Schweiziska pensionärer avslöjade efter årslångt utbetalingsbedrägeri på tre hundra tusen – Pasta Party

I en till synes fridfull schweizisk by levde ett äldre par i åratal ett dubbelliv med en dold ekonomisk agenda.

På papperet klarade de sig på en anspråkslös pension. I verkligheten hade de över en miljon euro på banken. Ändå sökte de sociala förmåner – och fick under ett decennium nästan trehundratusen euro som de inte alls var berättigade till.

Ett miljonärpars teater som låginkomstpensionärer

Fallet handlar om ett schweiziskt par i 75-årsåldern. Officiellt fick de enbart ålderspension, den så kallade AVS, på cirka 1.419 schweizerfranc i månaden – motsvarande knappt 1.535 euro. När de 2015 vände sig till myndigheterna uppgav de att de tillsammans hade 70.000 franc i besparingar fördelade på tre bankkonton.

Den bilden stämde långtifrån med verkligheten. Utredningen avslöjade att paret faktiskt hade sju konton med en sammanlagd behållning på cirka 1.050.000 franc – motsvarande drygt 1,14 miljoner euro. Trots detta fortsatte de att ansöka om kompletterande sociala förmåner, vilka är avsedda för pensionärer med mycket begränsad ekonomi.

Myndigheterna trodde att de hade att göra med ett anspråkslöst pensionärspar – men det rörde sig i själva verket om miljonärer som spelade fattiga.

Med denna konstruktion lyckades paret att lyfta cirka 280.000 franc – omkring 304.000 euro – i oberättigade förmåner. Enligt åklagarmyndigheten använde de pengarna för att leva bekvämt, utan att röra sitt eget kapital.

Kontroller, lögner och ytterligare ett bankkonto

De schweiziska socialmyndigheterna genomför regelbundet kontroller för att säkerställa att stödmottagare fortfarande uppfyller villkoren. Även detta par blev undersökt vid flera tillfällen. År 2018 och återigen 2021 uppmanades de att redogöra för sin ekonomiska situation.

I stället för att lägga korten på bordet höll de fast vid sin tidigare förklaring. De extra kontona redovisades inte, och den verkliga storleken på deras besparingar förblev dold. Medan kontrollerna pågick tog paret till och med ytterligare ett steg: de öppnade ett åttonde bankkonto och satte in 30.000 franc till – motsvarande cirka 32.500 euro.

• 2015: Uppgift om liten pension och 70.000 franc i besparingar
• Verkligheten: Sju konton med sammanlagt över 1,05 miljoner franc
• 2018 och 2021: Flera kontroller, men den dolda förmögenheten förblev outtalad
• Nytt konto: Öppnande av åttonde bankkonto med 30.000 franc
• Totalt mottaget: Cirka 280.000 franc i oberättigade förmåner

Med detta tillvägagångssätt fortsatte utbetalningarna, trots att parets förmögenhet låg långt över gränsen för att kunna ta emot kompletterande socialt stöd.

Vändpunkt: Paret anmälde sig själva

Efter år av medvetet döljande valde paret slutligen själva att gå till myndigheterna och erkänna att de systematiskt hade lämnat felaktiga uppgifter om sin förmögenhet. Vad som drev dem till det beslutet är inte offentligt känt. Kanske spelade samvetskval, rädsla för upptäckt eller press från omgivningen en roll.

Efter erkännandet återbetalade de hela beloppet som de otillbörligt hade tagit emot. Den stora förmögenheten gjorde det rent praktiskt möjligt. Men ärendet stannade inte vid en enkel återbetalning.

Även den som betalar tillbaka allt slipper inte nödvändigtvis rättslig förföljelse när det handlar om långvarigt och medvetet socialt bedrägeri.

Hård ekonomisk påföljd och villkorligt bötesstraff

Åklagarmyndigheten i distriktet Zürich-Limmat grep in resolut. Båda makarna fick vardera ett bötesbelopp på 3.600 franc – cirka 3.900 euro. Därtill kom rättegångskostnader på 1.000 franc per person.

Men det var inte allt. Domstolen dömde också ut ett villkorligt penningstraff för ”yrkesmässigt bedrägeri”. Det innebär att bedrägeriet inte betraktades som en enstaka felbedömning, utan som en planerad och långvarig konstruktion. Per person rör det sig om 14.400 franc – motsvarande cirka 15.600 euro – som ska betalas om de begår nya lagöverträdelser under prövotiden.

Med domen sänder det schweiziska rättsväsendet en tydlig signal: Den som medvetet döljer förmögenhet i åratal för att ta emot socialt stöd riskerar allvarliga ekonomiska och straffrättsliga konsekvenser – oavsett ålder eller personliga omständigheter.

Så kontrolleras sociala förmåner i Schweiz

Schweiz har, liksom Sverige, ett utbyggt system av sociala förmåner till äldre med låg inkomst. Pensionärer med blygsamma tillgångar kan ansöka om kompletterande stöd. Vid bedömningen tittar myndigheterna på:

• Pensionens storlek
• Besparingar och investeringar på bankkonton
• Eventuella andra inkomstkällor, såsom hyresintäkter eller arbete
• Familjesituation och fasta utgifter

Sökanden är skyldig att uppge alla relevanta inkomster och tillgångar. Den som underlåter detta och medvetet håller inne med uppgifter begår bedrägeri. Socialmyndigheterna kan kontrollera på flera sätt – bland annat via stickprov, förnyad handläggning och jämförelse av data mellan myndigheter.

Paralleller till Sverige

I Sverige gäller en motsvarande uppgiftsskyldighet. Mottagare av förmåner som ålderspension, garantipension eller ekonomiskt bistånd ska omedelbart anmäla förändringar i inkomst eller förmögenhet. Kommuner och utbetalande myndigheter som Pensionsmyndigheten och socialtjänsten kontrollerar detta löpande genom omprövningar och datautbyte.

Historiska exempel visar att även i Sverige förekommer betydande återkrav och böter när människor döljer besparingar, tjänar svart eller underlåter att uppge fastighet utomlands.

Varför äldre medborgare ibland överträder gränsen

Bedrägeri begånget av pensionärer väcker ofta särskilda känslor. Bilden av sårbara äldre kolliderar med föreställningen om sofistikerat socialt fusk. Ändå ser myndigheter i flera länder att medvetet hemlighållande av uppgifter just förekommer bland seniorer.

Möjliga motiv inkluderar:

• Rädsla för att ”äta upp besparingen” och inte ha något till nödsituationer eller barnen
• En känsla av att ”ha förtjänat det” efter ett långt arbetsliv
• Bristande förståelse för komplexa regler om förmögenhet och förmåner
• Sociala påtryckningar i familjen om att hålla förmögenheten dold

Myndigheterna understryker att oklarheter eller missförstånd kring reglerna alltid kan diskuteras öppet – men att medvetet dölja flera bankkonton under så lång tid, som sker i detta fall, är ett tydligt lagbrott.

Vad fallet berättar om förtroende och kontroll

Sociala system bygger på ömsesidigt förtroende: det offentliga erbjuder ekonomiskt stöd, och medborgarna lämnar ärliga uppgifter om sin situation. Ett fall som detta undergräver förtroendet och skärper kraven på strängare kontroll och ökat datautbyte mellan banker och myndigheter.

För dem som handlar i god tro kan det få olyckliga konsekvenser i form av mer byråkrati och tätare kontroller. Samtidigt visar fall som detta varför utbetalande instanser håller vaksamt öga på ovanliga mönster, atypiska transaktioner och år efter år med exakt samma uppgivna förmögenhet.

Den som själv tar emot en förmån bör omedelbart anmäla alla förändringar i inkomst, besparingar eller familjesituation. Ett ärligt samtal eller en ifylld blankett tar lite tid – men förebygger potentiellt stora återkrav, böter och ett straffregister år senare. Detta schweiziska par hade mer än tillräckligt för att försörja sig själva, men valde en annan väg – och slutade med stora ekonomiska och juridiska kostnader som resultat.