Överraskande vinnare i omfattande pastastudie
En ny oberoende undersökning av pasta avslöjar en oväntad vinnare — medan välkända storvarumärken presterar betydligt sämre än man kunde förvänta sig. Resultaten är svåra att bortse från om du vill få mer ut av din pastarätt.
Den franska konsumentorganisationen UFC-Que Choisir granskade ett stort antal populära pastasorter. De tittade inte bara på smak eller pris — fokus låg på hälsa, förorening från bekämpningsmedel och tungmetaller samt själva tillverkningsprocessen. Slutsatsen är tydlig: traditionell vit pasta av vete håller ofta låg standard, medan fullkorns- och baljväxtpasta presterar påtagligt bättre.
Därför är vissa pastasorter mycket hälsosammare än andra
Pasta är för många hushåll den ultimata vardagsmåltiden: prisvärt, snabbt och älskat av barn. Men skillnaderna mellan de varianter som finns i butikshyllorna är enorma. UFC-Que Choisir analyserade 25 typer av fusilli och andra ”torsades” från stormarknader, hälsokostbutiker och lågpriskedjor — med priser från cirka 9 kr till hela 100 kr per kilo.
Forskarna bedömde kvaliteten utifrån tre huvudkriterier:
- Näringsvärde: mängden fibrer, protein och mineraler per 100 gram.
- Hälsorisker: förekomst av bekämpningsmedel och tungmetaller som kadmium.
- Tillverkningsprocess: särskilt innehållet av furosin, ett ämne som ökar vid alltför hård industriell torkning.
Kadmium spelade en central roll i bedömningen. Denna metall kan ansamlas i kroppen och är kopplad till bland annat njurskador och ökad risk för vissa cancerformer, däribland bukspottkörtelcancer. Furosin fungerar som en signal om att sädeskornen har blivit ”överuppvärmda” under processen — vilket försämrar näringsinnehållet.
Testernas slutsats är entydig: vanlig vit pasta ger få fibrer och ofta onödig förorening, medan fullkorns- och baljväxtpasta klarar sig betydligt bättre.
Vinnarna: ekologiskt och baljväxter i topp
Den största överraskningen i undersökningen är att den högst rankade pastan inte alls är gjord av vete. Det bästa slutresultatet går till en produkt baserad på kikärtor: torsades från märket Lazzaretti, som uppnår imponerande 17,7 av 20.
Orsakerna till det höga betyget är uppenbara:
- cirka 20 gram protein per 100 gram — jämförbart med vissa köttsubstitut;
- nästan 12 gram fibrer per 100 gram, vilket ökar mättnadskänslan och gynnar tarmfloran;
- inga mätbara rester av bekämpningsmedel;
- inga oroväckande nivåer av kadmium.
Nackdelen är priset. Med omkring 100 kr per kilo ligger denna produkt tydligt i premiumkategorin. För familjer som äter pasta ofta kan det snabbt bli en betydande utgift i vardagen.
Fullkornsvete som starkt mellanval
Andraplatsen går till en ekologisk fullkornspasta av durumvete från märket Montebello, med betyget 16,6 av 20. Denna spiralformade pasta kostar cirka 21 kr per kilo och kombinerar gott näringsvärde med frånvaro av bekämpningsmedel.
Tredjeplatsen tillhör en annan fullkornsvariant: integrale fusilli från Granoro, som får 15,9 av 20. Detta alternativ passar dem som uppskattar traditionell italiensk pasta men önskar ett högre fiberinnehåll.
Ekologisk pasta — särskilt fullkornsvarianter — visar generellt färre spår av växtskyddsmedel. Det väger extra tungt, eftersom det är just kornets yttersta lager som hamnar i fullkornspasta, och dessa lager har haft mest kontakt med bekämpningsmedel.
Kända varumärken misslyckas rejält
För många konsumenter kommer ett resultat särskilt att överraska: stora namn med ”premium”-utstrålning får förvånansvärt låga betyg. Förpackningen och marknadsföringen berättar alltså inte hela sanningen.
Några exempel från bottenskiktet:
- Barilla ”Fusilli al bronzo” – cirka 11,6 av 20. Testarna konstaterar få fibrer, rester av bekämpningsmedel och ett förhöjt furosinvärde.
- Reflets de France ”Torsades pâtes d’Alsace IGP” – 11,4 av 20, delvis på grund av ett magert fiberinnehåll.
- Lustucru torsades med ägg – 11,3 av 20. Kombinationen av lågt fiberinnehåll och förekomst av bekämpningsmedelsrester drar ner totalbetyget.
Dessa resultat visar att en fin etikett, en italiensk flagga eller beteckningar som ”traditionell” och ”bronsform” säger mycket lite om hälsa eller renhet. Konsumenten får ofta främst marknadsföringsspråk — ingen garanti för ett näringsrikt val.
Så här väljer du bättre pasta i mataffären
Med några enkla grepp kan du förbättra kvaliteten i din pastarätt utan att spräcka budgeten.
| Val | Därför gör det skillnad |
|---|---|
| Fullkorns- eller halvfullkornspasta | Mer fibrer, fler mineraler, längre mättnadskänsla. |
| Ekologiskt där det är möjligt | I genomsnitt färre bekämpningsmedel, särskilt vid produkter med helt korn. |
| Baljväxtpasta (kikärtor, linser) | Rik på växtbaserat protein och fibrer — hjälper till att minska köttkonsumtionen. |
| Läs etiketten för fibrer | Sikta på minst 6 gram fibrer per 100 gram för att uppnå beteckningen ”fiberrik”. |
| Ignorera marknadsföringspåståenden | Låt dig inte förföras av fina slogans — titta på näringsvärdetabellen istället. |
Har du en begränsad budget behöver du inte genast välja den dyraste kikärtpastan. En enkel fullkornspasta från ett eget varumärke — gärna ekologisk, om prisskillnaden är modest — tar dig redan långt. Priset ligger ofta på 10–18 kr per kilo, vilket fortfarande är en bra och billig matbas.
Vad betyder fibrer, furosin och kadmium konkret för din hälsa?
Fibrer spelar en nyckelroll i en pastarätt. De bromsar upptaget av kolhydrater, så att blodsockret reagerar lugnare. Dessutom näringsförsörjer de de nyttiga bakterierna i tarmarna, som i sin tur producerar ämnen med positiv effekt på inflammationsprocesser och immunförsvaret.
Furosin låter tekniskt, men är i grund och botten ett mått på hur hårt pasta har torkats. Fabriker påskyndar processen med hjälp av höga temperaturer, vilket ger mer furosin och medför förlust av aminosyror samt lägre proteinkvalitet. Det märker konsumenten inte direkt på smaken — men det ernäringsmässiga värdet sjunker.
Kadmium och andra tungmetaller ansamlas långsamt i kroppen. Källan ligger ofta i jordmånen i förorenade områden, varifrån säd tar upp dem via rötterna. Genom att äta varierat och undvika stora dagliga portioner av samma produkt minskar du risken för ett för högt intag. Produkter med mätbart lägre kadmiuminnehåll bör föredras — särskilt om du äter mycket spannmålsprodukter.
Så här gör du pasta till en fullvärdig och ordentlig måltid
Valet av pastatyp är ett första steg, men hur du komponerar tallriken räknas lika mycket. Många upptäcker att en mindre portion fullkorns- eller kikärtpasta mättar mer än vit pasta. Det ger utrymme för fler grönsaker och proteiner på tallriken.
- kombinera fullkornspasta med en fyllig grönsakssås — till exempel på basis av tomat, paprika och zucchini;
- tillsätt baljväxter, som linser i såsen eller en näve cannellinibönor;
- ersätt en del av köttfärsen med extra grönsaker eller tofutärningar för en lättare rätt;
- använd olivolja och nötter eller frön för nyttiga fettsyror.
Baljväxtpasta — som den gjord av kikärtor eller linser — passar bra för dem som vill minska köttkonsumtionen eller äta mer växtbaserat. Det höga proteininnehållet ger en solid ”tuggkänsla” som påminner om kött, särskilt i kombination med fasta grönsaker som broccoli eller aubergine.
För familjer med barn kan övergången ske gradvis. Börja med halvfullkornspasta blandat med vit pasta, eller välj färgglad linspasta i en välbekant sås. Allteftersom smaken vänjer sig kan du ersätta allt mer av den traditionella vita varianten med alternativ som presterar mycket bättre på hälsa och renhet.
