Två mjölkchoklader minst ohälsosamma valet i butiken

Varför mjölkchoklad hamnar under luppen

I mars 2024 granskade det franska konsumentmagasinet 60 Millions de consommateurs dussintals mjölkchokladkakor från vanliga matbutiker i ett specialnummer. Slutsatsen smakar sämre än själva produkten: så gott som alla chokladkakor får låga betyg både när det gäller hälsa och etik, och bara två varumärken presterar marginellt bättre än konkurrenterna.

För många hör mjölkchoklad till fikapausen, kvällsmyset framför teven eller helgkosen. Men vi talar om en produkt med höga halter av socker och mättat fett. Forskarna påpekar att genomsnittseuropén konsumerar flera kilo choklad per år, vilket innebär att även små skillnader på etiketten kan få stora hälsokonsekvenser.

Därtill kommer en etisk dimension: kakaouppfödning förknippas ofta med låga bondinkomster, skogsskövling och ogenomskinliga handelsstrukturer. En chokladkaka handlar alltså inte bara om kalorier, utan även om miljö och mänskliga rättigheter.

De bästa mjölkchokladerna i undersökningen når bara 11 av 20 poäng. Det rör sig inte om egentlig hälsosam choklad – bara om ett mindre dåligt alternativ.

Så testades mjölkchokladen

Granskningen fokuserade uteslutande på industriellt tillverkad mjölkchoklad från stormarknader. Hantverkschoklad och specialbutiker ingick inte i testet. Bedömningen byggde på två övergripande kategorier: näring och etik.

Näringsinnehållet under mikroskopet

På näringssidan analyserades varje chokladkaks sammansättning noggrant. De viktigaste parametrarna var:

• mängden socker per 100 gram
• andelen mättat fett – främst från kakaosmör och mjölkfett
• kakaoprocentens storlek i kakan
• förekomsten av kostfiber
• tillsatser som emulgatorer, exempelvis lecitin, och andra additiv

Resultaten kopplades till Nutri-Score-systemet. Mörk choklad hamnar typiskt på ett D. Mjölkchoklad faller nästan alltid ner på ett E – i första hand på grund av det extra sockret och mjölkkomponenterna.

Mer än smak: sociala och miljömässiga aspekter

Den andra delen av undersökningen handlade om kakaons ursprung och produktionsförhållanden. Här ställdes frågor som:

• är kakan ekologiskt certifierad?
• bär den en märkning för rättvis handel, och hur strikt är den märkningen?
• kommer kakaon från riskområden med utbredd skogsskövling?
• blandas certifierad kakao med icke-certifierad kakao i produktionen?

Inte alla certifieringar är lika stränga. Märken som Fair for Life och Symbole des Producteurs (SPP) fick pluspoäng eftersom de ställer hårdare krav på bondinkomster och transparens i försörjningskedjan.

Dessa två mjölkchoklader fick högst betyg

Bland alla testade kakor stack två chokladkakor ut som det minst ofördelaktiga valet. Båda uppnådde 11 av 20 poäng – en siffra som kanske inte låter imponerande, men som ändå är bättre än resten av hyllan.

Vad gör Ethiquable annorlunda

Ethiquable-kakan innehåller 32 procent kakao från Peru, vilket är relativt högt för mjölkchoklad. Kakan är både ekologisk och producerad under rättvisa handelsvillkor. En anmärkningsvärd detalj: inget lecitin tillsätts, en emulgator som många tillverkare använder för att ge chokladen en mjukare konsistens.

Priset ligger typiskt mellan 2,30 och 2,70 euro per chokladkaka. Det är dyrare än många private label-produkter, men fortfarande ett belopp som är överkomligt för många konsumenter – särskilt om det handlar om ett tillfälligt godsug.

Därför sticker Monoprix-kakan positivt ut

Monoprix-mjölkchokladen uppnådde samma sammanlagda poäng på 11/20. Kakan berömdes särskilt för balansen mellan pris, smak och certifieringar. Chokladen är knuten till ett oberoende fairtrade-märke, vilket ger större säkerhet för att kakaoodlarna faktiskt stöds.

Resultatet visar dock också tydligt att även dessa kakor långt ifrån är näringsmässigt ideala. De innehåller fortfarande en avsevärd mängd socker och fett – bara en aning mindre eller i en marginellt bättre sammansättning än konkurrenterna.

Hur klarade sig kända varumärken som Côte d’Or och Lindt?

Välkända A-märken kom inte bäst ur testet. Côte d’Or mjölkchoklad hamnade på 10/20 – alltså precis under de två toppskörarna. Lindt mjölkchoklad föll ner till 8,5/20.

För Lindts del spelade den höga socker- och fetthalten en avgörande roll. Det ger kakan en krämig och tilltalande karaktär, men förstärker samtidigt det kaloritunga avtrycket. Forskarna understryker att detta resultat illustrerar hur långt marknaden fortfarande är från verkligt ansvarsfull mjölkchoklad.

Vad gör du om dessa varumärken inte finns i din butik?

Inte alla matbutiker har Ethiquable eller Monoprix egna varumärke. Men med några enkla grepp kan du ändå göra ett mindre ohälsosamt val i chokladhyllan.

Använd etiketten som kompass

Testet visar att mängden kakaopulver och kakaosmör varierar mycket lite från varumärke till varumärke. Den stora variabeln är socker, som gör kakan söt och beroendeframkallande – men också tung för kroppen. Det kan därför hjälpa att kolla tre saker:

• välj en kaka med en kort ingredienslista, utan palmolja och utan en lång rad E-nummer
• leta efter minst 30 procent kakao – det ligger nära de 32 procent i den bäst rankade kakan
• jämför socker- och mättat fett-värden per 100 gram mellan olika kakor

För dem som lägger vikt vid kakaons ursprung ger en kombination av ekologisk certifiering och en stark fairtrade-märkning extra trygghet. Märken som Fair for Life, SPP och Max Havelaar betraktas i undersökningen som de strängaste referenserna.

Hur mycket mjölkchoklad passar in i en daglig kost?

Näringsexperterna som bidrog till undersökningen ger en ganska nykter rekommendation: betrakta mjölkchoklad som godis – inte som ett mellanmål som ”bara hör till”. En ofta nämd gräns är maximalt två bitar om dagen för en vuxen, och inte heller nödvändigtvis varje dag.

Den som lätt fortsätter att äta kan välja mindre förpackningar eller bryta kakan i bitar i förväg och lägga undan resten. Det låter kanske banalt, men gör i praktiken stor skillnad för hur mycket man faktiskt äter.

Vad ska du annars vara uppmärksam på som chokladköpare?

Utöver socker och certifieringar spelar några mindre synliga faktorer in. Kakaoodling i Västafrika förknippas ofta med skogsskövling för att anlägga nya plantager. Ett starkt märke kräver konkreta åtgärder mot denna praxis och bättre inkomster till bönderna, så att de blir mindre beroende av att röja naturområden.

Dessutom blandar vissa fabriker certifierad och icke-certifierad kakao på samma produktionslinje. Förpackningen bär kanske en märkning, men andelen verkligt kontrollerad kakao förblir begränsad. Det lönar sig därför att läsa etiketter kritiskt och välja märken som arbetar helt eller övervägande med kontrollerade försörjningskedjor.

Mjölkchoklad kontra mörk choklad

Många tror att mörk choklad automatiskt är hälsosam. Undersökningen nyanserar denna bild. Mörka varianter får i genomsnitt lite bättre betyg på Nutri-Score, men är fortfarande rika på fett och energi. Endast vid mycket hög kakeohalt sjunker sockermängden markant, och antioxidanterna ökar motsvarande.

Den som gärna vill ha något sött efter en måltid kan överväga att växla lite: en dag en liten bit mörk choklad med hög kakeohalt, en annan dag en liten bit mjölkchoklad. På så sätt begränsar du den totala konsumtionen av socker och mättat fett utan att avstå från allt.

Praktiska tips för ett lite mer skuldbefriat chokladögonblick

Tre konkreta vanor kan hjälpa dig att njuta av choklad utan att kompromissa med hälsan:

• ät choklad direkt efter en måltid snarare än på tom mage – då stiger ditt blodsocker långsammare
• kombinera en bit choklad med en handfull osaltade nötter, så blir du mätt snabbare
• förvara chokladkakor någonstans där du inte ser dem dagligen – exempelvis i en kökslåda – så att du inte tar dem på autopilot

För den som regelbundet köper choklad kan det vara en fördel att välja ett fast varumärke med förnuftiga ingredienser och certifieringar. Det förhindrar att man gång på gång hamnar i att greppa efter den sötaste och billigaste kakan – som typiskt också är den minst ansvarstagande.