La Niña försvinner och Stilla havet värms upp i överraskande takt
Forskare iakttar hur den kylande fasen över tropiska Stilla havet kollapsar med häpnadsväckande hastighet — vilket banar väg för en ny El Niño under 2026. En sådan omvälvning kan kasta regn och torka i obalans över hela världen och pressa upp de globala temperaturerna ytterligare en nivå.
De senaste två åren har en ihållande La Niña temporärt dämpt den globala temperaturökningen. Kallt ytvatten vid ekvatorn i Stilla havet drog ner det globala genomsnittet en aning. Nu avtar denna fas med anmärkningsvärd fart.
Enligt Världsmeteorologiska Organisationen steg temperaturen i den centrala delen av tropiska Stilla havet markant vintern 2025-2026. Där vattnet i december låg ungefär 0,8 grader under det normala, hade denna skillnad i januari redan krympt till omkring 0,3 grader under det fleråriga medelvärdet.
Detta språng på några få veckor pekar på en abrupt försvagning av den länge bestående kalla fasen. Prognosmodeller förväntar nu neutrala förhållanden under våren 2026 — ett slags mellanläge där systemet kan tippa över i en varm El Niño-fas.
La Niña, som har visat ovanlig seglivhet i åratal, kollapsar nu medan varmt havsvatten stiger upp från djupet. Det är ofta upptakten till El Niño.
Kärnan i detta fenomen finns hos passadvindarna — de konstanta östliga vindarna längs ekvatorn. Dessa vindar driver normalt varmt vatten mot väster, så att kallare djupvatten stiger upp vid Sydamerika. Nu verkar vindarna försvagas, varvid det varmare vattnet från djupet tränger upp till ytan och sprider sig mot öster.
Modeller ger El Niño två av tre chanser under 2026
Internationella center för säsongsprognoser tecknar ett tydligt scenario. Sannolikheten för ett neutralt ENSO-tillstånd — varken La Niña eller El Niño — ligger under våren på omkring 60 till 70 procent. Därefter ökar sannolikheten för en övergång till El Niño markant.
- Juli–september 2026: cirka 62% sannolikhet för El Niño
- Augusti–oktober 2026: cirka 67% sannolikhet för El Niño
- Förväntad styrka: sannolikt svag till måttlig — ett extremt utfall verkar osannolikt
Forskare varnar dock för det de kallar »vårbarriären«: Under perioden mars till och med juni har ENSO-modeller traditionellt svårt att exakt förutsäga systemets utveckling. Samspelet mellan hav och atmosfär är under denna period instabilt, vilket begränsar prognosnoggrannheten.
Trots denna osäkerhet pekar majoriteten av klimatsimuleringarna i samma riktning: en varm fas under andra halvåret 2026, även om den slutliga styrkan fortfarande är okänd.
Vad El Niño betyder för regn, torka och stormar
El Niño är långt mer än en fackterm för meteorologer. Fenomenet omfördelar värme och fukt längs ekvatorn och drar därmed i trådarna till vädret tvärs över kontinenterna.
| Region | Typisk påverkan från El Niño |
|---|---|
| Sydamerikas västkust | Mer regn, större risk för översvämningar och jordskred |
| Sydostasien och Indonesien | Torrare väder, förhöjd risk för skogsbränder och vattenbrist |
| Australien | Ofta torra och varma förhållanden samt ökad risk för naturvåldsbränder |
| Atlanten | Färre orkaner som följd av kraftigare vindskjuvning på stora höjder |
| Östra Stilla havet | Fler tropiska stormar och orkaner nära Mexiko och Centralamerika |
För jordbrukare längs Sydamerikas västkust kan de extra regnskurarna vara både en välsignelse och en risk: bättre skörd vid jämnt fördelat regn, men misslyckade säsonger om floderna bryter sina bräddar. I länder som Indonesien, Papua Nya Guinea och Filippinerna lurar torkan istället, med konsekvenser för risodling, dricksvattenförsörjning och luftkvalitet på grund av naturvåldsbränder.
För den atlantiska orkansäsongen betyder El Niño-år typiskt färre — men inte inga — tropiska stormar. Kraftig vind på stor höjd gör det svårare för orkaner att bildas och intensifieras. Det kan ge de karibiska öarna och den amerikanska Golfkusten viss lättnad under 2026 efter en rad mycket aktiva år.
Varför El Niño är extra oroande i en varmare värld
Även under den senaste La Niña satte jorden redan temperaturrekord. Januari 2025 var den varmaste januari sedan mätningarna började. Normalt sänker en kall ENSO-fas den globala medeltemperaturen en aning — ofta med några tiondelar grad. Ändå förblev värdena historiskt höga.
La Niñas kylande medvind var helt enkelt inte stark nog för att väga upp effekten av de människoskapade växthusgaserna.
Detta illustrerar hur långt temperaturens grundnivå redan har flyttats. Havet absorberar den största delen av den extravärme som växthusgaserna skapar — denna buffert fungerar fortfarande, men systemet tillförs hela tiden mer energi.
Om en El Niño lägger sig ovanpå detta under 2026, förväntar vetenskapen en extra knuff på omkring 0,1 till 0,2 grader. Det ökar sannolikheten för att 2026 hamnar på listan över de varmaste åren någonsin — möjligen igen omkring eller över rekorden från 2023 och 2024.
Konsekvenser för politik: från vattenförvaltning till livsmedelspriser
Detaljerna i prognoserna är fortfarande osäkra, men regeringar och företag väntar inte på fullständig klarhet. I åtskilliga länder integreras scenarier för vattenlagring, katastrofberedskap och jordbruksplanering redan med ENSO-förväntningarna.
Vatten och energi
Vattenförvaltare i torka-utsatta regioner anlägger i allt högre grad extra vattenreserver i reservoarer och grundvattenlager. I länder med många vattenkraftverk avgör förväntade regnmönster direkt hur mycket elektricitet som kan produceras från floderna under kommande år. Mindre tillrinning betyder större risk för dyrare energi och press på alternativa källor som gas och kol.
Jordbruk och livsmedelspriser
Jordbruksorganisationer justerar såningsplaner utifrån sannolikheten för våta eller torra säsonger. Ett misslyckat risproduktionsår i Sydostasien eller en dålig spannmålsskörd i delar av Sydamerika kan snabbt slå igenom på de globala livsmedelspriserna. Handlare håller därför noga öga på ENSO-uppdateringar från bland annat amerikanska och japanska vädertjänster.
Vad ENSO, La Niña och El Niño egentligen är
ENSO är samlingsbenämningen för svängningarna i havsytans temperatur och de tillhörande atmosfäriska förändringarna över tropiska Stilla havet. Grovt sagt finns det tre tillstånd:
- Neutralt: inga utpräglade varma eller kalla avvikelser — vädermönstren liknar mer det fleråriga genomsnittet.
- La Niña: kallare vatten i östra och centrala Stilla havet, ofta fler orkaner i Atlanten och blötare förhållanden i delar av Asien.
- El Niño: varmare vatten i öst och centrum, med de förskjutningar i regn och torka som nu återigen förväntas.
Denna cykel följer ingen fast rytm. Ibland avlöser varma och kalla faser varandra snabbt, andra gånger håller ett tillstånd — som den senaste La Niña — ovanligt länge. Detta oförutsägbara beteende gör systemet svårt att prognostisera, särskilt när människoskapad uppvärmning läggs ovanpå.
Vad detta betyder för medborgare och företag
För medborgare i Sverige kan de direkta effekterna av El Niño verka begränsade, men via handelsnätverk och energipriser kan påverkan ändå märkas. En besvikande soja- eller majsskörd i Sydamerika påverkar exempelvis priserna på djurfoder och därmed indirekt kött- och mejeripriserna i europeiska stormarknader.
Försäkringsbolag övervakar noga ENSO-cyklerna när de bedömer risker för stormskador, översvämningar och skördemissväxt. Stora företag använder i allt högre grad klimatprognoser i sin logistiska planering — från skeppsrutter till lagerstyrning i översvämningshotade områden.
För enskilda hushåll är ett centralt budskap tydligt: kombinationen av en uppvärmande jord och en ny El Niño-episod ökar sannolikheten för nya värmeböljor, extrema regnskurar och svängningar i livsmedels- och energipriser. Den som förbereder sig på värme, använder vatten med omsorg och följer lokala vädervarningar, minskar sin sårbarhet under denna kommande varma fas i det globala klimatsystemet.
