Den här detaljen får kvinnor att känna sig mer attraktiva

Vad händer egentligen med självbilden när man skaffar en tatuering?

En färsk polsk studie avslöjar något förvånande: en subtil fysisk detalj – tatueringar – får visserligen kvinnor att känna sig mer självsäkra i vardagen, men påverkar knappt den osäkerhet de upplever under sex. Detta är en besvikelse för dem som hoppas att nytt bläck på huden också ska ge ett lyft i sängen.

Så genomfördes studien

Mellan februari och maj 2023 besvarade 426 sexuellt aktiva polska kvinnor en webbaserad enkät om deras kroppsuppfattning och sexliv. Medelåldern var 29 år, de flesta hade högskoleutbildning, bodde i städer och var i ett fast förhållande.

En anmärkningsvärd siffra: ungefär 76 procent av deltagarna hade minst en tatuering. Det handlade vanligtvis om blommor, djur eller andra estetiska motiv, valda för att kvinnorna tyckte de var vackra, eller för att de symboliserade en viktig händelse i livet.

Forskarna frågade bland annat:

  • om kvinnorna kände sig mer attraktiva efter att de skaffat tatueringar
  • hur nöjda de var med sina kroppar i vardagen
  • hur de kände sig när de var nakna inför en partner
  • hur de upplevde sin sexuella funktion – från lust till orgasm

Mer än tre fjärdedelar av kvinnorna med tatueringar svarade att de kände sig vackrare eller mer förföriska tack vare bläcket på huden.

Men denna känsla av ökad attraktivitet förblev främst en mental upplevelse – i spegeln, på gatan eller i sociala medier. Så fort sovrummet kom in i bilden förändrades mönstret.

Självsäker i bikini, ansträngd i sovrummet

I vardagen vågade många tattuerade kvinnor visa mer av kroppen. Baddräktsbilder på Instagram, bara armar på sommaren, korta kjolar – allt det kändes oproblematiskt. De beskrev en upplevelse av att vara ”mer sig själva” tack vare tatueringen.

Men under sex dök samma självkritiska tankar upp igen: en mage som känns för mjuk, höfter som verkar för breda, bröst som inte lever upp till ett inre skönhetsideal. Tatueringarna bröt sällan detta mönster.

Kvinnorna beskrev typiska undvikandestrategier som:

  • att föredra sex i mörker
  • att dölja vissa kroppsdelar under täcket
  • att undvika ställningar där de kände sig ”osmickrande”

Detta gällde i stort både för kvinnor med och utan tatueringar. Skillnaden i skam eller ansträngdhet över att vara naken inför en partner var minimal eller obefintlig.

Mätning av sexuell funktion och kroppsångest

För att kartlägga den sexuella dimensionen använde forskarna ett internationellt erkänt mätinstrument som kallas Female Sexual Function Index (FSFI). Det granskar följande områden närmare:

Område Vad mäts?
Lust Hur ofta man har lust till sex
Upphetsning Hur lätt man blir sexuellt upphetsad
Fuktighet Fysiska reaktioner som lubrikation
Orgasm Frekvens och intensitet av orgasmer
Tillfredsställelse Övergripande tillfredsställelse med sexlivet
Smärta Förekomst av smärta under sex

Kvinnorna tillfrågades dessutom om hur avslappnade eller ansträngda de kände sig när kroppen var synlig under sex. Fokus låg på tankar som ”hur ser min partner på min mage?” eller ”ser mitt ärr konstigt ut i den här ställningen?”.

De sammanlagda poängen för sexuell funktion var nästan identiska hos kvinnor med och utan tatueringar – även när kvinnorna uppgav att de kände sig mer attraktiva tack vare bläcket.

Det som verkligen verkar spela roll: rädslan för den andras blick

Det starkaste sambandet som framträdde i studien hade ingenting med tatueringsbläck att göra – utan allt med rädslan för avvisning. Ju större skam eller ansträngdhet kvinnorna kände vid att vara nakna inför en partner, desto lägre skattade de på nästan alla parametrar för sexuell funktion.

Kvinnor som ständigt oroade sig för hur deras kropp såg ut:

  • hade svårare att förbli sexuellt upphetsade
  • rapporterade färre och svårare uppnåbara orgasmer
  • uppgav att de var mindre nöjda med sitt sexliv

Uppmärksamheten förflyttades från ”vad känner jag?” till ”hur ser jag ut?”. Mage, lår, bristningar, ärr och andra ”problemzoner” fick all uppmärksamhet i medvetandet, vilket lämnade mindre utrymme för kroppsliga förnimmelser och känslomässig kontakt med partnern.

Relationen, hälsan och andra faktorer

Forskarna tittade också på faktorer som inte handlar om utseende, men som ändå verkade påverka kvinnornas upplevelse av kropp och sexualitet.

Några anmärkningsvärda mönster:

  • Kvinnor i ett stabilt förhållande skattade i genomsnitt bättre på sexuell funktion.
  • Ensamstående kvinnor rapporterade oftare ansträngdhet kring kroppen under sex.
  • Kroniska åkommor hängde samman med större ångest för att visa kroppen i intima situationer.

Ett långvarigt förhållande präglat av ömsesidigt förtroende gav många kvinnor mer lugn. Komplimanger, kända rutiner och känslomässig trygghet verkade dämpa en del av den skarpa självkritiken. Det betyder dock inte att osäkerheten försvinner av sig själv.

Varför yttre förändringar sällan träffar så djupt som man hoppas

Studien visar att en tatuering visst kan förändra något på ytan: man känner sig modigare, vackrare, mer sig själv. Men den underliggande berättelsen om kroppen – ”min mage får inte rulla när jag ligger ner”, ”mina bröst borde sitta högre” – förblir oftast orörd.

En tatuering förändrar huden, men inte nödvändigtvis de övertygelser som lever under den.

Kvinnor upplever ibland besvikelse när en estetisk förändring inte ger det önskade resultatet i sängen. Man kan känna sig stark i en crop top med synligt bläck under dagen och ändå stänga av så fort ljuset tänds under sex. Det visar hur seglivade djupa kroppsuppfattningar kan vara.

Vad kan yrkesverksamma använda denna kunskap till?

Forskarna argumenterar för att vårdpersonal vid sexuella problem inte bara bör se på vad en kvinna har gjort med sin kropp – tatuering, piercing, viktminskning, motion – utan framför allt på vad hon tänker om sin kropp.

Praktiska uppmärksamhetspunkter för exempelvis distriktsläkare, sexologer eller psykologer:

  • fråga om situationer där kvinnan känner sig särskilt obekväm i sin kropp
  • stanna upp vid övertygelser som ”jag måste vara perfekt för att vara attraktiv”
  • arbeta riktat med självmedkänsla och en mildare inre dialog
  • skapa utrymme för samtal med partnern om osäkerheter och önskemål

För många kvinnor visar sig en kombination av psykologiskt stöd och öppen kommunikation i parförhållandet mer verkningsfull än ännu en yttre förändring.

Så här kan du själv lära dig se annorlunda på din kropp

Även utan terapi kan små övningar hjälpa till att förändra relationen till sin kropp. Det kan exempelvis handla om:

  • Regelbundet se neutralt på sig själv i spegeln istället för att bedöma varje enda detalj.
  • Att lägga märke till vad kroppen gör – bär, känner, rör sig – istället för enbart hur den ser ut.
  • Under sex medvetet rikta uppmärksamheten tillbaka mot beröring och andning när självkritiska tankar dyker upp.
  • Att komma överens med sin partner om att sätta ord på sin ansträngdhet istället för att dölja den.

För vissa kvinnor kan det hjälpa att använda tatueringarna som en förankringspunkt: ”Den här representerar en period jag har överlevt” eller ”detta är mitt minne av något vackert.” Bläcket får därmed en betydelse som sträcker sig bortom ”det gör mig mer attraktiv”, och kan på så sätt bidra till en vänligare blick på hela kroppen.

Överväger du att skaffa en tatuering för att må bättre med dig själv, är det värt att ställa dig själv en extra fråga: hoppas jag att det förändrar min upplevelse under sex – eller främst det jag ser i spegeln? Den skillnaden betyder något. En nål med bläck kan mycket, men den ersätter inte det långsamt uppbyggda förtroendet för en kropp som är mycket mer än bara en yttre bild.

Rulla till toppen