Viralt på TikTok men detta ayurveda-tillskott gör nästan ingenting

Vetenskapen ser mest hype, höga priser och verkliga risker

En mörk, klibbig massa från Himalaya lovar mer energi, ett starkare immunförsvar och till och med ökad testosteron. Influencers svär vid det, och nätbutiker säljer det för ansenliga summor. Men vad återstår egentligen av alla löften när forskarna tittar närmare på saken?

Vad är shilajit egentligen?

Shilajit – även kallat mumijo – är en brunaktig, hårtsliknande substans som tränger fram i sprickor i bergsklippor, främst i Himalaya-, Altaj- och Kaukasusregionen. Det bildas troligen av växtrester som samlas i klippspringor och omvandlas under tusentals år av bakterier, svampar och andra mikroorganismer.

Resultatet är en komplex naturprodukt med en brokig sammansättning. Analyser visar att cirka 80 procent består av humus- och fulvinsyror. Dessutom innehåller det mineraler och spårämnen som järn, kalcium, kalium och magnesium, samt aminosyror – särskilt glycin – proteiner, fettsyror och olika bioaktiva föreningar som kaffesyraderivat. Därtill förekommer spår av tungmetaller, däribland krom, selen och kobolt.

Shilajit är inte mystisk bergsmagi, utan snarare årtusendgammal växtgyttja full av humussyror, mineraler och möjligen oönskade föroreningar.

I den traditionella ayurvediska medicinen har shilajit i århundraden betraktats som ett tonicum – ett medel som skulle stärka både kropp och sinne. På sanskrit beskrivs det med storslagna vändningar om kraft, uthållighet och övervinnande av svaghet. Precis denna image poleras nu av skapare på sociala medier och säljs världen över.

Påståendena: Från testosteronboost till anti-aging

Vad förespråkarna lovar

På TikTok, Instagram och talrika kosttillskottssajter marknadsförs shilajit som ett multifunktionellt underpreparat. De mest utbredda påståendena lyder:

  • ökar energi och sportprestationer
  • stärker immunförsvaret
  • verkar antiinflammatoriskt och skulle hjälpa vid hudproblem och diabetes
  • ökar fruktbarheten hos män och fungerar som libidoförstärkare
  • bromsar benskörhet under klimakteriet
  • skyddar hjärnan och skulle hämma processer relaterade till demens

Många av dessa löften kopplas samman med närvaron av fulvinsyror och antioxidanter, som påstås skydda celler, dämpa inflammationsprocesser och understödja ämnesomsättningen. Det låter imponerande på papperet. Frågan är bara om det återspeglas i tillförlitliga studier med verkliga människor.

Vad forskningen hittills visar

Den vetenskapliga dokumentationen haltar långt efter marknadsföringen. Enstaka studier citeras oavbrutet online, men de har avgörande förbehåll.

  • Testosteron hos män: En studie från 2015 observerade en ökning i testosteronnivån hos män mellan 45 och 55 år som i 90 dagar tog 250 milligram shilajit två gånger dagligen. Urvalet var litet – 96 deltagare – och bestod uteslutande av friska män. Det finns ingen långtidsforskning och ingen jämförelse med andra behandlingar.
  • Inflammation och metabola sjukdomar: Vissa laboratoriestudier antyder att fulvinsyror har antiinflammatoriska egenskaper. Men många vanliga livsmedel – från bär och gröna bladgrönsaker till gurkmeja – innehåller också kraftfulla växtämnen med samma effekt, och dem har man däremot forskat grundligt på.
  • Benskörhet hos kvinnor i klimakteriet: Nyare mindre studier pekar på en möjlig bromsning av bennedbrytning. Samtidigt finns det redan välundersökta läkemedel och livsstilsråd mot osteoporos. Mervärdet av ett dyrt kosttillskott förblir därför tveksamt.
  • Hjärna och Alzheimer: Ett cellförsök från 2023 visade att shilajit tydligen hämmade ihopfiltrering av så kallade tau-proteiner, som är karakteristiska för Alzheimer. Det är intressant för vidare forskning, men cellstudier säger ännu inget om säkerhet och effektivitet hos människor.

Den hårda slutsatsen från den nuvarande litteraturen: det handlar främst om små, tidiga studier. Spännande antaganden, men inget solidt bevis för att shilajit i vardagen gör det influencers lovar.

Varför hypekänslan är större än hälsovinsten

Shilajit passar perfekt in i den moderna selfcare-hypen: exotiskt ursprung, årtusendgammal tradition, ett namn som är svårt att uttala och ett högt pris. Det gör det attraktivt för folk som söker en naturlig genväg till mer energi eller ett längre liv.

För producenter och säljare är det kommersiellt guld. En burk eller en hårtsklump kostar snabbt flera hundra kronor, ibland mer, medan det faktiska innehållet är svårt att kontrollera. De vildaste hälsopåståendena befinner sig i en gråzon: mycket packas in i vaga termer som ”stödjer” och ”främjar”, vilket gör det svårt att föra tillsyn.

Risker och biverkningar som sällan talas om

Medan fördelarna fortfarande främst vilar på antaganden finns det redan signaler om oönskade verkningar. Möjliga besvär och risker omfattar:

  • mag- och tarmproblem som illamående eller diarré
  • störning av kvinnors hormonbalans
  • interaktion med medicin, där preparat kan verka starkare eller svagare – särskilt riskabelt vid blodförtunnande medicin och antidiabetika
  • förhöjda kreatininvärden i blodet, vilket är extra oroande för personer med njurproblem eller förhöjd urinsyra

Därtill kommer frågan om tungmetaller. Eftersom shilajit utvinns direkt från klippor kan det vara förorenat med skadliga metaller. Inte alla producenter renar lika omsorgsfullt, och certifieringar saknas ofta eller är ogenomskinliga. Ju högre koncentrationer och ju längre intag, desto större är den potentiella risken för organ som lever och njurar.

Den som dagligen tar en okontrollerad naturprodukt kan omedvetet inta en cocktail av tungmetaller och okända ämnen.

Varför en vanlig livsmedelsbutik levererar långt hälsosammare ingredienser

Många människor tar till shilajit i hopp om att ge immunförsvaret eller energinivån ett lyft. Ändå erbjuder enkla, välundersökta strategier minst lika stor – ofta större – hälsovinst.

  • Grönsaker och frukt: rika på antioxidanter och antiinflammatoriska ämnen, utan risk för tungmetaller i anmärkningsvärt höga doser.
  • Fullkornsprodukter, baljväxter, nötter och frön: levererar fibrer, mineraler och växtproteiner som stödjer hjärta och blodkärl.
  • Tillräcklig sömn och motion: dokumenterat effektivt för energi, hormonbalans och hjärnans hälsa.
  • Målinriktat kosttillskott: endast när en brist är konstaterad – exempelvis för D-vitamin eller B12 – och helst i samråd med en läkare eller dietist.

Medan shilajit främst stödjer sig på marknadsföringspåståenden och preliminära data finns det för dessa livsstilsåtgärder ett enormt berg av oberoende forskning. Det gör dem inte spektakulära eller sexiga, men däremot tillförlitliga och relativt säkra.

När man definitivt inte bara ska börja med shilajit

För vissa grupper är risken tydligt högre än den möjliga vinsten. Särskild försiktighet rekommenderas för:

  • personer med njur- eller leversjukdomar
  • personer med diabetes eller gikt
  • användare av blodförtunnande medicin, insulin eller blodsockersänkande preparat
  • gravida kvinnor och kvinnor som ammar
  • barn och ungdomar

Den som trots alla varningar överväger att ta shilajit bör helst diskutera det med en läkare eller apotekare först. Det är avgörande att berätta ärligt om dos, märke och andra kosttillskott – kombinationer kan ge oväntade effekter.

Så bedömer du hype-kosttillskott mer kritiskt

Shilajit står inte ensamt. De senaste åren har det kontinuerligt dykt upp nya ”undermedel”: från exotiska svampar till dyra pulver med outtalliga namn. Ett par frågor kan hjälpa till att bevara överblicken:

  • Finns det oberoende, stora studier med människor, eller endast små försök med djur och celler?
  • Är det oklart vem som tillverkar produkten och under vilka kvalitetsstandarder?
  • Låter löftena för bra för att vara sanna och täcker de alla möjliga åkommor?
  • Hänvisas det till ”gammal visdom” utan nyare data?
  • Är produkten markant dyrare än reguljära, dokumenterade alternativ?

När flera av dessa frågor besvaras negativt pekar det som regel på smart marknadsföring snarare än ett medicinskt genombrott.

Den som låter sig vägleda av en läkare, dietist eller apotekare undviker besvikelse och onödiga risker. Särskilt vid kroniska åkommor eller användning av medicin kan experimenterande med trender från sociala medier göra mer skada än nytta. Ett nykert förhållningssätt, en god natts sömn och en tallrik full av grönsaker ger som regel långt mer än en dyr burk bergsgyttja från en nätbutik.

Rulla till toppen