Vad händer i Stilla havet: Den kalla fasen viker för uppvärmning
Färska analyser från oceanografer och meteorologer visar på en markant förändring i tropiska Stilla havet. Den kalla ENSO-fasen avtar snabbare än förväntat, och stigande vattentemperaturer banar väg för El Niños återkomst redan under 2026. För många regioner runt om i världen kan detta innebära förändrade nederbördsmönster, nya torrperioder och ännu en omgång rekordvärme.
I nästan två år har den kalla ENSO-fasen dominerat tropiska Stilla havet och fungerat som en slags broms för de globala temperaturerna. Nu är den bromsen på väg att försvinna helt. Data från slutet av 2025 och början av 2026 visar en snabb uppvärmning av vattenmassorna i den ekvatoriala delen av havet.
FN:s meteorologiska organisation registrerade att Stilla havets yta i den ekvatoriala zonen i december 2025 fortfarande var cirka 0,8°C kallare än genomsnittet. Bara en månad senare hade skillnaden krympt till omkring 0,3°C. En så snabb rörelse mot neutrala temperaturer är en tydlig signal om att den kalla fasen försvagas betydligt tidigare än antaget.
Prognoserna pekar på ungefär 60–70% sannolikhet för neutrala ENSO-förhållanden under våren 2026, vilket typiskt är föregångaren till en senare övergång till El Niño.
Bakom denna förändring ligger främst försvagade passadvinder — de stabila vindar som blåser från öst mot väst vid ekvatorn. När de är kraftiga håller de kallare vatten vid ytan i den östra delen av Stilla havet. När de försvagas stiger varmare vattenmängder från djupare skikt upp och sprider sig gradvis över allt större havsområden.
Varmt vatten under ytan driver systemet mot El Niño
Ett av de viktigaste varslen om den kommande El Niño är temperaturförändringarna under havsytan. Sedan januari 2026 har mätinstrument registrerat tydligt varmare vattenmassor som rör sig österut i riktning mot Sydamerika.
Dessa så kallade ”undervattensvarmedepåer” rör sig långsamt upp mot ytan. När de når den centrala och östra delen av tropiska Stilla havet kan de sätta igång den klassiska El Niño-mekanismen — vatten som är varmare än normalt över ett enormt havsområde börjar då påverka den atmosfäriska cirkulationen kraftigt.
Internationella klimatforskningscentra, däribland specialiserade universitetsinstitut, noterar en stigande sannolikhet för att denna fullständiga övergång till El Niño kommer att ske under andra halvåret 2026.
Två tredjedels chans för El Niño innan utgången av 2026
De nuvarande numeriska prognoserna är ganska samstämmiga. ENSO-prognoscentra bedömer att sannolikheten för El Niño från juli till september 2026 redan är över 60%. För perioden augusti till oktober stiger den till nästan 70%.
Meteorologer understryker att våren traditionellt betraktas som en ”svår” säsong för ENSO-prognoser. Mellan mars och juni beter sig hav-atmosfär-systemet ovanligt instabilt, vilket minskar modellernas precision. Trots denna osäkerhet pekar de allra flesta tillgängliga simuleringar i samma riktning — mot en varmare fas.
Forskarna förväntar sig att den kommande El Niño kommer att vara relativt svag till måttlig, och ett extremt kraftigt händelseförlopp motsvarande de rekordår vi har upplevt anses vara osannolikt.
Det som fortfarande är oklart är fenomenets styrka. Den avgör omfattningen av påverkan på nederbörd, värmeböljor och stormar i olika delar av världen.
Så här förändrar El Niño vädret globalt
El Niño är inte ett ”lokalt” fenomen begränsat till ett hav. Den stora fläcken av varmare vatten över ekvatoriala Stilla havet fungerar som en gigantisk värmeugn som omformar den globala atmosfäriska cirkulationen. Nästan alla kontinenter märker effekterna.
Mer regn i vissa regioner, vattenbrist i andra
- Sydamerika (västkusten) – typiskt kraftigare nederbörd, frekventare översvämningar och jordskred.
- Sydostasien och Australien – benägenhet för torka och ökad risk för skogs- och stäppbränder.
- Östafrika – i många El Niño-episoder har intensifierade nederbördsmängder registrerats, vilket påverkar jordbruksplaner och infrastruktur.
- Tropiska Atlanten – försvagning av orkansäsongen, eftersom kraftigare vertikala vindar på flera kilometers höjd ”sliter sönder” de bildande cyklonerna.
- Östra Stilla havet – ökad orkan- och tropisk stormaktivitet utanför Amerikas kuster.
Jordbrukare i Peru och Ecuador räknar typiskt med bättre skörd tack vare ökad nederbörd. Samtidigt kämpar indonesiska plantageägare och filippinska invånare oftare med regnbrist, uttorkande reservoarer och problem med dricksvattenförsörjningen.
Orkansäsongen 2026 under lupp
Den kommande vridningen mot El Niño intresserar också meteorologer som följer de atlantiska orkanerna. Historien visar att under denna ENSO-fas intensifieras vindarna i de övre atmosfäriska skikten över Atlanten och skapar kaos i de bildande tropiska stormstrukturerna.
Resultatet blir ofta en lugnare atlantisk orkansäsong: färre stormar når status som kraftiga orkaner, och det totala antalet namngivna cykloner minskar. För USA och delar av Karibien kan detta innebära en viss lättnad efter år med intensifierad aktivitet. Däremot ökar risken för våldsamma väderfenomen i den östra delen av Stilla havet, där varmt vatten främjar stormutveckling.
Rekordvärme trots kall fas — vad betyder det för framtiden?
Den mest oroande aspekten handlar om sambandet mellan naturliga ENSO-cykler och den långsiktiga globala uppvärmningen. Januari 2025 gick till historien som den varmaste januari i instrumentella mätningar, trots att Stilla havet fortfarande befann sig i en kallare fas.
Teoretiskt sett borde den kalla fasen sänka planetens medeltemperatur med cirka 0,1–0,2°C. I praktiken var effekten för svag för att slå ner rekorden. Det betyder att det globala klimatet redan är så uppvärmt av växthusgaser att även en periodisk ”kall episod” inte vänder trenden, utan bara dämpar den minimalt.
| ENSO-fas | Typisk påverkan på global medeltemperatur | Observerad trend de senaste åren |
|---|---|---|
| Kall fas | Minskning på ca 0,1–0,2°C | Rekordvarma månader trots avkylning |
| Neutralt tillstånd | Ingen tydlig effekt upp eller ner | Temperaturer fortfarande över 1900-talets genomsnitt |
| El Niño | Ökning på ca 0,1–0,2°C | El Niño-år slår ofta historiska rekord |
I detta sammanhang tillför El Niños återkomst 2026 ytterligare ett lager. Fenomenet höjer statistiskt sett den globala temperaturen med ytterligare tiondelar av en grad. Kombinerat med den fortsatta bakgrundsuppvärmningen förväntar sig forskarna att 2026 kan matcha de varmaste åren i mäthistorien — eller slå dem.
Havet som värmelager har sina gränser
Största delen av den överskjutande värmeenergi som växthusgaser genererar hamnar i haven. De är det som tills vidare förhindrar en ännu snabbare temperaturökning vid landytorna. Men det fungerar som en långvarig uppladdning av ett gigantiskt batteri.
Varmt vatten i tropikerna närer allt kraftigare fenomen: mer intensiva regnfall, starkare cykloner och längre värmeböljor i landområden intill haven. Ju mer energi haven samlar upp, desto större ”bagage” frigörs till atmosfären vid nästa El Niño-episod.
Varje ny varm cykel över Stilla havet startar från en högre bastemperaturnivå än den föregående. De kallare faserna kompenserar i allt högre grad inte uppvärmningstrenden.
Vad betyder det för Sverige och Europa?
Europa, inklusive Sverige, ligger långt från tropiska Stilla havet, så ENSO:s inflytande är mer indirekt här. Inte desto mindre åtföljs en serie intensiva El Niño-episoder typiskt av högre medeltemperaturer även på vår kontinent.
För Sveriges del kan det innebära ännu en mycket varm sommar, ökad risk för långvariga torra perioder omväxlande med häftiga åskväder. Samtidigt blir milda vintrar allt vanligare, vilket påverkar jordbruk, skogsbruk och energisektorn.
Redan nu använder analytiker inom energibolag, vattenförvaltare och katastrofberedskapstjänster signalen om El Niños möjliga återkomst 2026. För dem är en varning med flera månaders försprång en möjlighet att planera reserver, modernisera infrastruktur och gå igenom översvämnings- och brandriskokartor.
Varför bör den vanliga medborgaren följa med i ENSO-prognoser?
Även om ENSO-fasernas namn låter tekniska omsätts de i praktiken till något mycket konkret: matpriser, energikostnader och vattentillgänglighet. Sämre skörd i Asien kan driva upp priserna på ris och sojabönor, översvämningar i Sydamerika kan påverka kaffe- och sockermarknaden. En lugnare atlantisk orkansäsong påverkar i sin tur säkerheten för olje- och gasinfrastruktur.
I många länder är debatten om den kommande El Niño därför inte bara ett ämne för klimatforskare, utan ett element i den ekonomiska planeringen. För svenskar är det viktigt att förstå åtminstone överordnat att stigande globala temperaturer och naturliga cykler som ENSO samverkar. Varje varm episod över Stilla havet förstärker de tendenser vi redan observerar: längre värmeböljor, nattliga temperaturer utan avkylning och extrema regnfall omväxlande med torka.
Att följa med i ENSO-tillstånden är därför inte bara en kuriositet för väderentusiaster. Det är ett praktiskt verktyg som hjälper till att bedöma vilken riktning vädret och klimatet rör sig i de kommande månaderna — även sett från vår region och i förhållande till vardagsbeslut, från investeringar till enkelt vatten- och energiförbrukning.
