Ett ovanligt naturfenomen kan snart synas på den svenska himlen
Kraftfulla explosioner på solen skickar enorma moln av laddade partiklar rakt mot jorden. Det ökar sannolikheten för att norrsken — vanligtvis förbehållet Skandinaviens nordligaste delar eller Island — tillfälligt blir synligt även här hemma.
Därför kan norrskenet nå längre söderut nu
Cirka 150 miljoner kilometer bort pågår just nu betydande oroligheter på solen. Under ett kraftigt utbrott den 16 mars slungades flera så kallade koronala massutbrott — vetenskapligt kallade CME:er — ut i rymden. Det handlar om gigantiska plasma- och magnetfältsmoln som färdas med hög hastighet mot jorden.
Den amerikanska rymdvädertjänsten NOAA håller noga koll på dessa moln. Beräkningarna visar att minst fyra av de stora plasmamolnen kan träffa jordens magnetfält ett efter ett. Det innebär att den geomagnetiska aktiviteten förblir förhöjd under en längre period — möjligen ända fram till den 21 mars.
När flera plasmamoln träffar efter varandra ökar chansen för långvarigt norrsken markant jämfört med en kort och flyktig ljusshow.
NOAA förväntar sig åtminstone måttliga stormförhållanden motsvarande nivå G2 på en skala från G1 (svag) till G5 (extrem). Det finns till och med en reell möjlighet att förhållandena eskalerar till G3 — en kraftig geomagnetisk storm. Vid den typen av värden flyttas zonen där norrsken kan ses betydligt söderut.
- G1 (svag): norrsken främst vid höga breddgrader som norra Norge och norra Finland
- G2 (måttlig): förskjutning mot medelbreddgrader, jämförbart med norra Tyskland
- G3 (kraftig): norrsken kan tränga ner till ännu sydligare regioner beroende på förhållandena
För Sverige är det särskilt G2- och G3-förhållandena som är intressanta. Vid G2 ökar chansen i Norrland, medan G3 sätter hela landet i spel — förutsatt att övriga faktorer stämmer.
Russell-McPherron-effekten: därför ger vårdagjämningen en extra boost
En annan faktor gör situationen extra lovande just nu: den så kallade Russell-McPherron-effekten. Det låter tekniskt, men handlar i grund och botten om jordens vinkel i förhållande till solen runt dagjämningen — i mars det astronomiska vårens början.
Runt detta datum är jordaxeln vinklad på ett sätt som gör det möjligt för jordens magnetfält och magnetfältet som följer med solvinden att ”greppa tag” i varandra långt mer effektivt. Magnetfältslinjerna kopplar sig nämligen till varandra med större precision.
Normalt krävs spektakulärt norrsken en ytterst kraftig solstorm. Men runt vår- och höstdagjämningen kan en relativt blygsam storm pumpa överraskande mycket energi in i jordens atmosfär. De laddade partiklarna strömmar djupare in i magnetosfären och får syre- och kväveatomer högt uppe i atmosfären att lysa upp. Det producerar de välkända gröna och ibland lila gardinerna på natthimlen.
Tidpunkten är oviss — men chanserna sträcker sig över flera nätter
Den stora frågan är om plasmamolnen anländer exakt under de timmar vi befinner oss i mörker. Här ligger den största osäkerheten. NOAA räknar grovt sett med att den första stöten sker runt de tidiga morgontimmarna den 19 mars, med den kraftigaste magnetiska störningen någonstans mellan kl. 7 och 13 centraleuropeisk tid.
Brittiska Met Office pekar däremot lite mer mot den sena delen av den 19 mars eller de tidiga timmarna den 20 mars. Rymdväderprognoser har en standardosäkerhet på flera timmar, eftersom molnens hastighet kan ändras på vägen genom det interplanetära rummet.
För norrskensjägare har den osäkerheten faktiskt en fördel: så länge flera CME:er anländer i följd fördelas chanserna över flera nätter. Den geomagnetiska aktiviteten behöver inte begränsa sig till en enda kort topp utan kan hålla sig förhöjd i 24 till 48 timmar.
Så ökar du din chans att se norrsken från Sverige
Med några enkla förberedelser kan du markant förbättra dina odds för att faktiskt uppleva fenomenet:
- Hitta en mörk plats: kom så långt bort som möjligt från städer, byar och industrizoner.
- Titta mot norr: norrskenet visar sig hos oss typiskt lågt över den norra horisonten.
- Låt ögonen vänja sig: bli minst tjugo minuter i mörkret utan att titta på skärmar, så ditt nattseende är fullt aktiverat.
- Använd stativ och nattläge: en smartphone eller kamera med lång slutartid fångar ofta långt mer än blotta ögat.
- Följ aktuell rymdväderdata: håll koll på Kp-värden, Bz-riktning och aktuella G-nivåer.
För Sverige gäller det grovt sagt att ett Kp-värde på 6 gör det intressant i Norrland, medan 7 eller högre ger möjligheter i hela landet. Bz-värdet — den vertikala komponenten av magnetfältet i solvinden — fungerar bäst när det är ihållande negativt (sydvänt). Då kopplar magnetfältet optimalt till jordens eget fält.
Moln och väder: de stora ljustjuvarna i Sverige
Även om rymdväderkartorna lyser knallröda har vi i Sverige fortfarande en gammal bekant att kämpa mot: vårt ökända molntäcke. Höga slöjmoln kan dämpa norrskenet betydligt, medan ett tjockt lager låga moln helt enkelt förstör hela upplevelsen.
Utan klart väder ser du ingenting — rymdvädret kan vara perfekt, men ett slutet molntäcke vinner alltid.
I praktiken kan det löna sig att följa väderprognosen noga för de enskilda regionerna. Ibland klarnar det upp över Norrland eller Gotland, andra gånger sörjer Skåne för det bästa kiktitthålet. Den som är flexibel och villig att köra en timme ökar sina chanser märkbart.
| Faktor | Gynnsam situation | Ogynnsam situation |
|---|---|---|
| Geomagnetisk storm | G2 eller G3, långvarigt förhöjd aktivitet | Under G1, kort topp mitt på dagen |
| Magnetfält (Bz) | Ihållande sydvänt (negativt) | Nordvänt (positivt), skiftar snabbt |
| Väder | Klar eller delvis klar natt | Tätt molntäcke, dimma eller regn |
| Ljusföroreningar | Mörk plats långt från städer | Centrum med mycket gatu- och reklambelysning |
Norrsken förblir oförutsägbart — även under kraftiga stormar
Även under hårda geomagnetiska stormar finns ingen garanti för att norrskenet blir synligt från Sverige. Ljusgardinerna är nyckfulla — de blossar upp, drar sig tillbaka och förskjuts blixtsnabbt i både ljusstyrka och position. De vackraste strukturerna håller ibland bara i några få minuter.
Dessutom är det mänskliga ögat i mörker mindre känsligt för färger. Där fotografier visar tydligt gröna bågar uppfattar många människor med blotta ögat bara en svag grågrönaktig glöd. Först när norrskenet verkligen tar tag springer färgerna tydligt fram.
Den som vill ta det på allvar kan sätta sig in i begrepp som Kp-index, IMF, Bz och solvindhastighet. Det är de centrala parametrar som rymdvädertjänster använder för att skicka ut aktuella varningar. Många webbplatser och appar omvandlar dessa data till enkla färgkoder eller push-notifieringar, vilket gör det långt mer överskådligt för icke-experter.
Extra tips till nattvakter och astrofotografer
Är du ändå ute de kommande nätterna kan du med fördel utnyttja tillfället att njuta av andra himlafenomen. På klara vårnätter är framträdande stjärnbilder som Orion, Karlavagnen och Lejonet lätt igenkännliga. Även en enkel kikare avslöjar stjärnhopar och nebulosor i överraskande fin detalj.
Astrofotografer kan förbereda sig genom att i förväg hitta en lämplig förgrund: ett ensamt träd, en fyr, en kvarn eller ett kyrktorn mot den norra horisonten ger norrskenbilder en alldeles särskild stämning. Ställ in kameran manuellt på högt ISO, öppen bländare och en slutartid på mellan 5 och 15 sekunder, och justera sedan löpande tills balansen mellan ljus och skärpa känns rätt.
Ser du inte norrsken tar du i alla fall med dig en oförglömlig upplevelse av natthimlen hem. Många upptäcker först i sådana situationer hur många stjärnor som faktiskt är synliga när man lämnar stadsljuset bakom sig. En misslyckad jakt ger som regel redan idéer till nästa klara natt — när solen igen bestämmer sig för att skicka lite extra fyrverkeri i vår riktning.
