Ny forskning: vänliga människor väljer ofta denna filmtyp

Vänlighet syns i dina tittarvanor och lyssnarmönster

Ny forskning pekar på något du förmodligen gör varenda kväll i soffan. Psykologer har upptäckt ett tydligt samband: genuint vänliga människor gör andra val i sin fritid än alla andra.

Det handlar inte så mycket om vad de tittar på eller lyssnar till, utan om hur deras serier, filmer och musik får dem att känna sig. Och det får mätbara konsekvenser för deras beteende.

Flera nya personlighetsstudier visar att människor som uppfattas som verkligt vänliga delar en subtil vana. De filtrerar sin underhållning mycket mer medvetet än de själva är medvetna om.

Personer med en vänlig personlighet väljer anmärkningsvärt ofta film, serier och musik som väcker värme, empati och samhörighet – och undviker systematiskt innehåll som främst utlöser ilska, cynism eller aggression.

Medan vissa tittare utan problem kan se tre våldsamma actionfilmer på en kväll, tackar andra nej efter bara ett hårt avsnitt. Inte för att de är ömtåliga, utan för att de märker att det påverkar deras humör och samvaro med andra – och agerar därefter.

Så här mäter psykologer ’vänlighet’: Big Five-modellen

Inom psykologin arbetar man ofta med den så kallade Big Five-modellen. Den beskriver fem stora personlighetsdimensioner, däribland vänlighet/medgörlighet (på engelska: agreeableness).

Människor som får höga poäng här är typiskt:

• samarbetsvilliga och öppna för dialog
• empatiska och känsliga för andras känslor
• inriktade på harmoni framför konflikt
• mindre benägna till misstro och fientlighet

Den som får låga poäng är oftare misstänksam, konkurrensinriktad och ibland direkt kylig i relationer. Detta personlighetsdrag är ganska stabilt, men hänger inte löst från omgivningen. De stimuli man omger sig med – inklusive medier – verkar förstärka eller urholka vänligheten över tid.

Vad vänliga människor tittar på och lyssnar till på ett annorlunda sätt

Den amerikanske psykologen Eugene Mathes undersökte just detta. Hans fråga löd: kopplar människor sina känslor till sin personlighet via de medier de väljer? Hans antagande var att vi alla söker känslor som passar den vi är.

För neurotiska människor betyder det oftare dystra, oroliga känslor. Extroverta söker däremot glada, energiska impulser. Men vad gör människor som får höga poäng på vänlighet?

I två undersökningar bland studenter lät Mathes deltagarna först fylla i formulär för att fastställa deras vänlighetsnivå. Sedan skulle de skriva ner sina favoritsånger, -filmer och -serier. För varje titel angav de i vilken grad den exempelvis:

• gjorde dem kärleksfullare, mjukare eller mer älskvärdare
• gjorde dem mer arga, aggressiva eller fientliga
• avslappnade dem eller gjorde dem irriterade

Resultatet var tydligt: ju vänligare en person skattade sig, desto mer väckte vederbörandes favoritunderhållning mjuka, prosociala känslor. Tänk värme, samhörighet och medkänsla. De mindre vänliga deltagarna föredrog däremot våldsamt, hårt eller starkt konfliktfyllt innehåll – och erkände att det gjorde dem mer retliga eller fientliga.

Mediepreferensen hos människor med en vänlig personlighet fungerar som en slags känslomässig kost: upprepade små portioner värme framför konstanta doser av ilska eller hämnd.

Testa dig själv: vad säger din topp 3 om din vänlighet?

Mathes föreslår ett enkelt hemmaexperiment som inte tar lång tid, men kan vara konfronterande ärligt. Ta penna och papper – eller bara anteckningsappen på din telefon.

Steg 1: gör en ärlig topp 3

• Skriv ner tre serier som du utan tvekan skulle binge-titta igen.
• Skriv ner tre filmer som du kan se om och om igen.
• Skriv ner tre låtar som du aldrig skippar.

Gå inte efter vad som låter ’ansvarsfullt’, utan vad du faktiskt tittar på och lyssnar till efter en lång dag.

Steg 2: ge varje punkt en känslomässig etikett

Notera efter varje titel hur den brukar lämna dig:

Titta sedan på helhetsbilden. Liknar din mediekost mest ett varmt bad, en neutral snack eller en konstant adrenalinspruta?

Så här kan du träna din egen vänlighet genom dina tittarval

Kliniska psykologer påpekar att man medvetet kan experimentera med detta. Se det som ett försök under en vecka eller två. Inte för att bli ’helig’, utan för att märka vad som händer när du medvetet förskjuter balansen.

Idéer för en vänligare underhållningskost

• Välj lite oftare varma komedier med empatiska karaktärer framför enbart skarp satir.
• Sök serier där konflikter löses genom samtal och samarbete – inte bara genom våld.
• Lägg till dokumentärer om människor som hjälper varandra eller bryter barriärer.
• Ersätt en del av de aggressiva låttexterna i din spellista med musik som utstrålar tröst, hopp eller samhörighet.
• Begränsa tillfälligt extremt våldsamt eller cyniskt innehåll till exempelvis en kväll i veckan.

Många människor märker redan efter några dagar små förskjutningar: de snäser mindre snabbt i trafiken, har lite mer tålamod i kön och känner mindre lust till onlinegräl. Innehållet i dina kvällar sipprar in i dina reaktioner under dagen.

Därför kan våldsamt innehåll hänga kvar längre än du tror

Mediepsykologer framhäver att upprepad exponering för våldsamma eller fientliga bilder kan förskjuta din normkänsla. Actionscener och hårda dialoger gör våld och grovhet till något ’normalt’ – inte för att du plötsligt blir aggressiv efter en film, utan genom upprepning.

För vissa tittare fungerar en sådan film som kontrollerad utlösning: spänningen försvinner och man är lugn efteråt. För andra hänger adrenalinet kvar. De sover sämre eller känner mer irritation dagen efter. Vänliga människor verkar vara mer känsliga för detta och justerar omedvetet redan sina val. Den som är mindre vänlig kan träna denna medvetenhet genom att mer riktat observera vad innehåll gör med det egna humöret efteråt.

Praktiska tips du kan börja med idag

Den som medvetet vill arbeta på sin vänlighet via medier kan prova mycket med små steg:

• Planera minst två ’mjuka kvällar’ i veckan: en varm film, en lugn serie, mer avslappnande musik.
• Kolla ditt humör efteråt – det fungerar förvånansvärt bra att notera bara några ord.
• Prata med sambo eller partner om vilka filmer som gör er mildare, och vilka som gör er irriterade.
• Skapa en separat spellista kallad ”gott humör” med låtar du vet gör dig mjukare.

Den som håller detta igång ett tag bygger upp en slags känslomässig muskel: du upptäcker snabbare vilka impulser som gör dig hårdare, och vilka som gör dig mjukare. Den insikten kan du använda utöver underhållning – även i förhållande till sociala medier, talkshows och till och med nyhetskonsumtion.

Kärnan är denna: du behöver inte ändra din personlighet fullständigt för att bli vänligare. Genom att mer medvetet välja vad du tittar på och lyssnar till varje dag, tar du ett litet men upprepat steg mot den version av dig själv du gärna oftare vill vara – även när dagen inte alls har varit med dig.