Schweiziska pensionärer avslöjade efter årslång bidragsfusk på tre hundra tusen – Pasta Party

I en stilla schweizisk by levde ett till synes helt vanligt äkta par ett dubbelt ekonomiskt liv i åratal – och ingen anade något.

Medan de på papperet knappt kunde få pengarna att räcka till med en blygsam pension, hade paret i verkligheten över en miljon euro på banken. Ändå sökte de sociala bidrag och stoppade under tio års tid på sig nästan 300 000 euro i stöd som de inte alls var berättigade till.

Ett liv som fattigpensionärer med miljoner i banken

Fallet handlar om ett schweiziskt äkta par runt 75 år. Officiellt hade de endast rätt till ålderspension (AVS) på cirka 1 419 schweizerfranc per månad – motsvarande drygt 1 535 euro. När de 2015 vände sig till myndigheterna uppgav de att de dessutom ägde 70 000 franc fördelade på tre bankkonton.

Den bilden stämde inte. En utredning avslöjade att paret i själva verket hade sju konton med sammanlagt omkring 1 050 000 franc – över 1,14 miljoner euro. Trots detta sökte de år efter år om kompletterande sociala förmåner, vilka är riktade till äldre med mycket begränsade tillgångar.

Myndigheterna trodde att de hade att göra med ett blygsamt pensionärspar – i verkligheten var det miljonärer som låtsades vara fattiga.

Med denna konstruktion lyckades paret inkassera cirka 280 000 franc – motsvarande omkring 304 000 euro – i kompletterande förmåner under tio år. Enligt åklagarmyndigheten använde de pengarna till att leva bekvämt, utan att någonsin röra sitt eget avsevärda sparkapital.

Kontroller, lögner och ytterligare ett bankkonto

De schweiziska socialmyndigheterna genomför löpande kontroller för att säkerställa att mottagare fortfarande är berättigade till stöd. Detta äkta par blev också undersökta upprepade gånger. Både 2018 och 2021 tillfrågades de om sin ekonomiska situation och förmögenhet.

Istället för att tala sanning höll de fast vid sin tidigare förklaring. De extra kontona redovisades aldrig, och den verkliga storleken på deras sparande förblev dolt. Mitt under kontrollerna tog paret till och med ett extra steg: de öppnade ett åttonde bankkonto och satte in ytterligare 30 000 franc – cirka 32 500 euro – på det.

• 2015: Deklaration om liten pension och 70 000 franc i sparande
• Verkligheten: Sju konton med sammanlagt över 1,05 miljoner franc
• 2018 och 2021: Upprepade kontroller, men den verkliga förmögenheten hålls dold
• Nytt konto: Öppnande av ett åttonde konto med 30 000 franc
• Totalt mottaget: Cirka 280 000 franc i felaktigt utbetalt stöd

Detta tillvägagångssätt säkerställde att förmånerna fortsatte att rulla in, även om parets förmögenhet låg långt över den gräns som ger rätt till kompletterande socialt stöd.

Vändpunkt: Paret anmäler sig själva

Efter år av tystnad valde paret till slut själva att gå till myndigheterna. De erkände att de systematiskt hade lämnat felaktiga uppgifter om sin förmögenhet. Varför de kom fram till detta beslut har inte blivit offentligt känt. Möjligen spelade moraliska betänkligheter, rädsla för att bli upptäckta eller press från umgängeskretsen en roll.

Efter erkännandet betalade de tillbaka hela det felaktigt mottagna beloppet – något deras miljonförmögenhet naturligtvis gjorde ekonomiskt möjligt. Men ärendet stannade inte vid en enkel återbetalning.

Även den som betalar tillbaka allt slipper inte undan rättslig förföljelse när det handlar om långvarig och medveten bidragsbedrägeri.

Hårda ekonomiska straff och villkorlig böter

Åklagarmyndigheten i distriktet Zürich-Limmat slog till hårt. Båda makarna fick vardera böter på 3 600 franc – omkring 3 900 euro – och dessutom 1 000 franc i rättegångskostnader per person.

Det var inte allt. Domstolen dömde också ut villkorliga bötesstraff för ”yrkesmässigt bedrägeri”. Det innebär att bedrägeriet inte har betraktats som ett enstaka misstag, utan som en organiserad och långvarig konstruktion. Per person rör det sig om 14 400 franc – motsvarande cirka 15 600 euro – som ska betalas om de begår ny brottslighet inom prövotiden.

Med dessa straff vill det schweiziska rättsväsendet sända en tydlig signal: Den som medvetet döljer förmögenhet i åratal för att ta emot sociala förmåner riskerar allvarliga ekonomiska och straffrättsliga konsekvenser – oavsett ålder eller personliga omständigheter.

Så kontrolleras sociala förmåner i Schweiz

Schweiz har liksom Sverige ett omfattande system av sociala förmåner till äldre med låg inkomst. Den som får en blygsam pension och har lite sparpengar kan ansöka om kompletterande stöd. I den bedömningen ingår:

• Pensionens storlek
• Sparande och investeringar på bankkonton
• Eventuella andra inkomster som hyresintäkter eller arbete
• Familjesituation och fasta utgifter

Sökanden är skyldig att upplysa om alla relevanta inkomster och förmögenheter. Den som underlåter detta och medvetet undanhåller uppgifter begår bedrägeri. Socialmyndigheterna har flera kontrollmöjligheter – däribland stickprov, förnyad handläggning och jämförelse av data mellan myndigheter.

Paralleller till Sverige

I Sverige gäller motsvarande uppgiftsskyldighet. Vid förmåner som ålderspension, kompletterande pensionsordningar eller ekonomiskt bistånd ska mottagare omedelbart anmäla förändringar i inkomst eller förmögenhet. Kommuner och utbetalande myndigheter kontrollerar detta löpande via regelbundna bedömningar och datautbyte.

Tidigare fall i vårt land visar att det även i Sverige kan åläggas betydande återbetalningskrav och böter om personer döljer sparande, svartarbetar eller underlåter att upplysa om fast egendom utomlands.

Varför pensionärer ibland överskrider gränsen

Bedrägeri begånget av pensionärer väcker ofta särskild uppmärksamhet. Bilden av sårbara äldre passar dåligt ihop med föreställningen om raffinerat bidragsbedrägeri. Ändå ser myndigheter i flera länder att just seniorer ibland medvetet förtiger uppgifter.

Möjliga motiv kan vara:

• Rädsla för att ”förbruka sparandet” och stå utan buffert vid nödsituationer eller arv till barnen
• En känsla av att ha ”förtjänat det” efter ett långt arbetsliv
• Bristande förståelse för komplexa regler om förmögenhet och förmåner
• Socialt tryck i familjen om att hålla förmögenheten utanför myndigheternas räckvidd

Myndigheterna understryker att tvivel och missförstånd om reglerna alltid kan diskuteras öppet – men att medvetet dölja flera bankkonton under åratal, som skett i detta fall, är en klar överskridning av varje acceptabel gräns.

Vad detta fall säger om förtroende och kontroll

Sociala system bygger på ömsesidigt förtroende: Staten erbjuder ekonomiskt stöd, och medborgarna ger ärliga uppgifter om sin situation. Ett fall som detta underminerar det förtroendet och ger näring åt krav på strängare kontroller och ökat datautbyte mellan banker och myndigheter.

För dem som agerar i god tro kan det få negativa konsekvenser i form av mer byråkrati och tätare kontroller. Samtidigt visar fall som detta exakt varför de utbetalande myndigheterna håller skarpt öga på misstänkta mönster, ovanliga transaktioner och år efter år med exakt samma uppgivna förmögenhet.

Den som själv tar emot en förmån gör klokt i att anmäla alla förändringar i inkomst, sparande eller familjesituation genast. Ett ärligt samtal eller en ifylld blankett tar lite tid – men förebygger stora återbetalningskrav, böter och ett brottsregister år senare. Detta schweiziska äkta par hade mer än råd att försörja sig själva, men valde en annan väg – och hamnade med stora ekonomiska och juridiska konsekvenser som resultat.