En uppfinningsrik biodlare bekämpar rovinsekter med förvånande teknik

Medan klassiska fällor och gift sällan gör någon större skillnad har en biodlare från Alsace valt ett helt annat angreppssätt. Han fäster en liten sändare på en getinggeting, följer den i realtid på sin smartphone och avslöjar på så sätt dess hemliga bo. Med ett enda riktat ingrepp tar han sedan bort tiotusentals angripare från sina bikupor.

Den asiatiska getinggeten: en mardröm för biodlare och bin

Den asiatiska getinggeten är en invasiv getingart som de senaste åren har etablerat sig ordentligt i Frankrike, Belgien och delar av Nederländerna. Djuret jagar målinriktat honungsbin och kan på kort tid lägga en hel bigård i ruiner.

Jaktbeteendet är knallhårt. Arbetare svävar i minuttal stilla i luften framför kuporna och väntar på att ett bi ska flyga in eller ut. De griper biet i flygten, klipper av huvudet och tar bara med bröstkorgen – fylld med proteiner till ynglen. Resten faller som avfall framför kupan.

För bina är det konstant krigszon. Surrandet från flera getinggetingar framför flyghålet skapar panik i kolonin. Färre och färre bin vågar flyga ut, vilket innebär att kolonin nästan inte längre hämtar hem nektar och pollen. Utan matförråd överlever de inte vintern.

När ett bo med asiatiska getinggetingar slår sig ner kan en biodlare under en enda säsong förlora dussintals samhällen.

Utöver det hårda slaget för biodlarna drabbar detta också jordbruket och naturen i bredare bemärkelse. Färre bin betyder färre pollinerade fruktträd, grönsaksgrödor och vilda växter. Kampen mot den asiatiska getinggeten handlar alltså om mycket mer än bara bikuporna.

Biodlaren blir detektiv: på jakt med antenn och smartphone

I det franska departementet Haut-Rhin beslutade biodlaren Mathieu Diffort att nu fick det vara nog. Istället för att maktlöst se på utvecklade han en metod som nästan påminner om en spionfilm.

Steg 1: fånga getinggeten och bedöva den kortvarigt

Vid bikuporna ställer han upp en fälla som gör det möjligt att fånga en levande getinggeting utan att döda den omedelbart. Därefter bedövar han insekten kortvarigt med gas så att den ligger stilla. Den korta dvalan är nödvändig för att kunna arbeta säkert.

Steg 2: minisändaren på ryggen

På ryggen av getinggeten klistrar han en pytteliten sändare – ett slags liten ”ryggsäck” som sänder ut en ljudsignal. Apparaten är så lätt att getingen efteråt kan flyga normalt och återvänder till sitt eget bo.

Sändaren sänder ut en signal som Diffort fångar upp med en bärbar antenn kopplad till sin smartphone. På skärmen kan han se var signalen blir starkare och i vilken riktning han ska gå.

En bedövad getinggeting får en liten sändare fastklistrad
Sändaren skickar en hörbar eller synlig signal till telefonen
Med en antenn följer biodlaren spåret steg för steg
Termiska kikare hjälper till att hitta boet i träd eller buskar
Boet oskadliggörs tidigt på säsongen

Steg 3: termisk kikare mot boet

Med antennen i handen följer han signalen – ibland i dussintals minuter – genom åkrar, snår och fruktträdgårdar. När han närmar sig källan tar han fram den termiska kikaren. Värmekameran visar boet som en varm fläck bland löv eller högt uppe i ett träd.

På så sätt hittar han framför allt de första, mindre bona. Och det är precis dem som är nyckeln till hela bekämpningen.

Genom att följa en enda getinggeting blottlägger biodlaren hela det fästningsverk varifrån tiotusentals artfränder annars skulle ha vällt fram.

Därför är det så avgörande att oskadliggöra det första boet

I början av säsongen bygger unga drottningar ett litet så kallat primärt bo där de första arbetarna föds. Senare på sommaren flyttar de till större, sekundära bon som ibland kan bli lika stora som en fotboll.

I det första, lilla boet sitter källan till hela plågan. De drottningar som uppstår senare på året flyger ut och startar nya kolonier följande vår. Genom att ta bort det tidiga boet skär man av problemet vid roten.

En tidig insats kan spara enorma antal:

I ett sekundärt bo kan det utvecklas tiotusentals getinggetingar
Varje bo producerar flera unga drottningar
Dessa drottningar startar nya bon i området året efter

Den som hittar det primära boet innan de nya drottningarna flyger ut förhindrar en snöbollseffekt i hela regionen. För biodlare i området betyder det oerhört mycket mindre stress och bidöd.

Hur effektiv är denna högteknologiska metod i praktiken?

Biodlare som arbetar med liknande tekniker rapporterar att en enda lyckad uppspårning av ett bo ger omedelbar märkbar ro kring deras kupor. Färre getinggetingar framför flyghålet innebär att bina återigen flyger normalt ut och hämtar hem föda.

Metoden kräver dock tid, pengar och färdigheter. Inte varje hobbybiodlare har en termisk kikare eller lust att ägna en hel eftermiddag åt att vandra runt i skogen med en antenn. I områden med många bon samarbetar man därför ofta med bekämpningstjänster eller lokala myndigheter.

Ju tidigare på säsongen ett primärt bo hittas, desto större är effekten på det totala antalet getinggetingar i området.

Risker och uppmärksamhetspunkter vid bekämpningen

Att arbeta med getinggetingar är och förblir riskabelt. Djuren försvarar sina bon våldsamt och flera stick kan vara farliga för människor – särskilt för dem som är allergiska. Diffort och hans kollegor arbetar därför alltid med skyddskläder och håller avstånd när ett bo förstörs.

Diskussionen om andra insekter spelar också en roll. Många traditionella fällor lockar tyvärr även till sig nyttiga arter som infödda getingar och blomflugor. Sändarmetoden är mer selektiv: först kontrolleras det om det verkligen handlar om en asiatisk getinggeting – först därefter monteras sändaren.

Vad betyder detta för Danmark och Belgien?

Den asiatiska getinggeten är redan på väg mot Nordeuropa. I Flandern och delar av Nederländerna blir bon redan regelbundet anmälda. Lokala biodlarföreningar upprättar anmälningsplatser och tränar frivilliga i att känna igen arten.

Metoder som Difforts kan här tjäna som förebild. I tätbefolkade områden med många bikupor kan det löna sig att målinriktat jaga efter bon tidigt på året – i stället för desperat försöka fånga getinggetingar vid kuporna sent på säsongen.

Praktiska råd till trädgårdsägare och bivänner

Även den som inte själv är biodlare kan bidra till att lätta trycket på bina. Här är några konkreta rekommendationer:

Anmäl misstänkta stora pappersbon till kommunen eller en biodlarförening
Låt professionella bekämpare utföra arbetet – försök inte själv hacka eller bränna boet
Sätt upp tät nätavskärmning eller skyddsstaket runt bikupor för att störa getinggettingarnas svävande jakt framför öppningen
Se till att det finns gott om nektarväxter i trädgården så att bina har rikligt med födounderlag

Kampen mot den asiatiska getinggeten kräver en kombination av teknik, samarbete och sunt förnuft. Högteknologiska redskap som sändare och värmekameror ger biodlarna ett oväntat starkt vapen i händerna – men framgång beror på rättidigt handlande och grundlig kännedom om arten.

För den som arbetar mycket med bin kan det löna sig att sätta sig in i skillnaden mellan den inhemska europeiska getinggeten och den invasiva asiatiska varianten. Den europeiska getinggeten jagar visserligen insekter men utgör sällan ett allvarligt hot mot bisamhällen. Målriktad bekämpning bör därför alltid riktas mot rätt art, vid rätt tidpunkt, med metoder som i största möjliga utsträckning skonar andra insekter.