Vid en onkologisk kongress i Berlin presenterade forskare resultat från ett läkemedel som kan revolutionera behandlingen av avancerad cancer i huvud- och halsregionen. Hos patienter där alla andra metoder hade misslyckats lyckades man stoppa eller vända sjukdomsutvecklingen på förvånansvärt kort tid.

Cancerformer i huvud och hals omfattar bland annat munhåla, svalg, struphuvud, bihålor och näshåla. De allra flesta är skivepitelcancer som utgår från cellerna i slemhinnorna i de övre luftvägarna och matsmältningskanalen. Globalt är det redan en av de vanligaste cancerformerna, och antalet nya fall ökar konstant.

I åratal har cigaretter och alkoholmissbruk varit de primära orsakerna. Under det senaste decenniet har dock sjukdomsbilden börjat förändras. Humant papillomvirus HPV spelar en allt större roll, särskilt vid cancer lokaliserad i svalget och munhålan. Det drabbar ofta män under 60 år som aldrig har rökt.

Denna förändring i patientprofil gör det svårare att förutspå sjukdomsförloppet och anpassa behandlingen. När cancern kommer tillbaka efter behandling eller ger metastaser tar läkarnas möjligheter mycket snabbt slut.

Varför den traditionella behandlingen så snabbt går till spillo

Standardbehandlingen består typiskt av en kombination av operation, strålbehandling och kemoterapi baserad på platinaföreningar. En sådan kombination ger möjlighet till bot eller åtminstone långvarig kontroll över sjukdomen, men främst vid tidiga stadier.

När cancern återkommer efter avslutad behandling eller från början är spridd blir situationen dramatiskt svår. Under de senaste åren har immunterapi tillkommit i läkarens verktygslåda – läkemedel som låser upp immunsystemet, såsom checkpoint-hämmare. Hos en del patienter kan de stoppa sjukdomen under längre tid, men en stor grupp reagerar inte eller slutar snabbt att reagera.

Det fanns hittills också bara ett godkänt riktat läkemedel – cetuximab. Det gav relativt blygsamma fördelar och hjälpte endast utvalda patienter. Efter misslyckande med kemoterapi och immunterapi stod läkarna därför ofta med ryggen mot väggen. Det var precis för sådana patienter som forskningsprotokollet Orig-AMI 4 designades, baserat på det nya läkemedlet amivantamab.

Amivantamab – en antikropp som angriper cancern från tre håll

Det undersökta preparatet tillhör en ny generation monoklonala antikroppar, betecknade som bispecifika. Det innebär att det samtidigt kan känna igen två olika mål på ytan av cancercellerna och blockera två viktiga vägar som driver sjukdomen.

För det första binder sig amivantamab till EGFR-receptorn. Denna protein-startknapp är ofta dramatiskt överaktiverad i cancerceller, vilket leder till okontrollerad celldelning. Hämning av EGFR skär alltså av cancern från en av de viktigaste tillväxtsignalerna.

Det andra målet är proteinet MET. Denna molekylära väg fungerar som en plan B, genom vilken cancercellerna kan undkomma behandling riktad mot EGFR. När MET arbetar ohindrat kommer tumören lättare tillbaka och accelererar igen.

Det tredje elementet i läkemedlets verkan skiljer det från många andra riktade terapier. Amivantamab kan attrahera och aktivera patientens immunceller, främst de så kallade NK-cellerna eller naturliga mördarcellerna. Därmed får patientens immunsystem en tydlig signal om vilka celler som ska förstöras.

Amivantamab blockerar samtidigt två avgörande tillväxtvägar i tumören och uppjusterar immunsystemets aktivitet, vilket ger en trefaldig effekt mot cancern. En sådan kombination av mekanismer kan förklara hastigheten och omfattningen av responsen som forskarna observerade i den kliniska prövningen.

En enda subkutan injektion istället för timslånga dropp

Många cancerbehandlingar kräver långa intravenösa infusioner, ofta givna på dagavdelningar eller under inläggning. Det innebär flera timmar i stolen, transport ska arrangeras, lediga dagar från arbetet och konstant stress för hela familjen.

I undersökningen Orig-AMI 4 gavs amivantamab som en vanlig subkutan injektion. Den formen av administrering öppnar vägen till ambulant behandling, och i framtiden kanske delvis hembehandling under kontroll av vårdpersonal.

Kortare besökstid på onkologisk avdelning
Mindre belastning av dagavdelningar
Lättare logistik för patienter utanför stora städer
Möjlighet att bättre upprätthålla dagliga aktiviteter och arbetsliv
Färre dagar borta från familjen
Minskat behov av transport till sjukhus

Resultat från studien – första effekten redan efter sex veckor

I undersökningen Orig-AMI 4 deltog 86 vuxna med återkommande eller metastaserande skivepitelcancer i huvud och hals. Var och en av dessa personer hade bakom sig ett misslyckat försök med platinabaserad kemoterapi samt immunterapi. Man kan därför tala om en grupp patienter för vilka det i realiteten inte längre fanns effektiva behandlingsmöjligheter.

Hos alla användes amivantamab som monoterapi. Preliminär dataanalys visade att hos cirka 76 procent av patienterna antingen krympte tumören eller åtminstone slutade växa enligt accepterade kriterier för behandlingssvar.

I genomsnitt efter sex veckor från behandlingsstart såg läkarna redan tydlig stabilisering eller tillbakagång av cancerförändringarna, vilket är sällsynt vid så avancerad sjukdom. Tiden då sjukdomen förblev under kontroll – den så kallade progressionsfria överlevnaden – var i genomsnitt 6,8 månader. I juli 2025 fortsatte 62 procent av deltagarna fortfarande behandlingen, vilket betraktades som en hög andel för denna patientgrupp.

Säkerhet vid behandlingen och biverkningar

Till skillnad från klassisk kemoterapi som mycket ofta förknippas med allvarliga biverkningar visade sig det nya läkemedlet generellt vara väl tolererat. De vanligast rapporterade problemen var av hudmässig karaktär – utslag, irritation, torr hud. Dessa hade som regel mild eller måttlig intensitet.

Jämfört med kräkningar, svår neutropeni, håravfall eller organskador som patienter fruktar vid traditionell kemoterapi kan en sådan säkerhetsprofil betraktas som en väsentlig förbättring av livskvaliteten. Naturligtvis kräver läkemedlet fortfarande noggrann läkarövervakning och monitorering av hälsoparametrar.

En av deltagarna i studien var en 59-årig man med tungcancer. Sjukdomen diagnostiserades hos honom 2024. Han genomgick standardbehandling, men tumören återkom, och efterföljande behandlingslinjer gav inte den förväntade effekten.

Efter start på amivantamab – efter flera behandlingscykler – började patienten märka tydlig förbättring. Symptom som gjorde det svårt att tala och äta försvann, och möjligheten till normalt intag av måltider återkom. Patienten underströk att bortsett från hudförändringar upplevde han inte besvärande biverkningar, och i vardagen tänkte han inte längre konstant på sjukdomen.

Vad betyder detta för patienter och läkare framöver

Framkomsten av en sådan behandling öppnar flera viktiga riktningar i tänkandet kring behandling av huvud- och halscancer. För det första kommer inte bara effektivitet mätt i månader i fokus, utan även kvaliteten på daglig funktion. Möjligheten att ge läkemedlet som injektion, lägre toxicitet och chansen att upprätthålla basala aktiviteter är argument som har stor betydelse för patienter och deras anhöriga.

För det andra blir det allt tydligare att cancerformer förknippade med HPV samt EGFR- och MET-signalvägarna kräver behandlingar skräddarsydda till den specifika biologin. Amivantamab passar in i denna trend som exempel på ett läkemedel designat utifrån konkreta molekylära mål snarare än generella kemoterapiregimer. I praktiken kan det innebära behov av oftare genetisk testning av tumörer och bättre profilering av patienter redan vid diagnosen.

Undersökningen Orig-AMI 4 har preliminär karaktär, men resultaten var tillräckliga för att den onkologiska miljön började tala om möjlig förändring av tillvägagångssättet för behandling av dessa cancerformer. Forskarna planerar nu övergång till en stor fas tre-undersökning med deltagande av en bredare grupp patienter. Där kommer läkemedlet att jämföras med den nuvarande behandlingsstandarden eller tillföras existerande protokoll. Om effekterna bekräftas blir nästa steg godkännandeförfaranden inom de offentliga hälsosystemen. Målet är att gå från terapi som sista utväg till behandling som kan erbjudas tidigare och till fler patienter.