Polsk YouTuber värmer huset med Lidl-munkar istället för ved

I Polen har en populär YouTuber bokstavligen satt godis i ugnen: han testar om extremt billiga munkar kan ersätta en riktig vedkamin.

Videon är inspelad i en enkel verkstad med en gjutjärnskamin och visar hur han kastar tio kilo fettiga bullar från mataffären in i lågorna – en tydlig bild av hur långt människor är beredda att gå på grund av höga energipriser.

Munkar som bränsle: hur fick han den bisarra idén?

Marek Hoffmann, som online är känd som ”AdBuster”, har länge letat efter billiga sätt att hålla värmen. När han jämförde priserna på träpellets med nedsatta bageriprodukter hos Lidl upptäckte han något märkligt: munkar per kilo var på rea billigare än godkänt bränsle.

I Polen säljs friterade degbullar i stora mängder inför en traditionell helgdag. Det som inte säljs i tid blir kraftigt nedsatt. Hoffmann såg klistermärken med spektakulära rabatter i mataffären och bestämde sig för att göra det till ett experiment.

• Plats: Polen, där många hushåll fortfarande värmer upp med kaminer
• Bränsle: munkar från mataffären, kraftigt nedsatta i pris
• Syfte: undersöka om det är billigare och mer effektivt än träpellets
• Publik: hundratusentals prenumeranter på hans YouTube-kanal

Han köpte totalt 133 munkar hos Lidl – motsvarande cirka tio kilo. I kassan betalade han 2,85 euro, vilket motsvarar ett par ören per styck. Träpellets av samma vikt kostar enligt honom mångdubbelt i hans region.

En hel låda munkar visade sig vara billigare per kilo än en säck träpellets till kaminen.

Hur bra brinner munkar egentligen i en kamin?

På papperet har munkar alla ingredienser för att leverera ordentlig värme. De består främst av fett och socker – precis de ämnen som innehåller mest energi när de förbränns. Till sin video fick Hoffmann detta efterräknat med hjälp av officiella data om energiinnehåll.

Enligt de siffror han baserade sig på levererar de söta bullarna omkring 18,5 megajoule per kilo. Det ligger en aning över de 18,27 megajoule per kilo för standard träbriketter. Mätt i energi per vikt är munkar alltså nästan på nivå med traditionell ved.

Fem timmars eld på tio kilo bakverk

I praktiken visade testet sig ännu mer anmärkningsvärt än teorin. I sin gjutjärnskamin lade han löpande nya lager munkar på elden. Så snart socker och olja fattade eld steg temperaturen snabbt till flera hundra grader.

Munkarna pyste inte bara kortvarigt – de höll en konstant låga igång. Enligt Hoffmann brann ladningen sammanhängande i cirka fem timmar. Den feta strukturen skapade en sorts långsam och jämn förbränning.

Kombinationen av fett och socker fick munkarna att uppföra sig nästan som fasta frityrolje-briketter i kaminen.

Inför sina tittare preciserade YouTubern att han inte utförde professionella mätningar, men att han använde termometrar för att hålla koll på kaminens och rörens temperatur. Värmen i rummet steg tydligt och förblev stabil så länge tillförseln av munkar fortsatte.

Billigt – men ett moraliskt och praktiskt minfält

Trots spektaklet satt Hoffmann själv kvar med en obehaglig känsla. I videon säger han att han tvivlar på om man bör behandla mat på det sättet – även om det handlar om restpartier som annars troligen skulle kastas.

Han kallar det bittert att medan vissa människor kämpar med att betala för dagligvaror, bränner andra munkar för att hålla energiräkningen nere.

Experimentet berör en bredare diskussion i Europa: hur långt går man med att återanvända mat som är nära utgångsdatum? I många länder försöker mataffärer sälja sådana produkter snabbt med stora rabatter. En del hamnar ändå i soporna eller som djurfoder, en mindre del hamnar hos matbanker.

Energiräkningen tvingar till kreativa lösningar

Munk-testet passar in i en rad alternativa uppvärmningsmetoder som i allt större utsträckning dyker upp i Öst- och Centraleuropa sedan energipriserna sköt i höjden. I Polen använder vissa hushåll redan:

• Gammalt papper och kartong som nödbränsle i kaminer
• Jordbruksprodukter som havre eller majs i specialbyggda pannor
• Använd olja i hemmagjorda brännare i förråd och verkstäder

Lokala medier varnar regelbundet för att många av dessa lösningar omärkligt skapar extra luftföroreningar och sot. Vid förbränning av mat med mycket socker, fett och glasyr frigörs andra ämnen än vid torr, obehandlad ved.

Hur säkert är det att bränna mat i en vardagsrumskamin?

Hoffmanns video visar en sluten gjutjärnskamin med skorsten till det fria, men utan grundliga rökmätningar. Han avråder tittarna från att upprepa hans experiment hemma utan vidare. De flesta vanliga installationer är endast designade för ved eller certifierade pellets.

Vid förbränning av munkar finns det flera risker:

• Ökad sotavlagring: fett och socker kan snabbt förkolna och smutsa ner rökkanalen.
• Ofullständig förbränning: det kan leda till bildning av kolmonoxid – en luktfri men livshotande gas.
• Brandrisk: smält fett kan antända sig i kaminen eller röret på oväntade ställen.
• Okända utsläpp: tillsatser som glasyr, fyllning och frityrolja förbränns annorlunda än obehandlad ved.

Brandkåren och installatörer avråder generellt från att stoppa mat, plastemballage eller andra icke-godkända material i vanliga kaminer – dels med hänsyn till brandsäkerheten, dels på grund av konsekvenserna för luftkvaliteten i bostadsområden.

Vad experimentet avslöjar om energimarknaden

Bortsett från underhållningsvärdet blottlägger experimentet en obehaglig verklighet: när friterat bakverk per kilo är billigare än riktigt bränsle är det något fel på förhållandet mellan livsmedels- och energipriser. För många polska hushåll slukar energiräkningen en allt större bit av månadsbudgeten.

Experter inom energifattigdom varnar för att människor i sådana situationer oftare tar chanser. De eldar till exempel med vått virke, målat avfallsträ, billig kol av dålig kvalitet eller hemmagjorda bränslen. Det begränsar visserligen utgifterna på kort sikt, men belastar både hälsa och miljö desto mer.

Energibolag och myndigheter experimenterar under tiden med subventioner, pristak och isoleringsprogram. Dessa åtgärder slår långsamt igenom, medan medborgarnas kreativa – och ibland tveksamma – lösningar dyker direkt upp i videor som Hoffmanns.

Mat som energikälla: hur logiskt är det egentligen?

Sett från en fysisk synpunkt ger det god mening att munkar brinner bra. Våra kroppar utnyttjar precis samma energi från fett och socker för att hålla oss varma och i rörelse. Det vi normalt äter kan man i teorin också bara kasta i en kamin.

I stor skala sker det redan med använd frityrolja som omvandlas till biodiesel. Rester från livsmedelsindustrin hamnar också ibland i biogasanläggningar. Det är dock kontrollerade processer med filter, mätningar och tillstånd.

Att kasta en låda söta bullar i en vardagsrumskamin är en långt mer grov version av samma princip. Det visar dock med detsamma hur energität vår mat faktiskt är. Den som ser denna video får nästan bokstavligt talat ögonen öppnade för hur mycket ”bränsle” som döljer sig i ett par euro spenderade på bakverk.

För den genomsnittliga svensken ger den polska YouTuberns experiment främst stoff till eftertanke och en skarpare förståelse av de bisarra prissvängningarna på energimarknaden. Den som sitter med kalla fötter på sofan efter att ha sett kamintestet är bättre betjänt av att investera i ordentlig isolering, tätningslister och en energivänlig termostat än med att släpa stapelvis med munkar hem till vedkaminen.