Vetenskapen ser mest hype, höga priser och verkliga risker

En mörk, klibbig substans från Himalaya lovar mer energi, ett starkare immunförsvar och till och med höjda testosteronnivåer. Influencers svär vid den, och webbutiker säljer den för ansenliga belopp. Men vad återstår egentligen av löftena när forskare börjar granska närmare?

Vad är egentligen shilajit?

Shilajit – även kallat mumijo – är en brunsvart, hartslignande substans som dyker upp i sprickor i bergklippor, särskilt i Himalaya-, Altaj- och Kaukasusområdet. Den uppstår troligen från växtlämningar som samlas i klippspringor och under tusentals år omvandlas av bakterier, svampar och andra mikroorganismer.

Resultatet blir en komplex naturprodukt med en brokig blandning av ämnen. Analyser visar att omkring 80 procent består av humus- och fulvosyror. Till detta kommer mineraler och spårämnen som järn, kalcium, kalium och magnesium, samt aminosyror – särskilt glycin – proteiner, fettsyror och diverse bioaktiva föreningar som kaffesyraderivat. Det förekommer även spår av tungmetaller, däribland krom, selen och kobolt.

Shilajit är ingen mystisk bergsmagi, utan snarare ett slags urgammalt växtdeg fyllt med humussyror, mineraler och möjligen oönskade föroreningar.

I den traditionella ayurvediska medicinen har shilajit i århundraden ansetts som ett tonikum – ett medel som skulle stärka kropp och sinne. På sanskrit beskrivs det ofta med storslagna termer om kraft, uthållighet och övervinnande av svaghet. Exakt denna image poleras nu av sociala medier-skapare och säljs världen över.

Påståendena: Från testosteronboost till anti-aging

Vad förespråkarna lovar

På TikTok, Instagram och otaliga kosttillskottswebbutiker marknadsförs shilajit som ett multifunktionellt mirakelmeddel. De mest utbredda påståendena är:

ökar energi och sportprestationer
stärker immunförsvaret
verkar antiinflammatoriskt och skulle hjälpa vid hudproblem och diabetes
ökar fertiliteten hos män och fungerar som libidoförstärkare
bromsar benskörhet under klimakteriet
skyddar hjärnan och skulle hämma processer relaterade till demens

Många av dessa löften hänger samman med förekomsten av fulvosyror och antioxidanter. De skulle påstås skydda celler, dämpa inflammationsprocesser och understödja ämnesomsättningen. Det låter imponerande på papperet. Frågan är bara om vi ser det bekräftat i tillförlitliga studier med verkliga människor.

Vad forskningen hittills visar

Den vetenskapliga dokumentationen haltar långt efter marknadsföringen. Vissa undersökningar citeras om och om igen online, men de har alla betydande förbehåll.

Testosteron hos män: En studie från 2015 fann en ökning av testosteronnivån hos män mellan 45 och 55 år som under 90 dagar tog 250 milligram shilajit två gånger dagligen. Urvalet var litet – 96 deltagare – och bestod uteslutande av friska män. Det finns inga långtidsstudier och ingen jämförelse med andra behandlingar.
Inflammation och metabola sjukdomar: Vissa laboratorieundersökningar antyder att fulvosyror har antiinflammatoriska egenskaper. Men många vanliga livsmedel – från bär och gröna bladgrönsaker till gurkmeja – innehåller också kraftfulla växtbaserade ämnen med samma effekt, och dessa är däremot välundersökta.
Benskörhet hos kvinnor i klimakteriet: Nyare mindre studier pekar på en möjlig bromsning av benförlust. Samtidigt existerar det redan välundersökta läkemedel och livsstilsrekommendationer mot osteoporos. Mervärdet av ett dyrt kosttillskott förblir därför tveksamt.
Hjärna och Alzheimer: I ett cellförsök från 2023 verkade shilajit hämma klumpningen av så kallade tau-proteiner, som är karakteristiska för Alzheimer. Det är intressant för framtida forskning, men cellstudier säger ännu inget om säkerhet och effektivitet hos människor.

Den tydliga slutsatsen från den nuvarande litteraturen: Det handlar främst om små, tidiga studier. Lovande antydningar – men ingen solid dokumentation för att shilajit i vardagen gör det influencers lovar.

Varför hype-känslan är större än den verkliga hälsovinsten

Shilajit passar perfekt in i den moderna selfcare-hypen: exotiskt ursprung, urgammal tradition, ett svåruttalat namn och ett högt pris. Det gör det attraktivt för folk som söker en naturlig genväg till mer energi eller ett längre liv.

För producenter och säljare är det kommersiellt guld. En burk eller hartsbit kostar snabbt flera hundra kronor, ibland mer, medan det faktiska innehållet är svårt att kontrollera. De vildaste hälsopåståendena befinner sig i en gråzon – mycket paketeras in i vaga uttryck som ”understödjer” och ”främjar”, vilket gör tillsyn svårt.

Risker och biverkningar det talas lite om

Medan fördelarna fortfarande vilar på antaganden finns det redan signaler om oönskade effekter. Möjliga besvär och risker omfattar:

mag- och tarmproblem, såsom illamående eller diarré
störning av kvinnors hormonbalans
interaktioner med medicin, där preparat kan verka starkare eller svagare än normalt – särskilt riskabelt vid blodförtunnande medicin och antidiabetika
förhöjda kreatininvärden i blodet, vilket är extra oroande för personer med njurproblem eller förhöjd urinsyra

Härtill kommer frågan om tungmetaller. Eftersom shilajit utvinns direkt från bergklippor kan det vara förorenat med skadliga metaller. Inte alla producenter renar lika omsorgsfullt, och certifieringar saknas ofta eller är ogenomskinliga. Ju högre koncentrationer och ju längre tids intag, desto större är den potentiella risken för organ som lever och njurar.

Den som dagligen intar en okontrollerad naturprodukt kan omedvetet få i sig en cocktail av tungmetaller och okända ämnen.

Varför en vanlig mataffär levererar mycket hälsosammare ingredienser

Många tar till shilajit i hopp om att ge immunförsvaret eller energinivån ett lyft. Ändå erbjuder enkla, välundersökta strategier minst lika mycket – och ofta mer – hälsovinst.

Grönsaker och frukt: rika på antioxidanter och antiinflammatoriska ämnen, utan risk för tungmetaller i anmärkningsvärt höga doser.
Fullkornsprodukter, baljväxter, nötter och frön: levererar fibrer, mineraler och växtbaserade proteiner som understödjer hjärta och blodkärl.
Tillräcklig sömn och rörelse: dokumenterat effektivt för energi, hormonbalans och hjärnans hälsa.
Riktat tillskott: endast om en brist är påvisad, till exempel D-vitamin eller B12, och helst i samråd med en läkare eller dietist.

Medan shilajit främst vilar på marknadsföringspåståenden och preliminära data existerar det en enorm mängd oberoende forskning bakom dessa livsstilsåtgärder. Det gör dem inte spektakulära eller sexiga – men däremot pålitliga och relativt säkra.

När du definitivt inte bara ska börja med shilajit

För vissa grupper är risken klart större än den möjliga vinsten. Särskild försiktighet är förnuftig för:

personer med njur- eller leversjukdomar
personer med diabetes eller gikt
användare av blodförtunnande medicin, insulin eller blodsockersänkande preparat
gravida kvinnor och kvinnor som ammar
barn och ungdomar

Den som trots alla varningar överväger att ta shilajit bör prata med en läkare eller apotekare först. Det är avgörande att vara ärlig om dosering, märke och andra kosttillskott – kombinationer kan ge oväntade effekter.

Så bedömer du hype-kosttillskott mer kritiskt

Shilajit står inte ensamt. De senaste åren har det kommit nya ”mirakelmeddel” med jämna mellanrum: från exotiska svampar till dyra pulver med outtalliga namn. Ett par frågor hjälper dig att behålla överblicken:

Finns det oberoende, stora studier med människor – eller bara små eller djur-/cellförsök?
Är det oklart vem som producerar produkten och under vilka kvalitetsstandarder?
Låter löftena för bra för att vara sanna och täcker de alla möjliga besvär?
Hänvisas det till ”gammal visdom” utan nyare data?
Är produkten markant dyrare än vanliga, dokumenterade alternativ?

När flera frågor faller negativt ut pekar det som regel mer på smart marknadsföring än på ett medicinskt genombrott.

Den som låter sig vägleda av en läkare, dietist eller apotekare undviker besvikelse och onödiga risker. Särskilt vid kroniska åkommor eller medicinbruk kan okritiskt experimenterande med sociala mediers trender göra mer skada än nytta. En nykter blick, en god natts sömn och en tallrik full av grönsaker ger som regel långt mer utbyte än en burk dyrt bergsdeg från en webbutik.