Under årtionden har vi investerat miljarder i avancerade superdatorer, storslagna rymduppdrag och enorma radioteleskop med ett brinnande hopp om att hitta det första påtagliga tecknet på främmande liv. Ändå pekar en fascinerande ny analys från en forskare vid det schweiziska universitetet EPFL på en ganska frustrerande möjlighet. Det är högst troligt att en hel våg av dessa signaler för länge sedan har korsat jorden, men att vår utrustning antingen var för svag, pekade åt fel håll eller helt enkelt inte var rätt inställd.
Jakten på utomjordisk intelligens hör för länge sedan inte bara hemma i science fiction-genren. Forskare vid observatorier runt hela världen lyssnar systematiskt till det djupa kosmos och finkammar enorma datamängder från bland annat Hubble-teleskopet. Trots denna massiva insats saknar vi fortfarande bekräftelse på ett enda äkta tecken på liv. En ny undersökning genomförd av fysikern Claudio Grimaldi från École Polytechnique Fédérale de Lausanne presenterar en något obehaglig hypotes. Kanske har avancerade civilisationer redan skickat sina så kallade teknosignaturer in i vår bakgård, men vi missade tidsfönstret fullständigt. Det kan också tänkas att det bara finns mycket färre sådana utsändningar än vad vi drömmer om.
I sitt arbete använde Claudio Grimaldi komplexa statistiska modeller som tar hänsyn till tätheten av potentiellt beboeliga planeter i Vintergatan, vår utrustnings räckvidd samt frekvensen av de hypotetiska utsändningarna. Resultaten indikerar tydligt att vi borde ha upplevt ett regelrätt bombardemang av signaler i det förflutna för att överhuvudtaget ha en realistisk chans att fånga bara en enda idag. Den mängd nödvändiga sändare skulle helt enkelt överskrida antalet lämpliga planeter i vårt hörn av galaxen, vilket verkar tämligen osannolikt.
Vad är teknosignaturer, och hur känner vi igen ett främmande samhälle?
Experter förväntar sig verkligen inte att ta emot en uppenbar ljudinspelning med budskapet ”Hej, vi är marsbor”. Istället letar de målmedvetet efter teknosignaturer, som omfattar mätbara, teknologiska spår som naturen omöjligt kan skapa själv. Det kan exempelvis vara onaturliga radiovågor med ett klart organiserat mönster eller kanske korta, rytmiska laserblixter. Det omfattar också mystisk överskottsvärme i det infraröda spektrumet, som skulle kunna avslöja gigantiska energistrukturer byggda runt en stjärna.
För att vi ska ha en chans att fånga ett sådant kosmiskt fingeravtryck krävs två avgörande villkor. Först måste själva vågen fysiskt ankomma till vårt rymdomgivning. Därefter måste vår teknologi vara ytterst känslig, inställd på exakt rätt frekvens och peka mot den korrekta vrån av natthimlen i just det millisekund fenomenet susar förbi.
