På supermarkedets kyldisk finns en produkt som många förknippar med en lätt efterrätt åt barnen, men som i själva verket matchar mögelost i fettinnehåll. Analyser visar förvånande resultat.
Varan står bredvid vanliga naturyoghurtar, har en liten, prydlig förpackning och ett oskyldigt klingande namn. Det är just denna ostcrème – en klassiker till barnens mellanmål – som enligt analyser från en konsumentorganisation kan innehålla lika mycket fett som två skivor camembert. Och imponerande kalciumvärden bjuder den inte på.
Konsumentorganisationen UFC-Que Choisir analyserade 30 populära mejeriprodukter som säljs som naturliga: yoghurt från komjölk, getmjölk och fårmjölk, fromage blanc, skyr samt ostcrémer av typen petit-suisse. Forskarna undersökte tre saker: fetthalt, proteinmängd och kalciumnivå.
Resultaten visar enorma skillnader mellan produkter som i butiken står på samma hylla och för många köpare ser lika nyttiga ut. Vissa lämpar sig utmärkt för den dagliga kosten, andra påminner mer om en kaloritung dessert än en lätt yoghurt. Bland de analyserade varorna hittade experterna en ostcrème där en enskild portion levererar lika mycket fett som två skivor camembert och upp till tre gånger fler kalorier än klassisk yoghurt gjord på lättmjölk.
Rankning från kyldisken: vilka produkter klarar sig bäst
Författarna till analysen ställde upp produkterna i ordning från de lättaste till de mest feta. Högst på listan återfanns yoghurt med 0 procent fett från komjölk, getmjölk och fårmjölk samt yoghurt gjord på lättmjölk.
Därifrån går listan gradvis över i tyngre varianter. Forskarna fann följande ordning:
- Yoghurt från sötmjölk och fårmjölk
- Getyoghurt från sötmjölk
- Helfet yoghurt och fromage blanc från fårmjölk
- Fromage blanc från getmjölk
- Ostcrème av typen petit-suisse
Just denna sista produkt visade sig särskilt problematisk sett från fettets och kaloriernas synvinkel, speciellt när den hamnar på barnens tallrikar som daglig efterrätt i en fart. Många föräldrar väljer petit-suisse till sina barn flera gånger i veckan utan att vara medvetna om produktens verkliga näringsinnehåll.
Ostcrème petit-suisse: dessert med rykte som oskyldig godsak
Ostcrème av typen petit-suisse förknippar många med något milt, lätt och passande även för de minsta. Den är liten, krämig, enkel att servera med frukt eller lite honung. Marknadsföringen har i åratal byggt på bilden av en liten efterrätt som verkar ofarlig för figuren per definition.
Analysen från UFC-Que Choisir river lite i denna fina bild. I genomsnitt innehåller 100 gram sådan ostcrème omkring 140 kilokalorier med ett betydande fettinnehåll. Jämfört med yoghurt från lättmjölk klarar den sig väsentligt tyngre, och ändå dyker den ofta upp i barns kost flera gånger i veckan.
Näringsforskare påpekar att problemet inte bara handlar om kalorier. En portion petit-suisse kan ha en motsvarande mängd fett som två skivor camembert och upp till tre gånger så många kalorier som vanlig naturyoghurt från lättmjölk. För familjer som tror att de väljer ett hälsosamt alternativ kan det vara en obehaglig överraskning.
Litet format, lite kalcium och mycket avfall
Något annat besviker också – nämligen något många föräldrar inte förväntar sig. Denna typ av ostcrème hör inte alls till toppskårarna när det gäller kalcium. I förhållande till andra naturliga produkter klarar den sig ganska dåligt, även om många köper den just med tanke på att stärka benen hos sina barn.
Därtill kommer frågan om förpackning. Petit-suisse säljs som regel i väldigt små, individuella burkar. Resultatet blir att det vid samma mängd produkt hamnar väsentligt mer plast i soporna än efter att ha ätit en stor burk naturyoghurt.
Det är inte bara ett problem för miljön. De små burkarna gör det också svårt att kontrollera portionerna faktiskt. Ett barn äter två eller tre, eftersom de är små, och vuxna har svårt att bedöma hur många gram och kalorier det egentligen blir. Läkare rekommenderar därför att vara uppmärksam på både produkttyp och portionsstorlek.
Hur väljer du yoghurt och ostcrème klokt i butiken
Gemensamt för alla slutsatser från analysen är enkelt: förpackning, namn och placering på hyllan vilseleder ofta. För att verkligen köpa en lättare produkt är det värt att kasta en blick på etiketten istället för att bara styra efter ordet naturlig.
På etiketten bör du se på fetthalten per 100 gram, proteinmängden och kalciumnivån. Forskare från olika näringsinstitut rekommenderar att jämföra flera märken bredvid varandra första gången. Många butiker i Sverige har nu också näringsbetyg som Nutri-Score, som kan hjälpa till med snabb orientering.
En god vana blir också snabbt att relatera antalet gram till den faktiska portionen. Om en liten burk innehåller 60 gram, och barnet äter två, är det redan 120 gram – alltså mer än en genomsnittlig yoghurt i standardbehållare. Dietister rekommenderar att lära barnen att äta från vanliga skedar istället för att tömma flera småburkar.
Vilka produkter ska du välja till vardagen
Om du gärna vill begränsa mättat fett, men inte ge avkall på mejeridesertern, har du flera säkrare möjligheter. Yoghurt med 0 procent fett från komjölk, getmjölk eller fårmjölk hör till de lättaste alternativen. Skyr med reducerat fettinnehåll är också ett bra val.
Yoghurt från lättmjölk fungerar som en kompromiss mellan smak och lätthet. Större behållare med naturyoghurt är enklare att portionera hemma och minskar plastavfallet betydligt. I många fall räcker det att byta märke eller mjölktyp för att sänka fettmängden och samtidigt bevara en liknande smak och konsistens.
Till produkten kan du tillsätta färska bär, havregryn eller en handfull hasselnötter istället för att gripa till färdiga dessertversioner fyllda med tillsatser. Forskare från Köpenhamns universitet påpekar att enkla tillsatser av äkta frukt ökar både näringsvärdet och mättnaden.
Camembert som referenspunkt: vad betyder det egentligen
Jämförelsen med camembert verkar bra på fantasin, men den är värd att veckla ut lite. Traditionell camembert är en fettrik ost med högt fettinnehåll per 100 gram. Två genomsnittliga skivor utgör redan en märkbar dos kalorier och mättat fett.
Om en ostcrème till barn har en motsvarande mängd fett och samtidigt ofta kommer på menyn flera gånger i veckan, växer den samlade veckovisa summan av kalorier från sådana småsaker snabbare än det verkar. För personer som håller koll på kroppsvikt eller lipidprofil i blodet kan det ha reell betydelse.
Sett från hälsosynpunkt handlar det inte om att ge helt avkall på fetare mejeriprodukter. Det rör sig snarare om ett medvetet val: en ostcrème med camemberts kaloriinnehåll bör behandlas som dessert, inte som en dietisk yoghurt för vardagsbruk. Näringsexperter från Livsmedelsverket rekommenderar att reservera sådana produkter till helgen.
Små ändringar vid kyldisken ger stor effekt på längre sikt
Medveten läsning av etiketter kräver i början ett par minuter extra vid kyldisken. Efter kort tid börjar de flesta känna sina favoritprodukter utantill, och valet blir till rutin istället för en beräkning vid varje inköp.
Ett praktiskt angreppssätt är att välja två till tre grundläggande mejeriprodukter till vardagen: en mycket lätt, en mellanprodukt och eventuellt en fetare som behandlas som helgdessert. På det sättet är det lättare att bevara balansen mellan njutningen av att äta och kontroll över kostens sammansättning – utan att ge avkall på favoritsmakerna från yoghurtavdelningen. Kanske kan just denna lilla uppmärksamhet vid kylmontorn göra skillnaden för dig och din familjs hälsa i det långa loppet?
