Hör du detta konstiga öronljud när du spänner ansiktet?

Ett enkelt ansiktstest avslöjar en sällsynt förmåga som de flesta aldrig upptäcker

Ett simpelt trick med ditt ansikte kan visa om du har en ovanlig och sällsynt förmåga i öronen, som de flesta människor aldrig medvetet upplever.

Blunda, spänn ansiktet så hårt du bara kan och lägg märke till vad som händer i öronen. Hör du plötsligt ett djupt, mullrande ljud – som om det åskar någonstans långt borta? Då tillhör du förmodligen en liten grupp människor med anmärkningsvärd kontroll över en gömd liten muskel inne i örat.

Testet: hör du ”åska” inne i ditt eget huvud?

Själva testet är förvånansvärt enkelt. Du behöver varken ladda ner en app eller ta på hörlurar.

• Blunda.
• Spänn ansiktet så kraftigt som möjligt, som om du biter hårt samman eller drar en smärtsam grimas.
• Du kan också försöka gäspa med stängd mun.
• Lägg noga märke till vad du uppfattar i öronen.

De allra flesta människor hör absolut ingenting speciellt. Allt förblir tyst bortsett från de vanliga omgivningsljuden. Det är helt normalt.

En mindre grupp märker däremot något: ett lågt, dovt, ihållande mullrande. Vissa beskriver det som ljudet av ett avlägset åskväder, andra som dån från ett underjordiskt snöskred eller vindens sus in i en mikrofon. Det ljudet kommer inte utifrån – det uppstår inne i ditt eget öra.

Om du genom att spänna ansiktet kan framkalla ett konstant, brummande muller i öronen, har du sannolikt frivillig kontroll över en liten muskel i mellanörat.

En dold livvakt inne i ditt öra

Fenomenet handlar om en pytteliten muskel med ett stort ansvar: tensor tympani, på svenska även kallad hammarens muskel. Den sitter i mellanörat, precis där de tre välkända hörselbenens – hammaren, städet och stigbygeln – finns.

Denna muskel fungerar som en sorts inbyggd volymkontroll. När den drar ihop sig, drar den i trumhinnan och gör den stramare. En stramare trumhinna vibrerar svårare, och det innebär att höga ljud – särskilt djupa – dämpas betydligt.

Detta automatiska skydd är nödvändigt i vardagssituationer som dessa:

• när du talar högt eller ropar
• när du tuggar knaprig mat
• när du sväljer eller gäspar

Utan denna skyddsmekanism skulle din egen kropp producera oavbrutet oväsen. Varje tugga av chips skulle låta som ett litet byggprojekt inne i din skalle. Tensor tympani dämpar detta inre buller och skyddar därmed innerörat mot långvarig skada.

Två sorters öron: automatiskt eller ”manuell växel”

För de flesta människor fungerar denna muskel uteslutande på autopilot. Du kan inte medvetet spänna den, precis som du inte kan göra din pupill mindre med vilja. Det händer bara, utan att du ens märker det.

En liten minoritet har något speciellt: en nervförbindelse som faktiskt möjliggör medveten kontroll. De kan aktivt spänna tensor tympani utan att tugga eller prata – helt enkelt genom ett visst sätt att ”pressa” inne i huvudet eller genom att spänna ansiktsmusklerna.

Det du då hör är i verkligheten ljudet av en sammandragande muskel i ett slutet, akustiskt känsligt utrymme. Tänk på det som att lägga örat mot någons spända biceps: du hör och känner vibrationerna från muskelfibrerna. I mellanörat upplevs denna inre vibration som muller eller surr.

Läkare har känt till fenomenet länge, men många som har förmågan tror från början att de har tinnitus eller något annat hörselbesvär.

Ingen akut fara, men ofta förvirring

Öron-näsa-hals-specialister stöter då och då på detta fenomen i konsultationen. Patienter berättar att de själva kan ”tända” en brumton i örat, eller att det uppstår ett märkligt muller när de gör vissa rörelser med käken eller ansiktet.

I medicinsk litteratur beskrivs frivillig kontroll över tensor tympani som en harmlös kroppslig variation. Det har inget samband med varaktig hörselskada och är inte tecken på att trumhinnan är skadad. Det kan dock misstolkas som tinnitus, även om det i verkligheten bara handlar om en muskelsammandragning.

En oväntad gemenskap av ”öronmullrare”

Under lång tid var detta främst ett individuellt mysterium. Den som kunde det trodde ofta antingen att det var normalt för alla – eller tvärtom att de hade något fel. Ingen kan ju lyssna med; det sker helt inne i ens eget huvud.

Med sociala mediers framväxt förändrades det. På plattformar som Reddit uppstod en sorts underjordisk fanklubb av människor som kan få sina öron att mullra på kommando. En av de mer kända grupperna räknar nu tiotusentals medlemmar som delar erfarenheter med varandra.

De använder ”talangen” på de mest skiftande sätt:

• som personlig bullerreducering under irriterande samtal
• för att maskera störande ätljud från bordsgrannar
• som en sorts baslinje i huvudet till musik de tänker på
• av ren nyfikenhet: hur länge kan man hålla det igång?

Inte alla tycker det är behagligt. Vissa blir överraskade första gången över ljudets intensitet. Andra uppfattar det mer som ett roligt partytrick som man inte riktigt har någon större nytta av.

Är det skadligt att göra det ofta?

Den som precis har upptäckt förmågan kan ibland använda en hel kväll åt att experimentera. Läkare varnar främst för detsamma som vid vilken annan muskel som helst: överbelastning.

För mycket spänning kan ge en tillfällig ömhet runt käken, örat eller sidan av nacken. Ibland kan det uppstå en sorts kramp eller vibrerande känsla i örat. Vila hjälper oftast snabbt. Strukturell skada genom att bara framkalla mullret är inte dokumenterad.

Använd det med måtta. Om du känner spänning runt örat eller käken, låt din ”inre åskstorm” vila lite.

Vad hör du egentligen exakt inne i örat?

I enkla ordalag: du hör en kombination av mekaniskt muller och blodgenomströmning, förstärkt av det slutna utrymmet i din skalle. När tensor tympani spänns förändras trycket i mellanörat. Den förändringen påverkar både trumhinnan och benen bakom den.

Vissa kombinerar spänningen med att svälja eller gäspa och rapporterar extra knaster eller knäppande. Det beror på öppning och stängning av örontrumpeten, som reglerar lufttrycket i mellanörat.

När bör du faktiskt uppsöka läkare?

Även om detta specifika brummande ljud oftast är ofarligt finns det situationer där ett besök hos din husläkare eller en öron-näsa-hals-specialist är förnuftigt. Var uppmärksam på följande signaler:

• mullret är ständigt närvarande, även när du inte själv framkallar det
• du hör dessutom pipande, vissling eller höga smällar
• du har öronvärk, feber eller yrsel
• din hörsel verkar försämras snabbt

I sådana fall kan det vara något mer på gång, exempelvis en öroninflammation, vätska bakom trumhinnan eller egentlig tinnitus. En läkare kan undersöka problemet och vid behov sätta in behandling.

Fler märkliga saker våra öron kan göra

Detta sällsynta öronmuller hör hemma i en rad konstiga men verkliga kroppsliga trick som vissa människor kan utföra. Tänk på att röra öronen, lyfta ett ögonbryn isolerat eller låta näsvingarna vibrera rytmiskt. Ofta handlar det om små muskelgrupper som de flesta människor inte har medveten kontroll över.

För den som gärna vill testa vad kroppen klarar av finns det flera experiment att prova:

• Kan du röra din näsa med tungan?
• Kan du spänna öronmusklerna utan att röra ansiktet?
• Kan du höra dina egna ögon röra sig när du tittar kraftigt åt vänster och höger i fullständig tystnad?

Inte alla färdigheter har praktisk nytta, men de visar tydligt hur komplext samspelet mellan muskler, nerver och sinnen egentligen är. Att en pytteliten muskel i örat både kan dämpa dina egna tuggljud och – hos en liten grupp – skapa en privat åskstorm, gör den komplexiteten plötsligt mycket påtaglig.

Den som nu upptäcker att de kan ”tända” ett lågt muller i huvudet har sannolikt inte mycket praktisk nytta av det i vardagen. Ändå ger det insikt i hur raffinerat hörseln skyddar sig själv mot kroppens eget buller. Och för dem som inte hör något: era öron gör precis vad de ska – bara på automatik.