaste cancerdödare – inte längre bara rökarnas sjukdom

Lungcancer är fortfarande den främsta orsaken till cancerdöd globalt. I de industrialiserade länderna står den för tiotusentals nya fall varje år, och merparten av dem involverar fortfarande människor med rökhistorik. Trots detta uppstår ungefär en tiondel av alla fall hos personer som aldrig har rökt – varken cigaretter, e-cigaretter eller cigarrer.

I vissa länder utgör icke-rökare mellan 10 och 40 procent av alla nya lungcancerfall – och andelen är särskilt hög bland kvinnor.

Fenomenet är extra tydligt hos kvinnor och invånare i stora, förorenade städer. I Östasien, speciellt i regioner med mycket dålig luftkvalitet, är andelen ännu högre. Läkare säger det rakt ut: Lungcancer har upphört att vara enbart en rökarsjukdom.

Olika typer av lungcancer – olika riskgrupper

Beteckningen ”lungcancer” omfattar flera sjukdomar med mycket olika förlopp. Den grundläggande uppdelningen baseras på hur cancercellerna ser ut under mikroskopet.

Småcellig lungcancer – starkt kopplad till tobak

Hos en del patienter konstateras så kallad småcellig lungcancer. Den utgör cirka 15 procent av alla fall. Denna typ utvecklas snabbt, sprider sig tidigt och är mycket tätt knuten till rökning – i långt de flesta fall förekommer den hos personer med många års tobakskonsumtion. Behandlingen är svår, och prognosen är typiskt sämre.

Icke-småcellig lungcancer – vanligare hos icke-rökare

Långt största delen av diagnoserna är så kallad icke-småcellig lungcancer. Den utvecklas långsammare, vilket ger läkarna en något bättre möjlighet till effektiv behandling. I denna grupp utgör adenokarcinom (körtelcancer) upp till 40 procent. Det är just denna undertyp som särskilt ofta förekommer hos personer som aldrig har rökt, samt hos kvinnor.

Även placeringen av förändringarna skiljer sig åt. Hos rökare startar cancern typiskt i de stora luftvägarna, där röken tränger in. Hos icke-rökare drabbar den oftare lungalveolerna – de fina strukturer som sköter utbytet av syre och koldioxid.

Lungcancer hos icke-rökare – en av de vanligaste cancerdödarna

Även om det omtalas mindre, hör lungcancer hos icke-rökare redan nu till de ledande orsakerna till cancerdöd världen över. Sjukdomen drabbar oftast kvinnor och asiater, särskilt i områden med kraftig luftförorening.

Diagnosen försenas ofta. Symtomen – ihållande hosta, andnöd, trötthetskänsla, återkommande luftvägsinfektioner eller smärtor i bröstet – är lätta att förväxla med astma, allergi eller ”kronisk förkylning”. Ändå är överlevnadschanserna hos icke-rökare, när diagnosen ställs tidigt, ibland bättre än hos rökare, eftersom deras tumörer ofta reagerar bättre på moderna riktade läkemedel.

Genetiska ”fingeravtryck” hos personer som aldrig har rökt

En av de mest fascinerande skillnaderna handlar om förändringar i cancercellernas gener. Hos patienter utan rökhistorik förekommer det oftare specifika mutationer – bland annat i generna EGFR, ALK och KRAS – som alla är kopplade till celldelningen.

När man identifierar de konkreta mutationerna öppnar det vägen för skräddarsydd behandling i form av riktade terapier och personlig medicin.

När onkologen vet vilka genetiska förändringar som driver tumören kan hen välja ett läkemedel som precis blockerar den felaktiga mekanismen. Sådana preparat kan bromsa cancerns utveckling och förbättra livskvaliteten – ofta med färre biverkningar än klassisk cellgiftsbehandling. Därför har molekylär undersökning av tumören hos varje nydiagnostiserad patient blivit avgörande viktig.

Vad utlöser lungcancer hos icke-rökare?

Dolda faror: radon, asbest och passiv rökning

När rökning tas bort från ekvationen letar läkarna efter andra riskfaktorer. Flera av dem känner vi redan väl till:

• Radon – en naturlig, luktfri radioaktiv gas som sipprar upp från marken. Den kan samlas i källare och bottenvåningar. Radon betraktas som den näst största orsaken till lungcancer efter tobak.
• Asbest – tidigare mycket utbredd i byggbranschen. Fibrerna som andas in över många år på arbetsplatsen eller i förfallna byggnader skadar lungvävnaden och ökar risken för cancer markant.
• Passiv rökning – att andas in andras tobaksrök kan öka risken för lungcancer med åtskilliga procent, särskilt vid långvarig exponering i hemmet eller på arbetsplatsen.

Smog och avgaser – cancerframkallande luft

De senaste åren har förorenad luft fått ökande uppmärksamhet som möjlig orsak. Internationella hälsomyndigheter har klassificerat smog – särskilt fina partiklar och en rad föreningar från dieselmotorer – som cancerframkallande för människor.

Enligt uppskattningar är luftförorening redan orsak till flera miljoner förtida dödsfall per år globalt, och utan skyddande åtgärder kan denna siffra fördubblas inom de kommande årtiondena. Stora asiatiska städer lider särskilt av detta, vilket delvis förklarar den höga andelen lungcancer hos icke-rökare i dessa regioner.

Varför drabbas så många kvinnor?

Den markanta överrepresentationen av kvinnor bland icke-rökare med lungcancer är påfallande. Forskare undersöker bland annat könshormonernas roll i detta sammanhang. Östrogen och progesteron främjar celldelningen, och receptorer för dessa hormoner finns också i lungvävnaden. Det är därför möjligt att hormoner hos vissa kvinnor förstärker verkan av förorening eller andra skadliga faktorer.

Därtill kommer att kvinnor i vissa delar av världen tillbringar många timmar i köket med dålig ventilation, där de andas in rök från traditionella spisar och ugnar som eldas med kol eller ved. Det kan likaså bidra till en ökad sjukdomsrisk.

Kan man skydda sig när man inte röker?

Det är inte möjligt att eliminera risken fullständigt, men många dagliga val kan verkligen minska den. Specialister rekommenderar följande:

• Håll koll på smogvarningar och begränsa utomhusaktivitet på dagar med mycket dålig luftkvalitet.
• Undvik att springa eller träna intensivt längs hårt trafikerade vägar.
• Använd mask med filter i perioder med kraftig förorening.
• Investera i en luftrenare till hemmet, särskilt om du bor i en storstad.
• Minimera kontakten med tobaksrök på arbetsplatsen och i hemmet.
• Var uppmärksam på möjliga radonkällor och få radonhalten i ditt hem mätt, om det är möjligt.

Även icke-rökare bör ta ihållande hosta eller återkommande andnöd på allvar – tidig utredning kan rädda liv.

Läkare uppmanar till att inte bagatellisera symtom på en ”vanlig” infektion om de varar i veckor. En enkel datortomografi eller röntgen av bröstet kan vara den första varningssignalen om att något allvarligt håller på att hända i lungorna.

Lungcancer och nya behandlingar – ett hopp för icke-rökare

Det växande antalet icke-rökare med lungcancer har paradoxalt nog påskyndat utvecklingen av nya läkemedel. Många av dem är skapade med sikte på tumörer med särskilda genetiska mutationer, som just är typiska för denna patientgrupp. För vissa patienter innebär det att de kan behandlas med en tablett hemma istället för att enbart få cellgiftsbehandling som dropp på sjukhuset.

Immunterapi spelar också en allt större roll – det vill säga att stimulera immunsystemet till att bekämpa tumören. Kombinerat med genetiska undersökningar kan detta ge bättre och mer varaktiga behandlingsresultat än de klassiska metoderna som användes för bara tio till femton år sedan.

Vad bör man vara uppmärksam på i vardagen

För många människor kommer det som en chock att höra att lungcancer kan uppstå helt utan tobak. I praktiken innebär det att det utöver sunda vanor är klokt att fatta några få enkla beslut: välja kollektivtrafik framför bil, stödja lokala initiativ mot luftförorening och regelbundet uppsöka sin egen läkare om man är orolig för sin andning.

Det kan också vara nyttigt att förstå begrepp som dyker upp oftare i samtal med onkologen: EGFR-mutation och ALK-omarrangering är inte bara komplicerade ord från en lärobok – det är upplysningar som verkligen avgör valet av behandling. Fråga din läkare om möjligheten till molekylär undersökning av tumören, och om det i din situation finns chans till riktad terapi. För vissa patienter kan det förlänga livet betydligt och förbättra livskvaliteten markant, även vid avancerade sjukdomsstadier.