Jättelika murklor i Gard: svampar på nästan en kvarts meter

Från det sydfranska departementet Gard kommer det under denna vårperiod anmärkningsvärda rapporter från murkelplockar. Nära byn Arpaillargues vid Uzès hittade den 44-årige lokale samlaren Juan Benitez ett exemplar på hela 19 centimeter i höjd. På bara tre kvadratmeter mark plockade han enligt egen utsaga upp över ett kilogram svamp från skogsbotten.

Han beskriver platsen som en riktig skattkista. Det var inte bara höjden som imponerade — den genomsnittliga storleksnivån låg markant över vad även erfarna kännare är vana vid. Medan murkolor normalt bara växer sig tre till fyra centimeter stora, mätte Benitez diametrar mellan fem och nio centimeter.

På under en månad nådde hans samlade skörd upp på nästan två och ett halvt kilogram. Han säljer ingenting — allt hamnar i köket till middagar med vänner och familj. Det är typiskt för kulturen kring murkolor: den som känner till en bra plats håller den för sig själv och delar hellre bytet vid bordet än på en marknad.

Som om ett rekordexemplar inte var nog kom det kort därefter ytterligare ett meddelande från precis samma trakt. En lyssnare till en regional radiostation skickade in en bild av en ännu högre murkel från närheten av Arpaillargues — hela 21 centimeter. För mykologer är det nästan otroliga dimensioner.

Jättemurklar är undantag, men de visar hur gynnsamma förhållanden tillfälligt kan förvandla ett vanligt skogsparti till ett regelrätt svampparadis.

När och under vilka förhållanden dyker murkolor upp?

Murkolor beter sig oförutsägbart. Även vana svampplockare medger att inget år liknar det föregående. Ändå tecknar sig tydliga mönster i tid och landskap som det lönar sig att känna till.

Säsongen: från sen vinter till tidig sommar

Enligt specialister börjar murkolor visa sig så fort snön i bergsområden smälter och marken värms upp. Säsongen sträcker sig grovt sagt från februari till och med juni. Höjdskillnader spelar en avgörande roll: i låglänta områden kan de första exemplaren dyka upp redan i februari, medan toppen på större höjder lugnt förskjuts en eller två månader framåt.

Februari–mars: första exemplaren i låglänta, skyddade områden
Mars–april: högsäsong i många dalar och kuperade landskap
April–juni: möjligheter för murkolor i högre zoner och bergssidor

Kombinationen av fukt och milda temperaturer är nyckeln. En blöt period följd av några soliga, varma dagar utlöser ofta en kort men intensiv explosion av murkolor.

Den ideala marken: kalk, sand och god dränering

Murkolor trivs bäst i en jordbotten som kan hålla kvar vattnet utan att bli en ständig lerpöl. Kännare framhäver särskilt kalkhaltig, lätt sandig jord med ett neutralt till svagt basiskt pH-värde. Den sortens underlag leder bort överskottvatten effektivt, men torkar inte heller ut på en enda dag.

Kanten av lövskog, där solen lätt når in mellan stammarna, ger ofta goda resultat. Här värms jorden snabbt upp, medan det fortfarande finns tillräcklig fukt närvarande. Tätt bevuxna skogar ger däremot sällan stora mängder murkolor, eftersom ljus och värme har svårare att tränga igenom.

Leta inte efter murkolor mitt inne i den mörka skogen — sök istället längs soliga skogskanter och öppna fläckar med kalkhaltig, luftig jord.

Vilka träd avslöjar ett bra murkelområde?

Många svampar lever i nära samspel med bestämda trädslag, och murkolor är inget undantag. Den som lär sig att ”läsa” landskapet ökar sina chanser betydligt.

Lövträd, barrträd och överraskande grannväxter

Murkolor dyker påfallande ofta upp i närheten av ask. Det trädet levererar sockerarter och andra näringsämnen till det underjordiska svampnätverket via sina rötter. Murkolor är stora sockerkonsumenter och drar full nytta av det samarbetet. Svarta murkolor föredrar däremot barrträd som gran och tall, särskilt i ljusa barrskogar eller blandskogar.

Dessutom söker sig murkolor gärna mot växter som producerar rikliga mängder nektar eller pollen — de så kallade ”mellifera” arterna. Där bin trivs är chansen för murkolor påfallande ofta också närvarande. Den kombinationen ser man exempelvis längs skogskanter med blommande buskar och örtrik undervegetation.

Störd mark: brandplatser och skogsavverkning

Ett mindre känt men anmärkningsvärt mönster är att murkolor jämt dyker upp i områden som nyligen blivit störda. Exempel på sådana platser inkluderar:

Fläckar där det brunnit lägereld — askan förändrar jordens pH och skapar ideala tillväxtbetingelser
Arealer med nylig skogsavverkning — öppna skogsstycken med kvarvarande rötter och organiskt material lockar murkelns mycel
Platser med upplagrat virke — där skogsbottnen blivit bearbetad och störd

Det är just denna förmåga att kolonisera störda miljöer som gör murkeln till en fascinerande och ibland oförutsägbar svamp. Erfarna samlare håller utkik efter skogsarbete i lokalområdet — och återvänder nästa vår med korg och gummistövlar redo.