Ett äldre par berättar öppet om hur de reser utan bekymmer, handlar och klarar sig genom månaden – medan staten månatligen fyller på deras inkomst.
Det handlar varken om en lotterivinst eller ett dolt arv. Det rör sig om ett officiellt solidaritetssystem för äldre med låg pension. Under 2026 justeras ordningen något, men för vissa par fungerar den fortfarande som en generös livlina: Tillsammans kan de få över 1 600 euro i månaden, och merparten finansieras av staten.
Ett par som nästan aldrig arbetade och ändå får över 1 600 euro
Det pensionerade par som i Frankrike väcker stor uppmärksamhet har nästan ingen formell arbetslivserfarenhet bakom sig. De byggde därför upp så gott som inga pensionsrättigheter. Ändå landar det månad efter månad mer än 1 600 euro på kontot – pengar som de enligt egen utsago använder till dagliga utgifter, utflykter och till och med kortare resor.
Kärnan i deras situation är en trygghetsordning riktad till äldre med begränsade medel. Detta bidrag kompletterar deras minimala eller helt obefintliga pension upp till ett lagstadgat minimibelopp. För par gäller det under 2026 att taket ligger på 1 620,18 euro i månaden.
Ett par som tillsammans bara får 1 000 euro i pension kan via solidaritetsordningen få över 600 euro extra per månad.
I praktiken innebär det att par med låga eller inga pensionsrättigheter – men som uppfyller villkoren – får fast månatligt stöd. Medan vissa äldre kämpar med att betala elräkningen kan detta par lugnt göra sina inköp och åka iväg då och då, ”på statens bekostnad”, som de själva nästan utmanande beskriver det.
Så fungerar solidaritetsbidraget för äldre under 2026
Ordningen skapades ursprungligen som en sorts ”minimiinkomst på äldre dar”. Det är ett kompletterande bidrag till dem som nått pensionsåldern men inte har tillräcklig egen inkomst. Staten tittar på hushållets samlade inkomst och betalar ut skillnaden upp till ett lagstadgat belopp.
Belopp och inkomstgränser för par
Under 2026 gäller följande maximibelopp i Frankrike:
- Ensamstående äldre: maximalt 1 043,59 euro per månad
- Par (oavsett om de är gifta, registrerade partners eller sammanboende): maximalt 1 620,18 euro per månad
Det är inte fasta belopp som alla automatiskt får. Bidraget är differentierat: Staten räknar ihop hushållets samlade inkomst och betalar sedan ut skillnaden upp till maximibeloppet.
| Parets samlade månadsinkomst | Månatligt solidaritetsbidrag | Totalt belopp efter tillägg |
|---|---|---|
| 1 000 euro | 620,18 euro | 1 620,18 euro |
| 1 400 euro | 220,18 euro | 1 620,18 euro |
| 1 620,18 euro eller mer | 0 euro | minst 1 620,18 euro |
Paret i exemplet hämtar en stor del av sin månatliga budget direkt från denna ordning. Bidraget fördelas per partner beroende på den enskildes inkomst, men beräkningen sker utifrån det gemensamma inkomsttaket.
Vem i ett par kan göra anspråk på ordningen?
Grundvillkoret handlar om ålder. I de allra flesta fall ska man vara minst 65 år. I vissa situationer kan gränsen dock sättas ned till 62 år, exempelvis vid:
- erkänd arbetsoduglig het
- svår funktionsnedsättning
- status som veteran
Minst en av partnerna ska bo i Frankrike större delen av året – konkret minst nio månader om året. Relationens juridiska form spelar ingen roll: gift, registrerat partnerskap eller långvarigt sammanboende ger alla rätt att bedömas som ett gemensamt hushåll.
För staten är det det dagliga samlivet som räknas – inte vigselringen.
Parets samlade inkomst får inte överskrida gränsen på 1 620,18 euro per månad. Ligger inkomsten marginellt över baserat på de senaste tre månaderna, tittar man istället på de föregående tolv månaderna för att ta hänsyn till säsongsarbete eller tillfälliga variationer.
Inkomster som räknas med – och de som hålls utanför
Inte alla inkomsttyper ingår i beräkningen. Staten fokuserar på strukturella och förmögenhetsbaserade inkomster, men låter vissa sociala bidrag falla utanför.
Vad räknas med
- grundpension och kompletterande pensioner
- eventuell lön från fortsatt arbete i hög ålder
- hyresintäkter eller annan avkastning från fast egendom
- inkomst från sparande och investeringar
Vad hålls utanför beräkningen
- bostadsbidrag och hyrestillägg
- bidrag för långvarig vård och handikappstöd
- barnbidrag och andra familjerelaterade tillägg
- värdet av den bostad paret själva bor i
Solidaritetsbidraget kan kombineras med en liten pension eller en efterlevandeförmån. Det kan däremot inte kombineras med andra minimiordningar, såsom bidrag till fullständigt arbetsodugliga. I ett parförhållande där en partner redan får ett sådant bidrag måste man ibland välja vilken ordning som är mest fördelaktig.
Ansökningsprocessen: mycket pappersarbete, men stor effekt
Paret i exemplet fick en gång ta sig igenom en tjock bunt dokumentation – men skördar nu frukterna av det varje enskild månad. Ansökan behandlas antingen av pensionsmyndigheter eller kommunen, beroende på sökandens arbetshistorik.
Typiska dokument som ett par behöver skicka in inkluderar:
- identitetshandlingar och eventuella uppehållsdokument för båda partnerna
- dokumentation för parförhållandet: vigselbevis, partnerskapsbevis eller samboförklaring
- översikter över de senaste pensionsutbetalningarna och övrig inkomst
- intyg för mottagna sociala förmåner, såsom bostads- eller vårdbidrag
- bankkontonummer tillhörande en eller båda partnerna
Bidraget startar normalt från den första dagen i månaden efter mottagandet av en komplett handling. Lämnar man in ett saknat dokument för sent, skjuts startdatumet oväntat upp.
Eftermäle och arv: vad händer efter dödsfall?
Solidaritetsbidraget upphör vid dödsfall, men kan lämna en ekonomisk skugga för arvingarna. I vissa fall kan staten kräva de utbetalda beloppen delvis återbetalda från dödsboet.
För dödsfall under 2026 gäller: Först när den avlidnes nettoförmögenhet överstiger cirka 108 586 euro (eller 150 000 euro i vissa utomeuropeiska områden) kan krav göras på återbetalning. Ligger förmögenheten under denna gräns tillfaller arvet fullt ut de efterlevande.
Den som lämnar efter sig få värden behöver inte frukta att barnen plötsligt hittar räkningar från staten i brevlådan.
För par är situationen särskilt känslig: Om en partner dör och den andra fortsätter att bo i hemmet kan en efterföljande försäljning ändå ta förmögenheten över gränsen. En grundlig värdering av bostadens värde och övriga tillgångar kan bespara nästa generation obehagliga överraskningar.
Varför vissa par lever bekymmersfritt på ordningen medan andra aldrig använder den
Det pensionerade paret som gärna berättar om resor och shoppingturer tack vare denna ordning illustrerar tydligt hur kraftfullt ett minimibidrag kan vara. Samtidigt underlåter många andra äldre att använda sig av det – trots att de skulle vara berättigade.
- skam över att ”hänga på staten”
- ovetskap om ordningens existens
- rädsla för återbetalning efter dödsfall
- motvilja mot blanketter och administrativt krångel
För seniorer med låga inkomster kan det gott löna sig att ta sig igenom pappersarbetet. Ett månatligt tillägg på flera hundra euro förändrar vardagen markant: en varm måltid, ordentlig uppvärmning och en tillfällig utflykt kommer plötsligt inom räckhåll.
Den som tänker på de kommande levnadsåren gör klokt i att tidigt undersöka vilka inkomststödsordningar som finns i sitt eget land, vilka villkor de ställer och vilken inverkan de har på förmögenhet och arv. Ett samtal med en socialrådgivare, pensionsrådgivare eller det lokala medborgarkontoret kan undanröja missförstånd och förhindra att rättigheter går oanvända år efter år.
