Polsk YouTuber värmer sig med Lidl-munkar istället för ved

Munkar i vedugnen – ett experiment drivet av höga elpriser

I Polen har en känd YouTuber tagit ett ovanligt beslut: han eldar med billiga matbutiksmunkar i sin kamin. Experimentet dokumenteras i en enkel verkstad med en gjutjärnsugn – och visar hur långt människor är beredda att gå när energikostnaderna skjuter i höjden.

I videon kastar han tio kilo fettdränkta bakverkskulor från snabbköpet direkt i lågorna och följer noggrant vad som händer. Synen är bisarr, men resonemangen bakom är mer genomtänkt än man först kan tro.

Munkar som bränsle – hur fick han den idén?

Marek Hoffmann, online känd som ”AdBuster”, har länge letat efter budgetvänliga uppvärmningsmetoder. När han jämförde priser på träpellets med kraftigt nedsatta bakvaror hos Lidl upptäckte han något förvånande: munkar var per kilo billigare än officiellt godkänt bränsle.

Inför en traditionell polsk högtid säljs friterade degkulor i enorma mängder. Det som inte hinner säljas i tid får rejäla prisnedslag. Hoffmann såg prislapparna med spektakulära rabatter i butiken och bestämde sig för att göra ett försök.

• Plats: Polen, där många hushåll värms upp med vedeldning
• Bränsle: kraftigt nedsatta matbutiksmunkar
• Syfte: testa om munkar är billigare och effektivare än träpellets
• Publik: hundratusentals följare på hans YouTube-kanal

Han köpte sammanlagt 133 munkar hos Lidl – motsvarande ungefär tio kilo. I kassan betalade han 2,85 euro, vilket innebär bara några ören per styck. Träpellets med samma vikt kostar i hans område många gånger mer.

En hel låda munkar visade sig vara billigare per kilo än en säck träpellets till vedugnen.

Hur bra brinner munkar egentligen i en ugn?

På papperet har munkar alla ingredienser som behövs för att producera ordentlig värme. De består huvudsakligen av fett och socker – exakt de ämnen som frigör mest energi vid förbränning. Hoffmann lät räkna ut detta med hjälp av officiella uppgifter om energiinnehåll.

Enligt siffrorna han baserade sig på levererar de söta kulorna cirka 18,5 megajoule per kilo. Det ligger en aning över de 18,27 megajoule per kilo som standardbriketter ger. Mätt på energi per vikt presterar alltså munkar på samma nivå som traditionellt ved.

Fem timmars värme på tio kilo bakverk

I praktiken var testet ännu mer imponerande än teorin. I sin gjutjärnsugn lade han successivt nya lager munkar på elden. Så fort sockret och oljan fattade eld steg temperaturen snabbt till flera hundra grader.

Munkarna brände inte bara kortvarigt – de höll en konstant låga. Enligt Hoffmann brann hela ladningen i cirka fem timmar i sträck. Den fettrika strukturen skapade en sorts långsam och jämn förbränning, nästan som fast frityrolja i fast form.

Kombinationen av fett och socker fick munkarna att bete sig nästan som komprimerade frityrbriketter i ugnen.

Inför sina tittare underströk YouTubern tydligt att han inte utförde professionella mätningar – men han använde termometrar för att hålla koll på ugnens och rökrörens temperatur. Värmen i rummet steg märkbart och förblev stabil så länge det fanns munkar att elda med.

Billigt – men ett etiskt och praktiskt minfält

Trots spektaklet satt Hoffmann själv kvar med en obehaglig känsla. I videon säger han att han tvivlar på om man bör behandla mat på det här sättet – även när det rör sig om restpartier som annars riskerar att kastas.

Han beskriver det som bittert att man i en tid där vissa människor knappt har råd med dagligvaror använder munkar för att hålla energiräkningen nere.

Experimentet berör en bredare debatt i Europa: hur långt ska man gå med att återanvända mat som närmar sig bäst före-datumet? I många länder försöker matbutiker sälja sådana varor snabbt med stora rabatter. En del hamnar ändå i soptunnan eller används till djurfoder, medan en mindre del når fram till matbanker.

Energiräkningen tvingar fram kreativa lösningar

Munktestet ingår i en rad alternativa uppvärmningsmetoder som dykt upp med ökad frekvens i Öst- och Centraleuropa sedan energipriserna rusade i höjden. I Polen använder vissa hushåll redan:

• Gammalt papper och kartong som nödbränsle i ugnar
• Jordbruksprodukter som havre eller majs i specialpannor
• Använd olja i improviserade brännare i lador och verkstäder

Lokala medier varnar regelbundet för att många av dessa lösningar skapar extra luftföroreningar och sotbeläggningar utan att folk är medvetna om det. Vid förbränning av livsmedel med högt socker-, fett- och glasyrinnehåll frigörs andra ämnen än vid förbränning av torrt, obehandlat ved.

Hur säkert är det att bränna mat i en vanlig ugn?

Hoffmanns video visar en sluten gjutjärnsugn med skorsten ut i det fria, men ingen utökad rökmätning. Han avråder explicit sina tittare från att upprepa experimentet hemma. De flesta hushållsugnar är uteslutande konstruerade för ved eller certifierade pellets.

Vid förbränning av munkar uppstår flera risker:

• Ökad sotbeläggning: fett och socker kan snabbt förkolna och täppa till rökkanalen.
• Ofullständig förbränning: det kan leda till kolmonoxid – en luktfri men livsfarlig gas.
• Brandrisk: smält fett kan antändas i ugnen eller röret på oväntade ställen.
• Okända utsläpp: tillsatser som glasyr, fyllning och frityrolja förbränns annorlunda än obehandlat ved.

Brandmyndigheter och installatörer avråder generellt från att bränna mat, plastemballage eller andra icke-godkända material i vanliga ugnar – både av brandskäl och på grund av luftkvaliteten i bostadsområden.

Vad experimentet avslöjar om energimarknaden

Utöver underhållningsvärdet blottlägger experimentet en obehaglig verklighet: när friterat bakverk per kilo är billigare än egentligt bränsle är något fel på förhållandet mellan livsmedels- och energipriser. För många polska hushåll utgör energiräkningen en allt större del av månadsbudgeten.

Experter inom energifattigdom varnar för att människor i sådana situationer oftare tar risker. De eldar exempelvis med vått ved, målat avfallsträ, billig kol av dålig kvalitet eller improviserat bränsle. Det minskar utgifterna på kort sikt, men belastar hälsan och miljön mycket mer.

Energibolag och myndigheter experimenterar samtidigt med bidrag, pristak och isoleringsprogram. Dessa åtgärder slår långsamt igenom, medan medborgarnas kreativa – och ibland tveksamma – lösningar dyker upp direkt i videor som Hoffmanns.

Mat som energikälla – hur logiskt är det egentligen?

Från ett fysikaliskt perspektiv är det vettigt att munkar brinner bra. Våra kroppar använder exakt samma energi från fett och socker för att hålla oss varma och i rörelse. Det vi normalt äter kan man i teorin också stoppa i en vedugn.

I stor skala händer det redan med använd frityrolja som omvandlas till biodiesel. Rester från livsmedelsindustrin hamnar också i biogasanläggningar. Det är dock kontrollerade processer med filter, mätningar och tillstånd.

Att hälla en låda söta kulor i en stugeugn är en mycket mer primitiv version av samma princip. Det illustrerar däremot tydligt hur energitätt vår mat faktiskt är. Den som ser videon får nästan bokstavligen ögonen upp för hur mycket ”bränsle” som gömmer sig i bakverk för några euro.

För den genomsnittliga svensken ger experimentet främst stoff till eftertanke och en skarpare känsla för de bisarra prissvängningarna på energimarknaden. Den som sitter med kalla fötter i soffan efter att ha sett testet är bättre betjänt av att investera i bra isolering, tätningslister och en energibesparande termostat – snarare än att släpa högar med munkar till sin vedugn.