Franskt pensionärspar reser och shoppar på statens bekostnad – Pasta Party

Ett pensionärspar startar hetsig debatt i Frankrike

Ett äldre franskt par berättar öppet hur de varje månad klarar sig på över 1 600 euro – utan att någonsin ha haft ett reguljärt jobb. Berättelsen har skapat starka reaktioner i Frankrike och väcker frågor om hur generöst det franska systemet egentligen är mot äldre med knappa resurser.

Deras exempel visar samtidigt hur invecklade reglerna kan vara – särskilt när man lever som par.

Vilken förmån gör detta möjligt?

Kärnan i berättelsen handlar om en fransk åldersförmån riktad till personer med mycket låg inkomst. Systemet säkerställer att äldre medborgare får en minimiinkomst, även om de aldrig tjänat in någon pension. I vardagligt tal kallas den fortfarande ofta ”minimiförmånen för äldre”.

Systemet fungerar som ett skyddsnät. Staten räknar först ut vilka inkomster en person eller ett par redan har, och kompletterar sedan upp till ett fastställt minimum. För par kan detta 2026 uppgå till cirka 1 620 euro i månaden.

Ett par med nästan ingen pension kan tillsammans få över 1 600 euro i månaden genom denna solidaritetsordning 2026.

För det aktuella pensionärsparet innebär det: inga lönebesked från det förflutna, men ändå tillräckligt med pengar varje månad för ett enkelt liv – med resor runt om i Frankrike och dagliga inköp, allt som de själva uttrycker det ”på statens bekostnad”.

Hur mycket kan ett par maximalt få 2026?

De franska myndigheterna justerar beloppen årligen. För 2026 gäller följande:

  • Ensamstående äldre: maximalt 1 043,59 euro per månad (12 523,14 euro per år)
  • Sammanboende par: maximalt 1 620,18 euro per månad (19 442,21 euro per år)

Det är inte ett fast belopp som alla automatiskt får. Ordningen fungerar som ett ”tillägg upp till”: staten räknar först ihop alla hushållets inkomster och betalar sedan ut skillnaden upp till maxnivån.

Total pension per månad Månatligt tillägg Total inkomst för par
0 euro 1 620,18 euro 1 620,18 euro
1 000 euro 620,18 euro 1 620,18 euro
1 400 euro 220,18 euro 1 620,18 euro

Förmånen är alltså ett så kallat differentiellt tillägg: den som har lite sedan tidigare får relativt mycket. Den som redan närmar sig taket via pensionsinkomster får bara ett litet belopp – eller ingenting alls.

Fördelning mellan parterna

När det gäller par ser myndigheterna på den sammanlagda inkomsten, men förmånen beräknas individuellt för varje person. Båda parter får en del beroende på sina egna personliga inkomster. I praktiken märker paret bara av det totala beloppet på kontot, men i handlingarna upprätthålls åtskillnaden.

När har ett par rätt till denna franska förmån?

Villkoren är strikta, även om resultatet för de berörda ibland kan verka ganska generöst. För att ett par ska kunna komma i fråga gäller bland annat dessa krav 2026:

  • Båda partnerna ska i princip vara minst 65 år, med vissa undantag – till exempel vid funktionsnedsättning, handikapp eller status som tidigare krigsveteran
  • Minst nio månaders vistelse per år i Frankrike, i det europeiska Frankrike eller vissa utomeuropeiska departement
  • Sammanlagd inkomst under gränsen på 1 620,18 euro per månad

En anmärkningsvärd detalj: den juridiska formen för förhållandet spelar ingen roll. Oavsett om paret är gifta, har registrerat partnerskap eller bara lever tillsammans är det avgörande om de faktiskt lever som ett par.

För den franska staten betyder inte vigselbeviset så mycket – det avgörande är om två människor lever tillsammans som par.

Vilka inkomster räknar den franska staten med?

Myndigheten som beviljar förmånen bildar sig en bred bild av den ekonomiska situationen. Följande räknas med bland annat:

  • Pensioner (både grundpension och tilläggspension)
  • Eventuella inkomster från extrajobb eller egen verksamhet
  • Hyresinkomster eller annan avkastning från fastigheter
  • Avkastning från sparande och investeringar

Inte alla stödordningar räknas med. Bland annat bostadsbidrag, vissa vård- och handikappordningar samt värdet av den egna bostaden räknas inte som inkomst. Det betyder att vissa par med en relativt modest månadsbudget ändå håller sig inom gränsen.

Myndigheterna tittar först på de senaste tre månaderna. Om hushållet under den korta perioden ligger något över gränsen följer en kontroll baserad på de senaste tolv månaderna – så en tillfällig variation inte omedelbart leder till avslag.

Så här ansöker ett par om ordningen

Ansökan sker via olika instanser beroende på vilket pensionssystem man tillhör. För personer med en vanlig löntagarbakgrund hanteras ärendet av den franska pensionsförsäkringsfonden och regionala fonder. Tidigare lantbrukare vänder sig till lantbruksfonden. Äldre utan pensionsrättigheter söker via kommunhuset hos en särskild tjänst som administrerar denna solidaritetsordning.

Förmånen träder i kraft den första dagen i månaden efter mottagande av en komplett ansökan. Båda partnerna ska skicka in dokumentation, däribland:

  • Identitetshandlingar och eventuellt uppehållsdokument
  • Dokumentation för förhållandet eller samboendet – till exempel familjeboken eller intyg
  • Översikter över pensioner och andra nyliga inkomster
  • Intyg för andra mottagna förmåner som bostadsbidrag eller handikappstöd
  • Bankkontonummer i en eller båda partnernas namn

Det handlar alltså om ett dossiersystem som löpande uppdateras – inte en anonym, automatisk överföring. Den som bor utomlands eller är mycket borta riskerar att förlora rätten om vederbörande inte vistas tillräckligt många månader om året i Frankrike.

”Vi reser och handlar på statens bekostnad”

Tillbaka till paret som startade debatten. De erkänner själva öppet att de aldrig arbetat formellt. Deras rättigheter är uppbyggda via solidaritetsordningen – inte genom löneskatt eller avgifter. Med de 1 600 euro i månaden betalar de hyra, fasta utgifter och dagliga behov, och det som blir över använder de för att resa runt i Frankrike.

För motståndarna känns det orättvist mot dem som i åratal betalat in avgifter. Förespråkarna påpekar att systemet just är utformat för att förhindra fattigdom på äldre dar – även för människor som av en eller annan anledning aldrig fick en stabil karriär.

Parets berättelse träffar en öm punkt: solidaritet eller missbruk – var går gränsen?

Vad händer med de utbetalda beloppen efter dödsfall?

En punkt som ofta drunknar i debatten är återbetalningen efter dödsfall. Den franska staten kan nämligen delvis kräva de utbetalda beloppen återbetalda från dödsboet, om detta är stort nog.

För dödsfall 2026 gäller följande gränser för nettoförmögenheten:

  • I det europeiska Frankrike: återbetalning först från 108 586,14 euro
  • I vissa utomeuropeiska departement: återbetalning från 150 000 euro

Ligger förmögenheten under dessa gränser behöver arvingarna inte betala tillbaka något. För många blygsamma hushåll är ordningen i praktiken en definitiv förmån utan ekonomisk börda för barnen.

Överstiger förmögenheten gränsen kan staten kräva en del av förmånen åter. För ett par kan det dessutom först ske fullt ut efter att båda partnerna gått bort – så den efterlevande inte plötsligt står utan försörjning.

Viktigt att anmäla förändringar till myndigheterna

För par med denna förmån spelar deras livssituation en avgörande roll. Ändrar något sig ska det snabbt rapporteras in. Exempel på relevanta förändringar:

  • Separation eller faktiskt brott i förhållandet
  • Den ena partnerns dödsfall
  • En av parterna börjar arbeta igen eller får ny inkomst
  • Flytt till ett annat land

En sådan förändring utlöser en ny beräkning. Ibland faller det gynnsamt ut – till exempel när en efterlevande partner som ensamstående får rätt till ett högre individuellt tak. I andra situationer kan förmånen minska eller upphöra helt.

Vad kan vi lära oss av det franska exemplet?

Även om detta är en typiskt fransk ordning berör diskussionerna frågor som är relevanta långt utanför Frankrikes gränser: Hur långt ska solidariteten sträcka sig, hur mycket ska arbete kunna löna sig, och vilken roll spelar förmögenhet på äldre dar?

Den franska modellen visar att ett generöst minimum för äldre med knappa resurser kan minska fattigdomen markant – men det skapar också friktion hos dem som i åratal betalat in till systemet. Samtidigt tydliggör återbetalningsregeln vid större dödsbon att solidaritet inte automatiskt betyder att pengarna är en definitiv gåva.

För alla som bor i Frankrike eller vill tillbringa ålderdomsåren där kan det löna sig att känna till dessa regler i detalj. Skillnaden mellan att söka eller inte söka kan snabbt uppgå till hundratals euro i månaden – och avgöra om man sitter hemma efter pensionen, eller som det omtalade pensionärsparet korsar landet med en enkel budget.

Rulla till toppen