Vinter-OS 2026: Hemliga favoriterna som kan chocka världen

Frankrike upplever sina mest framgångsrika vinterspel någonsin

Det franska laget gjorde historia i Milano-Cortina. Med 23 medaljer — varav åtta guldmedaljer — slutade Frankrike på sjätteplats i medaljligan. Men siffrorna berättar bara halva sanningen, för en sport bar hela bördan: skidskytte.

I skidskytte tog Frankrike 13 av sina 23 medaljer, inklusive sex olympiska titlar — en dominans i en enda disciplin som aldrig tidigare skådats.

Julia Simon kom att symbolisera den franska överlägenheten. Hon vann tre guldmedaljer och ett silver och blev det absoluta ansiktet utåt för hela laget. Skidskyttepubliken fick också se genombrottet för Océane Michelon, som vann masstarten, samt den stabila Lou Jeanmonnot som nyckelspelare i de franska stafettlagen.

Hos männen lade Quentin Fillon Maillet till ytterligare ett imponerande kapitel till sin redan strålande karriär. Med sina prestationer 2026 nådde han upp till nio olympiska medaljer totalt, fördelade över flera upplagor av spelen. Ingen fransman har någonsin samlat fler hedersbetygelser vid de olympiska spelen.

Laganda som vapen: oslagbara i stafetterna

Det som verkligen slog en bakåt: Frankrike vann samtliga skidskyttestafetter. Både det mixade laget, damlaget och herrlaget stod högst upp på prispallen. Lagresultaten underströk att det låg långt mer bakom framgången än bara en enda lysande stjärna.

• Guld i alla skidskyttestafetter
• Flera individuella titlar hos både män och kvinnor
• En blandning av erfarna namn och nya ansikten på det översta steget

Ny olympisk sport: skidalpinism gör sitt intåg

Skidalpinism uppträdde för första gången på det olympiska programmet — och skapade genast spektakel. I denna disciplin kombinerar atleterna klättring, utförsåkning och taktiska val med tempo och material. Frankrike grep chansen och säkrade guld i den mixade stafetten med Emily Harrop och Thibault Anselmet.

Introduktionen av skidalpinism passar in i en bredare trend: Vinter-OS rör sig mot sporter som ligger närmare bergsaktiviteter och uthållighetsidrott. Yngre fans känner igen element från skidturer och expeditionslopp, som blir alltmer populära.

Längdskidåkning: Norge förblir stormakten — men Frankrike punkterar myten

I längdskidåkning förblev Norge den dominerande kraften, men ett namn från ett annat land trädde fram i rampljuset: Mathis Desloges. Fransmannen vann tre medaljer, varav två silver, i en disciplin som normalt uteslutande präglas av rödblå norska dräkter.

Hans prestationer visar att hierarkin håller på att förskjutas. Länder som Frankrike investerar i allt högre grad i längdskidteam med professionell vägledning och höjdläger, som kan jämföras med det som varit normen i Norge och Sverige i åratal.

Stora namn och ikoniska ögonblick från vinter-OS 2026

Johannes Klaebo skriver historia i snön

Den absoluta härskaren vid dessa spel var norrmannen Johannes Klaebo. I längdskidåkning lyckades han sätta ett unikt rekord: sex guldmedaljer i en enda upplaga av spelen. Därmed slog han ett rekord i vinter-OS historia.

Med sex guldmedaljer i Milano-Cortina hör Klaebo nu till de mest framgångsrika olympierna någonsin — både sommar och vinter medräknat.

Hans kombination av sprintfart, taktisk överblick och uthållighet gjorde honom närmast oslagbar. För motståndarna kändes det tidvis som om de redan låg efter innan startskottet gick.

Ett hårt slag: Lindsey Vonns dramatiska störtning

En av de mest gripande bilderna kom redan tidigt i turneringen. Lindsey Vonn — den stora damen i alpin skidåkning — återvände med en tidigare korsbandsavslitning i bagaget, men ville göra ett sista försök till olympiskt guld. Det gick fel på pisten: ett feltag i skidställningen, en missad kant, och hon störtade i hög fart.

Den amerikanska legenden fick flygas bort med helikopter. Bilderna av en synligt berörd Vonn, som ändå hann vinka till publiken, gick världen runt och markerade slutet på en era inom alpin skidåkning.

Nya och gamla drottningar på pistarna

Där Vonn tvingades ge upp, tog Mikaela Shiffrin över stafettpinnen. Den amerikanska stjärnan satte efter åtta magra år vid spelen ett tjockt streck under all tvivel genom att dominera slalom för kvinnor och åka till guld med klar marginal.

Den italienska publiken fick på hemmaplan ett helt annat äventyr serverat. Federica Brignone, 42 år och tillbaka efter skadepaus, vann guld i både storslalom och super-G. Hennes dubbeltriumf på italiensk snö fick något av en avskedsfest över sig på läktarna — med tårar och långvarigt applåder.

Överraskning hos männen: Von Allmen stjäl showen

I alpin skidåkning för män handlade förväntningarna primärt om Marco Odermatt — men det var landmannen Franjo Von Allmen som kapade rubrikerna. Han vann guld i tre discipliner: utför, super-G och kombinationen.

Med den tredubbla triumfen placerade han sig genast högst upp i alpina skidsportens historieböcker. Trycket på Odermatt, som på förhand utropats till stjärnan, kontrasterade anmärkningsvärt mot det avslappnade sätt på vilket Von Allmen stormade nerför backarna.

Känslomässiga höjd- och lågpunkter på is och i luften

Eileen Gu förblir drottningen av freestyle-skidåkning

I freestyle-skidåkning bekräftade Eileen Gu sin status. Hon försvarade sin olympiska titel och lade återigen till medaljer i big air och slopestyle. Därmed nådde hon upp till sex olympiska medaljer totalt över två upplagor — ett rekord för freestyle-disciplinen vid vinter-OS.

Hennes runs kombinerar teknisk svårighetsgrad med stil och kreativitet. Särskilt bland unga fans förblir Gu en förebild — inte bara på grund av sin sport, utan även tack vare sin närvaro på sociala medier.

Drama i konståkning: Malinin glider genom isen

I konståkning låg trycket tungt på Ilia Malinin. Som favorit till guld i den individuella tävlingen hade han skruvat upp förväntningarna — dels genom tidigare tävlingar, där han visade tekniskt tidigare osedda hopp.

I det fria programmet gick det fel. Ett avgörande fall på ett hopp slog honom fullständigt ur rytmen. Resten av programmet framstod spänt och oprecist. Där en guldkantad hedersplats verkade inom räckhåll, fick Malinin se andra fylla prispallen. Hans besvikelse efteråt blev en av de mest omtalade bilderna från spelen.

Medaljligan: Norge dominerar, Nederländerna på pallen

I den samlade medaljräkningen var hierarkin kristallklar. Norge stod övertygande högst upp med 41 medaljer. USA följde efter, medan Nederländerna kämpade sig fint upp på prispallen i den samlade medaljöversikten.

För Nederländerna kom fokus som vanligt att ligga på skridskoåkningstävlingarna, short track och andra isdiscipliner. Tredjeplatsen i medaljligan visar att laget håller på att få större bredd med fler specialister över disciplinerna.

Finalackord: USA tar guld i ishockey

Vinter-OS slutade med finalen i ishockeyturneringen, och det var USA som grep huvudpriset. Guldet i denna sport betraktas traditionellt som en av de mest prestigefyllda titlarna vid hela evenemanget — eftersom turneringen genom veckor berättar en historia om rivalitet, fysiska dueller och nationell stolthet.

Med segern säkrade amerikanerna sig en solid plats högt uppe i medaljtabellen. Ishockeyn förblir dessutom medialt en av de stora motorerna vid vinter-OS — med fulla arenor och miljontals tv-tittare världen över.

Så förändrar dessa spel vintersportvärlden

2026-upplagan illustrerar tydligt hur vinteridrotten utvecklas i takt med tiden och publikens intressen. Nya discipliner som skidalpinism tilltalar en generation som är van vid friluftsäventyr och sociala medier-videor med skidturer och freeriding. Samtidigt handlar klassiska discipliner som längdskidåkning och alpint fortfarande om fysisk kapacitet, materialinnovation och mångårig målinriktad träning.

För länder som Nederländerna finns möjligheter att försiktigt kliva ut ur den traditionella skridskodomänen — exempelvis i skidskytte eller längdskidåkning med talanger som tränar i Alperna eller Skandinavien. Vinter-OS 2030 i Frankrike kommer att visa vilka nationer som verkligen vågar ta det steget — och vilka stjärnor från 2026 som förmår behålla sin status.