Ett historiskt möte i djuphavet: haj fångad på kamera vid Södra Shetlandsöarna
Under en internationell djuphavsexpedition dök en massiv haj plötsligt upp framför en vetenskaplig kamera på hundratals meters djup — i vatten som knappt är över fryspunkten. Det är den allra första gången en haj dokumenterat har filmats i antarktiska vatten, och det förändrar i grunden biologernas syn på livet i denna yttersta vrå av planeten.
Oväntat huvudinslag nära Södra Shetlandsöarna
Den överraskande upptäckten ägde rum nära Södra Shetlandsöarna, ungefär 120 kilometer norr om Antarktiska halvön. Här sänkte ett team från Minderoo-UWA Centre for Deep Sea Research, i samarbete med Inkfish Expeditions, flera kameror med bete ner till cirka 490 meters djup.
Forskarnas mål var att kartlägga vilka djur som överhuvudtaget lever i detta iskalla djuphav. Kamerorna registrerade dag efter dag varje siluett som gled förbi. Först efter att ha gått igenom nästan 400 timmars videomaterial upptäckte teamet den enorma skuggan.
Efter dagar av inspelningar trädde en långsamt rörlig, kraftig haj fram i vatten på cirka 2 grader — en historisk förstaplats för Antarktis.
Enligt expeditionsledaren Alan Jamieson är detta precis den typen av möte som djuphavsforskare drömmer om. Djuret svävar lugnt genom en oklar vattenpelare — långsamt men målmedvetet — i omgivningar som är fullständigt obeboeliga för människor. Inspelningarna understryker hur lite vi egentligen vet om djuphavet runt Antarktis, en region som trots årtionden av forskning i stort sett förblir obeskrivna.
En sovande jätte: vad är en ”sömnhaj”?
Utifrån kroppsbyggnaden och simstilen känner biologerna igen en medlem av familjen Somniosidae, på svenska ofta kallade sömnhajar eller slapphajar. Forskarna tror att det sannolikt rör sig om en sydlig sömnhaj (Somniosus antarcticus), en art känd för sin extremt långsamma livstakt.
Sömnhajar hör till bland världens mest mystiska hajar. De lever på stora djup, simmar långsamt och kan bli häpnadsväckande gamla. En besläktad art från norra Atlanten är känd för att kunna leva i över 400 år. Den typen av ålder placerar dessa djur i en kategori som nästan inga andra ryggradsdjur kan matcha.
- Familj: Somniosidae (sömnhajar)
- Sannolik art: sydlig sömnhaj (Somniosus antarcticus)
- Observationsdjup: cirka 490 meter
- Vattentemperatur: omkring 2 °C
- Placering: nära Södra Shetlandsöarna, norr om Antarktiska halvön
Det råder dock fortfarande osäkerhet. Inom denna familj har det i åratal pågått en vetenskaplig debatt om exakt hur många arter som existerar, och hur man skiljer dem från varandra. Många klassificeringar härstammar från 1900-talet och bygger främst på yttre kännetecken, medan nyare genetiska data i stort sett saknas.
Varför denna enda haj väcker så många vetenskapliga frågor
Den filmade hajen kan bidra till att lösa just den typen av frågor. Om forskarna samlar in tillräckligt med bildmaterial och möjligen även vävnadsprover från framtida exemplar, kan de jämföra dem med museisamlingar och genomföra moderna DNA-analyser.
Detta enda djur kan spela en nyckelroll i ett taxonomiskt mysterium som har sysselsatt vetenskapsmän i nästan ett sekel.
När det blir klart om det verkligen rör sig om en känd art eller kanske en hittills förbisedd gren inom familjen, kommer det att förändra det sätt biologer förstår djuphavshajars utbredning och evolution på.
Överlevnad i vatten som nästan fryser: hur klarar hajen det?
Många fiskar i antarktiska vatten har extremt specialiserade anpassningar. Vissa arter har exempelvis proteiner i blodet som fungerar som en sorts frostskyddsmedel och förhindrar iskristaller från att bildas. Den nu filmade hajen tycks följa en annan strategi.
Forskarna misstänker att djuret utnyttjar något varmare vattenlager som strömmar längs kontinentalhyllan på större djup. Istället för att uteslutande leva under is och i iskallt ytvatten uppehåller sig hajen sannolikt i djupa zoner där temperaturen är en aning högre — om än fortfarande inom det iskalla området.
| Egenskap | Typisk antarktisk fisk | Filmad haj |
|---|---|---|
| Köldanpassning | ”Frostskydds”-proteiner i blodet | Lever i relativt varmare djupa vattenlager |
| Simhastighet | Ofta aktiv med korta energiutbrott | Långsam och energibesparande |
| Ålder | Typiskt några till några årtionden | Förmodligen flera hundra år möjligt |
| Observerbarhet | Ses regelbundet i fångster och på kamera | Sällan observerad, lever långt från människor |
Teamet bedömer därför inte att detta djur är ett tillfälligt besök. Det finns stor sannolikhet för att en population av sömnhajar har levt i dessa vatten under lång tid — helt enkelt förbisedd på grund av djupet, den långsamma rörelsen och den avlägsna livsmiljön.
Snäva forskningsfönster i en nästan otillgänglig region
Den som vill filma i antarktiska djuphavet har bara ett fåtal möjligheter om året. Fartyg måste navigera genom ofta farlig havis, expeditioner är kostsamma, och vädret stänger av regionen i månader. Därför existerar det bara en handfull korta perioder då kameror säkert kan sättas ut.
Mötet med hajen visar hur mycket liv som fortfarande undgår mänsklig observation. Medan satelliter kartlägger istäckena till minsta kvadratmeter, förblir havet därunder till stor del i mörker.
Det antarktiska djuphavet visar sig inte vara en tom, livlös yta, utan ett ekosystem där även stora rovdjur gömmer sig.
För biologer fungerar den typen av observationer som en väckarklocka: om det först nu är första gången en haj filmas här — vilka andra stora djur simmar då fortfarande runt oupptäckta? Och hur reagerar de på förändringar i temperatur och födotillgång till följd av klimatförändringar?
Varför en filmad haj är viktig för förståelsen av klimat och biologisk mångfald
Hajar befinner sig högst upp i näringskedjan och spelar en avgörande roll i balansen i marina ekosystem. Deras närvaro i antarktiska vatten indikerar att det finns tillräckligt med bytesdjur, och att djuphavet där är långt mer komplext än tidigare antagit.
Forskarna kan utläsa flera saker från en sådan observation:
- Den möjliga utbredningen av sömnhajar i Södra oceanen.
- Förändringar i havsströmmar och temperaturer, avlästa utifrån hajens vistelseplatser.
- Hur sårbara dessa djur är för fiske och mänsklig aktivitet, i takt med att isen på vissa ställen krymper.
När klimatförändringar höjer temperaturen i djupare vattenlager kan det påverka levnadsmiljöerna för långsamt växande arter som denna haj. Eftersom de växer långsamt och sent blir könsmogna, återhämtar sig populationer bara långsamt efter störningar eller överfiske.
Vad menar biologer med biologisk mångfald och bete i djuphavet?
I djuphavet använder forskare ofta bete för att locka djur framför kameran. I detta fall var det fiskbitar fastgjorda vid en ram med kameror. Lukten sprider sig genom vattnet och attraherar djur som normalt skulle förbli utanför synfältet. På det sättet har sällsynta fisk- och kräftdjursarter tidigare dykt upp på video.
Denna metod hjälper till att kartlägga den biologiska mångfalden mer exakt. Med biologisk mångfald menar biologer den samlade mångfalden av liv i ett område — från mikroorganismer på havsbottnen till stora rovdjur som denna haj. Ju fler och mer varierade arter, desto mer robust fungerar ett ekosystem typiskt.
För att göra det hela lite mer konkret: föreställ dig det antarktiska djuphavet som ett okänt bergsområde på land, där inga människor någonsin har satt sin fot. Du vet att det lever växter och djur — men du har ingen aning om hur många, vilka arter eller hur de beter sig. Varje ny observation fyller i en bit av det tomma kartan.
De senaste inspelningarna av sömnhajen är i den bemärkelsen en markant punkt på denna karta. De gör det tydligt att även stora, långsamt levande djur kan dölja sig i zoner som människan endast sällan tittar in i. Framtida expeditioner med bättre kameror, längre mätserier och genetiska analyser kommer steg för steg att avslöja hur rik och sårbar detta kalla, dolda ekosystem verkligen är.
