Slutet på en era och sökandet efter en ny frontfigur
Om några veckor avslutas ett anmärkningsvärt kapitel i ledningen för det utomparlamentariska partiet KSČM. EU-parlamentarikern Kateřina Konečná, som har lett partiet sedan oktober 2021 då hon tog över rodret efter Vojtěch Filip, tänker inte ställa upp för omval vid den kommande kongressen i slutet av maj. Hon har valt att dra sig tillbaka som en direkt följd av de besvikande resultaten för rörelsen Stačilo! vid förra årets val, där hon annars fungerade som den absolut största frontfiguren.
Kongressdelegater, som valde att skjuta upp ordförandevalet vid sitt extra möte i december, står nu inför att välja mellan fem olika kandidater. Detta fält av aspiranter har just bekräftats av en av de hoppfulla deltagarna själv, nämligen den nuvarande talespersonen för KSČM, Roman Roun. Ett annat starkt kort bland kandidaterna är Milan Krajča, som för närvarande innehar posten som vice ordförande med ansvar för europeiska frågor och civilsamhället.
Huvudpersonen själv, Kateřina Konečná, har slagit fast kategoriskt att hon inte strävar efter att ta på sig andra ledarroller. Framöver kommer hon uteslutande att fortsätta som vanlig partimedlem. Den främsta drivkraften bakom beslutet är en önskan att fokusera hundra procent på sitt arbete i Europaparlamentet och samtidigt få betydligt mer kvalitetstid tillsammans med sin familj.
Ett liv i politiken med djupa rötter
Hennes långa och händelserika politiska karriär har varit oupplösligt förbunden med KSČM ända sedan 2005. Innan hon tillträdde ordförandeposten fungerade hon som vice ordförande under perioden 2018 till 2021. Därtill kommer en solid erfarenhet som parlamentsledamot för regionen Moravskoslezský kraj, där hon lyckades försvara sitt mandat kontinuerligt från 2002 fram till 2014. Väljarna har dessutom skickat henne till Europaparlamentet vid tre tillfällen – senast som stolt representant för rörelsen Stačilo!.
Partiets framtida kurs och strategi
Den förestående kongressen kommer dock att handla om mycket mer än bara en intern fråga om att utse en ny ledare. Deltagarna ska i lika hög grad diskutera och fastställa de fundamentala strategiska linjerna för partiets framtida kurs. Det hänger i detta sammanhang en stor och obesvarad fråga i luften kring hur den framtida relationen mellan själva KSČM och det politiska projektet Stačilo! ska se ut i praktiken.
Ända fram till 2021 utgjorde KSČM, som ursprungligen grundades i mars 1990 som officiell arvtagare till Kommunistiska partiet i Tjeckoslovakien, en fast och integrerad del av parlamentet i det självständiga Tjeckien. Historiskt sett har partiet alltid kunnat skryta med att ha en enorm medlemsbas, men den verkligheten har förändrats drastiskt under senare tid. För att sätta nedgången i perspektiv hade man 1992 över 350 000 partimedlemmar, medan de officiella registren 2024 bara räknade omkring 16 000 personer.
Ekonomisk press och massiv fastighetsförsäljning
Den bristande framgången vid vallokalen har oundvikligen satt sina djupa spår i partiets samlade ekonomi. Statsbidragen till den dagliga driften har krympt och nådde förra året en bottennivå på 14 miljoner tjeckiska kronor. Den offentliga kassan bidrog med ytterligare 1,3 miljoner för att finansiera verksamheten i deras politiska institut. Även om de lojala medlemmarna bidrog med 9 miljoner i medlemsavgifter var det utan tvekan intäkter från uthyrning av partiets fastigheter som höll hjulen i gång. Denna specifika inkomstkälla utgjorde nämligen imponerande 24,4 miljoner av en total budget på 50,8 miljoner kronor.
För att möta den pressade ekonomin har partiledningen under de senaste åren valt att göra sig av med delar av sin ganska omfattande fastighetsportfölj. Enbart under det gångna året avyttrade man 12 byggnader med tillhörande markområden. Trots denna våldsamma utförsäljning sitter partiet fortfarande tungt på dussintals fasta fastigheter utspridda över hela republiken. Tittar man bara tillbaka på 2021 visade de officiella inskrivningsregistren faktiskt inte mindre än 85 byggnader som stod registrerade i KSČM:s namn.
Ekonomin ser dock något annorlunda ut för rörelsen Stačilo!, som precis lyckades passera spärrgränsen och säkra sig mer än 3 procent av rösterna vid det senaste valet. Denna prestation utlöste ett märkbart statsbidrag på 24,2 miljoner kronor. Utöver detta har de, i egenskap av parti utanför parlamentet, rätt till ett fast aktivitetsbidrag på två miljoner årligen. Den senaste redovisningen visar dessutom att rörelsen framgångsrikt har lockat till sig 10 miljoner i privata donationer, medan man har varit tvungen att bokföra hela 27 miljoner i lån och krediter. Sammantaget gick den storstilta valkampanjen upp i svindlande 40 miljoner kronor.
