Vad händer i Stilla havet: den kalla fasen viker för uppvärmning
De senaste analyserna från oceanografer och meteorologer avslöjar en markant förändring i tropiska Stilla havet. Den kalla ENSO-fasen håller på att försvinna snabbare än väntat, och stigande vattentemperaturer banar väg för El Niños återkomst redan under 2026. För många regioner världen över kan det innebära förändrade nederbördsmönster, nya torrperioder och ytterligare en omgång med rekordvärme.
I ungefär två år har den kalla ENSO-fasen dominerat tropiska Stilla havet och fungerat som en sorts bromskloss för de globala temperaturerna. Nu är den bromsklossen nästan borta. Data från slutet av 2025 och början av 2026 visar en snabb uppvärmning av vattenmassorna i den ekvatoriala delen av havet.
FN:s meteorologiska organisation registrerade att Stilla havets yta i den ekvatoriala zonen i december 2025 fortfarande var cirka 0,8°C kallare än genomsnittet. Bara en månad senare hade skillnaden minskat till omkring 0,3°C. Ett så snabbt hopp mot neutrala temperaturer är en tydlig signal om att den kalla fasen försvagas långt tidigare än förutsett.
Prognoserna pekar på cirka 60–70 procents sannolikhet för neutrala ENSO-förhållanden under våren 2026, vilket typiskt är förspelet till en efterföljande övergång till El Niño.
Bakom denna förändring ligger främst försvagade passadvindarna — de konstanta vindarna som blåser från öst mot väst nära ekvatorn. När de är kraftiga håller de kallare vatten vid ytan i den östra delen av Stilla havet. När de avtar tränger varmare vattenmassa från djupare lager upp till ytan och sprider sig gradvis över ett allt större havsområde.
Varmt vatten under ytan driver systemet mot El Niño
Ett av de viktigaste förebuden om en kommande El Niño är temperaturförändringar under ytan. Från januari 2026 har mätinstrument registrerat tydligt varmare vattenmassa som rör sig österut i riktning mot Sydamerika.
Dessa så kallade ”undervattensbehållare av värme” stiger gradvis mot ytan. När de når den centrala och östra delen av tropiska Stilla havet kan de sätta igång den klassiska El Niño-mekanismen — vatten som är varmare än normalt över ett enormt havsområde börjar då påverka den atmosfäriska cirkulationen kraftigt.
Internationella klimatforskningscentra, däribland specialiserade universitetsinstitut, registrerar en stigande sannolikhet för att en sådan fullständig vändning mot El Niño kommer att ske under andra halvan av 2026.
Två tredjedels chans för El Niño innan utgången av 2026
De aktuella numeriska prognoserna är anmärkningsvärt överens. ENSO-förutsägelsecentra bedömer att sannolikheten för El Niño från juli till september 2026 redan överstiger 60 procent. För perioden augusti till oktober stiger den till nästan 70 procent.
Meteorologer understryker att våren traditionellt betraktas som en ”svår” säsong för ENSO-prognoser. Mellan mars och juni uppför sig hav-atmosfär-systemet ovanligt instabilt, vilket reducerar modellernas noggrannhet. Trots denna felmarginal pekar de allra flesta tillgängliga simuleringar i samma riktning — mot en varmare fas.
Forskare förväntar sig att den kommande El Niño kommer att vara relativt svag till måttlig, och scenariot med en extremt kraftig episod motsvarande rekordår anses som osannolikt.
Det som fortfarande är okänt är fenomenets styrka. Det är just den som avgör hur stor påverkan det kommer att ha på nederbörd, värmeböljor och stormar i olika delar av världen.
Så här förändrar El Niño vädret världen över
El Niño är inte ett ”lokalt” fenomen över ett enda hav. Den stora fläcken av varmare vatten över ekvatoriala Stilla havet fungerar som en gigantisk värmekälla som ställer om den globala atmosfäriska cirkulationen. Effekterna märks på nästan alla kontinenter.
Mer regn i vissa regioner, vattenbrist i andra
- Sydamerika (västkusten) – typiskt kraftigare nederbörd, frekventare skyfall och jordskred.
- Sydostasien och Australien – tendens till torka, ökad risk för skogs- och stäppbränder.
- Östafrika – under många El Niño-episoder har intensifierad nederbörd registrerats, som påverkar grödeplanering och infrastruktur.
- Tropiska Atlanten – försvagad orkanaktivitet, eftersom kraftigare vertikal vind på flera kilometers höjd ”river sönder” de bildande cyklonerna.
- Östra Stilla havet – ökad orkan- och tropisk stormaktivitet utanför Amerikas kuster.
Lantbrukare i Peru och Ecuador kan typiskt förvänta sig bättre skörd tack vare ökad nederbörd. Samtidigt upplever indonesiska plantageägare och filippinerna oftare brist på regn, sinande vattenreservoarer och problem med dricksvattenförsörjningen.
Orkansäsongen 2026 under lupp
Den kommande vändningen mot El Niño intresserar även meteorologer som följer de atlantiska orkanerna. Historien visar att vindarna i de högre atmosfärskikten över Atlanten tilltar under El Niño-episoder och skapar kaos i strukturen hos uppkommande tropiska stormar.
Effekten blir ofta att Atlantens orkansäsong blir lugnare: färre stormar når status som kraftiga orkaner, och det totala antalet namngivna cykloner minskar. För USA och delar av Karibien kan det innebära en viss lättnad efter år med intensiv aktivitet. Å andra sidan ökar risken för våldsamma väderfenomen i östra Stilla havet, där varmt vatten gynnar stormutveckling.
Rekordvärme trots den kalla fasen. Vad betyder det för framtiden?
Den mest oroande aspekten handlar om sammankopplingen av naturliga ENSO-cykler med den långvariga globala uppvärmningen. Januari 2025 gick till historien som den varmaste januari i instrumentella mätningar — trots att den kalla Stillahavsvasen fortfarande var aktiv.
Teoretiskt borde den kalla fasen sänka planetens medeltemperatur med cirka 0,1–0,2°C. I praktiken var effekten för svag för att bryta rekorden. Det betyder att det globala klimatet redan är så upphettat av växthusgaser att även en periodisk ”kall episod” inte vänder trenden, utan bara dämpar den minimalt.
| ENSO-fas | Typisk påverkan på global medeltemperatur | Observerad tendens de senaste åren |
|---|---|---|
| Kall fas | minskning med ca 0,1–0,2°C | rekordvarma månader trots avkylning |
| Neutralt tillstånd | ingen tydlig effekt upp eller ner | temperaturer fortfarande över 1900-talets genomsnitt |
| El Niño | ökning med ca 0,1–0,2°C | El Niño-år slår ofta historiska rekord |
I den situationen lägger El Niños återkomst under 2026 ytterligare ett lager till. Fenomenet höjer statistiskt sett den globala temperaturen med ytterligare tiondelar av en grad. Kombinerat med den pågående bakgrundsuppvärmningen förväntar sig forskare att 2026 kan matcha de varmaste åren i mäthistorien — eller överträffa dem.
Havet som värmelager har sina gränser
Största delen av den överskjutande värmeenergin som växthusgaserna genererar hamnar i haven. Det är de som för tillfället förhindrar en ännu snabbare ökning av landytornas temperaturer. Men det fungerar som en långsam uppladdning av ett gigantiskt batteri.
Varmt vatten i tropikerna driver allt kraftigare fenomen: intensifierade regnfall, starkare cykloner och längre värmeböljor i de kustnära landområdena. Ju mer energi haven lagrar, desto större ”bagage” frigörs till atmosfären under de kommande El Niño-episoderna.
Varje ny varm cykel över Stilla havet startar från en högre bastemperaturnivå än den föregående. De kalla faserna kompenserar i allt högre grad inte uppvärmningstrenden.
Vad betyder det för Sverige och Europa?
Europa, däribland Sverige, ligger långt från tropiska Stilla havet, så ENSO:s påverkan är här mer indirekt. Ändå åtföljs serier av intensiva El Niño-episoder typiskt av högre medeltemperaturer även på vår kontinent.
För Sveriges del kan det innebära ytterligare en mycket varm sommar, ökad risk för långvariga torra perioder avväxlade med kraftiga åskväder. Samtidigt blir mildare vintrar allt vanligare, vilket påverkar jordbruk, skogsbruk och energiförsörjning.
Själva signalen om en möjlig El Niño-återkomst under 2026 används redan nu av analytiker i energibolag, vattenförvaltare och beredskapsmyndigheter. För dem är en förvarning på flera månader en möjlighet att planera lager, modernisera infrastruktur och gå igenom riskkartor för översvämningar och naturbrander.
Varför bör vanliga medborgare följa ENSO-prognoserna
Även om ENSO-fasernas namn låter tekniska översätts de i praktiken till något mycket konkret: livsmedelspriser, energikostnader och tillgång till vatten. Dåliga skördar i Asien kan driva upp priserna på ris och soja, medan översvämningar i Sydamerika kan påverka marknaderna för kaffe och socker. En lugnare orkansäsong i Atlanten påverkar å sin sida säkerheten för olje- och gasinfrastruktur.
I många länder är diskussionen om en kommande El Niño därför inte bara ett ämne för klimatologer, utan en del av den breda ekonomiska planeringen. För svenskar är det viktigt att förstå att stigande globala temperaturer och naturliga cykler som ENSO verkar tillsammans. Varje varm Stillahavsaffären förstärker de tendenser vi redan observerar: längre värmeböljor, nätter utan avkylning och extrema skyfall avväxlade med torka.
Att följa med i ENSO:s tillstånd är inte bara en kuriositet för väderentusiaster. Det är ett praktiskt verktyg för att bedöma i vilken riktning vädret och klimatet kan röra sig de kommande månaderna — även sett från vår region och i förhållande till vardagsbeslut om allt från investeringar till förbrukning av vatten och energi.
