Alarmerande tecken i Stilla havet: En ny extrem klimatfas är på väg

Medan Europa precis har vant sig vid en rad varma år, förändras nästa kapitel i världsklimatet djupt nere i Stilla havet.

Långt från Sverige, men med direkta konsekvenser för vårt väder, skiftar klimatsystemet över Stilla havet. Forskare ser mönster som pekar mot en övergång till en ny fas med fler extremer, längre värmeböljor och mer oförutsägbar nederbörd.

Från 2024 till 2026: ett klimatsprång, inte ett mellanår

2024 bröt i princip alla värmerekord. Klimattjänster talade om en ”acceleration” av uppvärmningen, inte bara på grund av CO₂, utan även tack vare en kraftig El Niño. Den varma fasen i ekvatoriala Stilla havet höjer jordens medeltemperatur tillfälligt. Många förväntade att lugnet skulle återvända så snart El Niño avtog. Det verkar inte ske.

Enligt flera internationella centrum pekar ett växande antal indikatorer på en kommande stor omställning av ENSO-systemet (El Niño–Southern Oscillation) runt 2025–2026. Det skiftet påverkar inte bara tropikerna, utan också vädret i Europa, inklusive Sverige.

Kombinationen av ihållande höga växthusgaskoncentrationer och en ny ENSO-fas ökar sannolikheten för en rad extremt varma och våta år globalt.

Vad är ENSO, och varför handlar allt om Stilla havet?

ENSO är den rytmiska svängningen i klimatsystemet över tropiska Stilla havet. Det liknar ett gigantiskt klimatandedrag med tre ansikten: El Niño, La Niña och en neutral fas.

Tre ansikten av samma system

• El Niño: havsvattnet i östra, ekvatoriala Stilla havet är varmare än genomsnittet. Atmosfären reagerar med förändrade vindmönster och förskjutna regnzoner.
• La Niña: motsatsen. Vattnet blir svalare än normalt, särskilt utanför Sydamerikas kust. Passadvindarna förstärks, och värmen sjunker djupare ner i havet.
• Neutral: ingen markant avvikelse, men systemet förblir dynamiskt och kan snabbt växla till någon av de två extremerna.

Det låter tekniskt, men konsekvenserna är mycket påtagliga. Naturbränderna i Australien, översvämningar i Sydamerika, misslyckade monsunregn i Asien: många av dessa händelser följer ENSOs rytm.

El Niño och La Niña är inte avlägsna kuriositeter, utan fjärrkontroller för vädret i stora delar av världen.

Från El Niño till La Niña: varför 2026 blir så spännande

Den starka El Niño 2023–2024 värmde upp det övre havslagret extra. Därefter går systemet normalt inte tillbaka till ”normalt”, utan svänger över mot den svala sidan: La Niña. Det är vad många modeller nu visar för andra halvan av 2025 och 2026.

Vad ser forskarna exakt hända?

Klimatcentrum analyserar varje månad en rad mätningar i Stilla havet. Sammanfattat tecknar dessa signaler sig:

Ingen enskild indikator är i sig avgörande. Styrkan ligger i helheten: havet och atmosfären tycks förbereda sig på en sval, men dynamisk fas.

En La Niña i en redan uppvärmd värld blåser inte sval luft över hela planeten, utan omfördelar värmen och förstärker lokala extremer.

Vad betyder en ny ENSO-fas för Europa och Sverige?

ENSO utspelar sig över tropikerna, men via jetströmmen och storskaliga trycksystem når inflytandet långt in i mellersta breddgraderna, även över Nordatlanten. Den exakta effekten varierar från år till år, men klimatforskning visar några robusta tendenser.

Fler svängningar i jetströmmen

En aktiv ENSO-fas kan få jetströmmen att bölja och meandera. Det ökar sannolikheten för:

• perioder med långvariga västvindar och milda, våta vintrar i Västeuropa;
• blockeringar där högtrycksområden hänger kvar på samma ställe i veckor;
• växlingar mellan mycket våta och just påfallande torra månader.

För Sverige innebär det en större chans för extremer på kort tid: vattenskador från intensiva skyfall, avlösta av perioder där regnet uteblir och jorden snabbt torkar ut.

Somrar: värmeböljor, men också kraftiga skyfall

I en värld med högre bakgrundstemperaturer lägger ENSO-svängningar ett extra lager risk ovanpå trenden. Analyser från europeiska klimattjänster visar att:

• somrar efter en stark El Niño ofta känns varma tidigt på säsongen med fler varma nätter;
• det under La Niña-liknande år uppstår skarpare kontraster: svalare faser avlösta av kortvariga, men intensiva värmeböljor;
• åskvädersituationer med mycket nederbörd på kort tid förekommer oftare, eftersom varmare luft rymmer mer fukt.

Kombinationen av varma hav runt Europa och en förändrad jetström ökar risken för kraftiga sommarskyfall. Det berör direkt vattenförvaltning, jordbruk och stadsplanering.

Nästa ENSO-fas kommer att blottlägga våra befintliga sårbarheter: hårdgjorda ytor i städer, intensivt jordbruk och flodsystem som redan går på gränsen.

Globala skifte: från risfält till orkansäsong

Utanför Europa tecknar sig ännu skarpare konsekvenser. La Niña förstärker ofta monsunen i delar av Sydasien, medan andra regioner just torkar ut. Det påverkar omedelbart den globala livsmedelsproduktionen.

Jordbruk och livsmedelspriser

Flera stora spannmåls- och risregioner ligger i områden som reagerar starkt på ENSO. Under en utpräglad fas förändras:

• antalet regndagar och timingen av regnsäsongen;
• chansen för värmestress för grödor;
• spridningen av växtsjukdomar och skadedjur.

En rad misslyckade skördar under på varandra följande år kan snabbt sätta världsmarknaden för spannmål och ris i rörelse. Prissvängningar slår igenom i europeiska mataffärer, även om fälten ligger tusentals kilometer bort.

Tropiska cykloner och översvämningar

ENSO påverkar också antalet och banorna för tropiska cykloner i Atlanten och Stilla havet. Vissa La Niña-år drar den atlantiska orkansäsongen kraftigare, eftersom vindskjuvningen minskar. Fler stormar innebär högre risk för allvarliga översvämningar i kustområden i USA och Karibien.

En sådan ökning av klimatkatastrofer lägger stort tryck på försäkringsmarknader och återförsäkringsbolag, som också är aktiva i Europa. Det kan i slutändan påverka premierna för sakförsäkringar i vår region.

Hur forskare följer och simulerar detta skifte

Nuvarande generation av klimatmodeller simulerar ENSO rimligt, men inte perfekt. Ocean–atmosfär-kopplingen är komplex, och små avvikelser i vindhastighet eller molntäcke kan göra skillnaden mellan en moderat och en stark händelse.

Forskare kombinerar därför tre tillvägagångssätt:

• Observationer från bojar, satelliter och fartyg för temperatur, salthalt och strömmar.
• Säsongsprognoser som tittar flera månader framåt med dussintals modellkörningar.
• Klimatscenarier på längre sikt, där olika utsläppsbanor jämförs.

Genom att lägga dessa lager över varandra uppstår inte en exakt kalender, utan ett ”fönster med ökad sannolikhet” för en ny extrem fas. För 2025–2026 rycker det fönstret nu tydligt i sikte.

Vad detta betyder för politik, företag och medborgare

En ny, mer extrem klimatfas kräver inte panik, utan förberedelse. Myndigheter kan testa sin vattenförvaltning på våtare vintrar och kortvariga avrinningsToppar. Lantbrukare kan revidera bevattningsstrategier och grödval med sikte på större variation i nederbörd och temperatur.

Företag med globala kedjor bör se närmare på klimatkänsliga knutpunkter: hamnar i tropiska regioner, produktionsregioner i sårbara deltan, distributionscenter vid floder. En rad extrema år ökar chansen att flera led kommer under press samtidigt.

Hushåll kan ta relativt enkla steg: samla upp regnvatten i trädgården, välja värmetålig växtlighet, förbättra solskydd, skydda källare och bottenvåningar mot vattenskador. Små ingrepp, men i ett kvarter där många gör det, sjunker skadorna snabbt.

Signalerna från Stilla havet utgör inte en avlägsen varning, utan en tidig varningssignal för beslut vi kan fatta nu.

Den som bättre vill förstå den större bilden kan fördjupa sig i begrepp som ”telekonnektioner”: det sätt på vilket en störning på ett ställe i atmosfären orsakar vågmönster tusentals kilometer bort. Den fysiken förklarar varför en temperaturavvikelse nära ekvatorn veckor senare kan påverka sannolikheten för en storm över Nordsjön.

Dessutom lönar det sig att följa ENSOs utveckling de kommande åren via säsongsprognoser. Inte för att förutsäga dag-till-dag-väder, men för att bilda bedömningar: blir den kommande vintern sannolikt våtare än normalt, växer chansen för en tidig varm vår, ser sommarskyfall ut att bli mer extrema. I en värld där klimatets baslinje redan har skjutits uppåt, kan just ett sådant framåtblickande perspektiv göra skillnaden mellan överraskning och motståndskraft.