Bränslepriserna krossar byggföretag – tusentals jobb hotas nu

Bränslekostnader äter upp vinsterna: daglig kamp på byggarbetsplatserna

Den kraftiga ökningen av bränslepriserna drabbar små byggföretag betydligt hårdare än ännu en omgång materialökningar eller ökande skatter.

Dyrare tankning, större räkningar från leverantörer och osäkra leveranstider skapar tillsammans en cocktail som kan ruinera även ett välfungerande renoveringsföretag. Byggbranschen, som redan var utmattad av kriser och sjunkande orderingång, möter nu ytterligare en våg av problem – direkt orsakad av bränslepriserna.

Byggföretag tillhör de branscher som är särskilt känsliga för stigande bränslekostnader. Arbetslag opererar inte från en fast plats – de kör dagligen till olika byggarbetsplatser som ofta ligger flera mil från varandra. Till detta kommer tunga maskiner som förbrukar enorma mängder diesel och specialbränsle.

En stor grävmaskin som använder cirka 20 liter bränsle per timme kommer vid en prishöjning på 30 öre per liter att kosta nästan 6 kronor mer för varje arbetstimme.

Under en hel arbetsdag löper det upp till flera hundra kronor, under en vecka till tusentals – och under en månad till betydande extrakostnader på bara en enskild utrustning. För ett litet företag med en eller två maskiner kan det vara skillnaden mellan om ett byggprojekt ger vinst eller förlust.

Diesel till byggmaskiner har också blivit dyrare

Särskilt märkbar är ökningen av priset på specialbränsle till byggverktyg – dieseln som driver grävmaskiner, lastmaskiner, liftar och valtar på byggarbetsplatsen. När priset per liter stiger välter hela kalkylen.

• Prisvördelen jämfört med vanligt bränsle är inte längre märkbar
• Företag måste uppdatera sina budgetar långt oftare än tidigare
• Gamla prisofferter blir föråldrade inom loppet av några veckor
• Risken att arbeta ”till självkostnadspris” växer med varje ny prishöjning

För många företagare är det en direkt väg till att förlora likviditeten. Har de undertecknat kontrakt till fast pris medan bränslepriserna stiger, måste de själva täcka differensen.

Material stiger: ett dubbelt slag mot investeringarna

Det är inte bara bränslet i sig som har blivit dyrare – det gäller allt som ska transporteras till en byggarbetsplats. Transport med lastbilar betyder högre räkningar, och leverantörerna skickar räkningen vidare till byggföretagen och de slutliga kunderna. Resultatet är en lavin av prishöjningar hos grossisterna.

Produkter beroende av olja stiger snabbast

Byggarbetare tar emot massvis med brev om nya prislistor. Bland de materialgrupper som stiger snabbast finner man:

• Oljebaserade produkter som takpapp, bitumenmassor och plastmaterial
• Trä och träbaserade produkter
• Betong och betongprodukter
• Koppar, PVC, zink och andra metaller använda i installationer och takbeläggningar
• Isoleringsmaterial, inklusive mineralull och isoleringsplattor

För vissa produktgrupper ligger prishöjningarna på från några få till upp mot tvåsiffriga procent på kort tid. Vid större projekt, där material utgör den klart största andelen av kostnaderna, kan en sådan förändring göra det nödvändigt att räkna om hela budgeten från grunden.

Stigande bränslekostnader slår dubbelt: både kostnaderna för att köra till byggarbetsplatsen och priset på transport av material från fabrik eller grossist stiger samtidigt.

Problem med varutillgänglighet

Logistikproblemen har också blivit mer uttalade. Vissa fraktbolag skär ner på verksamheten eller höjer priserna så kraftigt att transport helt enkelt är olönsamt vid mindre beställningar. Byggföretag rapporterar om varningar från leverantörer angående möjliga avbrott i leveransen av centrala material som:

• Isoleringsull för efterisolering
• Konstruktionsvirke
• Gipsskivor

För en entreprenör betyder det risk för byggstopp, vite för förseningar och extrakostnader vid omstrukturering av arbetsplanen.

Lägre marginaler, större stress: branschen på gränsen till uthållighet

Stigande bränsle- och materialpriser kolliderar med kontrakt som företagen ingick för flera månader sedan. Många företagare har inte prisregleringsklausuler i sina kontrakt, och kan därför inte bara lägga till differensen på fakturan.

Allt detta tär på psyket hos dem som driver företagen. Många av dem har redan överlevt inbromsningen efter pandemin, turbulensen efter Rysslands invasion av Ukraina och den kraftiga nedgången i efterfrågan på nya bostäder. Nu får de ytterligare en smäll – i form av stora räkningar vid bensinstationen.

Branschorganisationer rapporterar om ett stigande antal fall av utbrändhet, depression och enkel trötthet efter att ständigt ha fått släcka finansiella bränder.

Osäkerhet på byggarbetsplatserna

Företagsledare säger i allt högre grad rakt ut: de är inte i stånd att förutse vad en bygguppgift kommer att kosta om ett halvår. Det försvårar en hel rad saker:

• Att lämna anbud i upphandlingar
• Att fastställa priser gentemot privata kunder
• Att planera anställningar de kommande månaderna
• Att investera i ny utrustning eller fordon

I denna situation väljer en del företag att tacka nej till de mer riskabla kontrakten, begränsar aktivitetsnivån eller sätter helt och hållet nya order på paus. Andra går åt motsatt håll och tar nästan allt de kan få, i hopp om att ”det nog ska gå” – vilket i sin tur ökar risken för finansiella problem när utgifterna löper amok.

Branschen kräver handling från staten

Organisationer som representerar små och medelstora byggföretag ber direkt regeringarna om skyddande åtgärder. Det handlar bland annat om skattelättnader och förändringar i momsen på byggarbeten – särskilt renoveringar och moderniseringar som skapar sysselsättning i de mindre företagen.

Enligt dessa organisationers beräkningar skulle en lägre momssats på delar av arbetet kunna generera miljarder kronor i extra omsättning över hela branschen och rädda tusentals arbetstillfällen i små företag. Samtidigt framförs förslag om:

• Att igångsätta särskilda stödprogram för företag som är särskilt hårt drabbade av bränsleprishöjningarna
• Tillfällig sänkning av skatterna på bränsle
• Förenkling av tillgången till att införa prisregleringsklausuler i byggkontrakt

Branschen varnar för att utebliven reaktion kan sluta med en våg av konkurser bland små företag och förlust av tusentals arbetstillfällen i byggbranschen.

Bränsle kontra den gröna omställningen

Hela denna kris utspelar sig vid en tidpunkt då europeiska regeringar i allt större utsträckning uppmanar till att övergå till förnybar energi, energirenovering av bostäder och energibesparingar. Dessa program bygger just på arbetet som utförs av små och medelstora byggföretag, som ska montera värmepumpar, efterisolera byggnader och installera solcellsanläggningar.

De stigande bränslekostnaderna gör en del av dessa investeringar svårare att genomföra – eller helt enkelt dyrare för kunderna. Konsekvensen kan bli ett sjunkande intresse för stödprogrammen, medan de klimatrelaterade målen fjärmar sig istället för att närma sig.

Vad händer framöver med byggföretagen?

För många företagare i byggbranschen är den enda realistiska försvarsstrategin idag större flexibilitet. En del företag byter till mer bränsleekonomiska fordon, planerar körvägar långt mer precist än tidigare och samlar flera mindre uppdrag i en körtur. Andra inför kontraktsbestämmelser som ger möjlighet att justera priserna vid plötsliga förändringar i bränsle- eller materialpriser.

I slutändan är det avgörande hur snabbt marknaden anpassar sig till de nya kostnadsvillkoren. Om bränslepriserna förblir höga under lång tid kan byggbranschen behöva en djupare omstrukturering av sin affärsmodell – från sättet anbud beräknas på, över flottans sammansättning, till vilka typer av uppdrag som accepteras. I motsatt fall kommer allt fler små företag att ramla ur, och hålet efter dem kommer att märkas inte bara av entreprenörerna själva, utan också av alla dem som planerar att bygga eller renovera under de kommande åren.