Avloppsvatten avslöjar tarmcancer i ditt kvarter – innan symtomen visar sig

Från coronavirus i avloppet till tecken på tjocktarmscancer

Forskare i både Nederländerna och USA betraktar nu spillvatten med helt nya ögon. Det visar sig att avloppsvatten kan bära spår av tumörer i tarmen – och det öppnar möjligheten för hälsomyndigheter att upptäcka var tjocktarmscancer förekommer oftare, redan innan patienterna själva söker hjälp.

Avloppsvatten som informationskälla är inget nytt fenomen. Under coronapandemin mätte man i stor skala hur många viruspartiklar som strömmade genom avloppssystemen. Även ämnen som antibiotika, narkotika och stresshormoner lämnar spår i reningsverken.

Amerikanska forskare har nu undersökt om detsamma gäller för cancer i tjocktarmen och ändtarmen. Deras fokus hamnade på tjocktarmscancer eftersom sjukdomen globalt kräver många liv och alltför ofta upptäcks för sent.

Tjocktarmscancer rankas bland världens mest dödliga cancerformer – och ändå kan sjukdomen i många fall upptäckas tidigt med befintliga tester.

I USA registreras det varje år över 154 000 nya fall, vilket gör tjocktarmscancer till en av landets mest utbredda cancerformer. Ändå ramlar många igenom i de befintliga screeningprogrammen – särskilt yngre vuxna, som ofta inte alls erbjuds rutinmässig undersökning.

Varför läkare letar efter signaler på kvartersnivå

Fler och fler läkare märker att tjocktarmscancer uppträder oftare hos personer under 50 år. Den åldersgruppen ingår i många länder inte automatiskt i de nationella screeningprogrammen. Därtill kommer praktiska barriärer som skam, bristande tid för en koloskopi eller helt enkelt att ignorera inbjudan.

Det skapar ett gap mellan vad som medicinskt är möjligt och vad som faktiskt händer i praktiken. Epidemiologer söker därför efter metoder för att rikta uppmärksamheten mot kvarter där risken verkar vara markant högre – utan att vara beroende av den enskilda invånarens vilja att delta.

• Screening via avföringsprov fungerar bra, men når långt ifrån alla.
• Koloskopier är precisa, men krävande och dyra.
• Avloppsmätningar kan anonymt och på kvartersnivå avslöja avvikande mönster.

Försök i Kentucky: avloppsvatten kopplat till cancerfall

I det amerikanska Jefferson County i Kentucky valde ett forskarlag ut fyra olika avloppsnät som vardera avvattnar ett avgränsat stadsområde. Tre av områdena hade dokumenterat flera fall av tjocktarmscancer, medan ett fjärde fungerade som jämförelsekvarter utan registrerade patienter i lokala cancerdatabaser.

Mellan 2021 och 2023 gick forskarna igenom patientjournaler för att kartlägga var de flesta nya tjocktarmscancerpatienterna bodde. Områden med mer än fyra fall inom en radie på 800 meter klassificerades som hotspots.

Den 26 juli 2023 tog de tre gånger dagligen prover på 175 milliliter avloppsvatten från vart och ett av de fyra näten. I dessa prover letade de efter mänskligt RNA – och särskilt efter ett specifikt mönster bestående av två markörer: CDH1, som är kopplat till vissa cancerceller, och GAPDH, ett generellt kännetecken för normal cellaktivitet.

Vad berättar CDH1/GAPDH-förhållandet?

Genom att beräkna förhållandet mellan CDH1 och GAPDH ville forskarna undersöka om kvarter med fler patienter också visade en avvikande signal i avloppsvattnet. Samtliga tolv prover innehöll mänskligt RNA.

Grupp 1 stack markant ut: här låg CDH1/GAPDH-förhållandet långt över de tre övriga näten. Samtidigt visade det sig att just detta kvarter hade flest personer per 100 invånare i behandling på ett specialiserat cancercenter.

Det kraftigt avvikande förhållandet i ett kvarter tyder på att avloppsvatten faktiskt kan spegla en koncentration av tumörmarkörer på grannskapsnivå.

Hur hamnar tumörmarkörer i avloppet?

Tarntumörer frigör löpande celler och små fragment av genetiskt material. Dessa hamnar via avföringen i avloppssystemet. Individuella hemtest som söker efter blod eller avvikande DNA- och RNA-fragment i avföringen bygger redan på denna princip.

Den aktuella undersökningen använder samma logik på ett helt avloppsnät. Istället för att testa en person ser man på de samlade signalerna från tusentals invånare – utan att veta exakt vem som utsöndrar vad. Resultatet är en sorts anonym hälsobarometer för ett kvarter.

Om denna barometer visar en tydligt förhöjd CDH1/GAPDH-nivå jämfört med den förväntade bakgrundsnivån kan det indikera att fler människor i området lever med ännu oupptäckt tjocktarmscancer eller förstadier till detta.

Riktad användning av inbjudningar och kontroller

Forskarna tecknar en framtidsbild där avloppsmätningar hjälper hälsomyndigheter att använda begränsade resurser mer klokt. Konkreta möjligheter inkluderar:

• att prioritera kvarter med höga CDH1/GAPDH-signaler när hemtest skickas ut;
• att sätta igång extra informationskampanjer i områden där deltagandet i screening traditionellt är lågt;
• att varna praktiserande läkare i tid om att det eventuellt finns fler riskpersoner i deras område.

Inte alla behöver delta i ett test – avloppet samlar på sitt sätt de samlade signalerna från hela befolkningen.

Lovande verktyg, men långt från standardpraxis

Den amerikanska undersökningen är begränsad i sin skala: endast fyra avloppsnät, en dag med mätningar och ett relativt litet antal patienter. Forskarna understryker själva att det handlar om ett första bevis på att idén är tekniskt genomförbar – inte en slutgiltig bekräftelse av metodens tillförlitlighet i praktiken.

Det finns fortfarande många obesvarade frågor. Hur stabilt är CDH1-signalen över veckor och månader? Hur stort måste ett kvarter vara för att ge ett användbart och representativt mönster? Och vilken påverkan har andra faktorer som regnvatten, industriella utsläpp eller sjukhusavloppsvatten?

Storskaliga undersökningar i olika städer är nödvändiga för att klargöra metodens begränsningar. Först när längre mätserier och fler regioner visar jämförbara samband kan ett sådant system reellt bilda grund för politiska beslut.

Vad betyder det för länder med befolkningsscreening?

I många europeiska länder finns det redan välorganiserade screeningprogram för tjocktarmscancer riktade mot äldre åldersgrupper. Ändå diagnostiseras det varje år åtskilliga fall utanför dessa program – däribland hos yngre patienter. Förekomsten bland personer i fyrtioårsåldern ökar långsamt.

Ett avloppsstyrt varningssystem skulle här kunna utgöra ett extra lager ovanpå den befintliga insatsen. Inte för att ställa individuella diagnoser, utan för att tidigt signalera var det ger mening att investera extra i information, gratis hemtest eller snabbare tillgång till koloskopi.

För beslutsfattare kan det verka attraktivt: mätningarna är anonyma, relativt billiga när systemet väl är etablerat, och de levererar data på kvartersnivå. Omvänt kommer det oundvikligen uppstå diskussioner om privatlivets fred, tolkning av siffrorna och risken för att vissa bostadsområden snabbt stämplas som ”ohälsosamma”.

Vad är CDH1 och GAPDH egentligen?

CDH1 är en gen som kodar för ett protein som hjälper celler att fästa vid varandra. Avvikelser i denna gen kopplas samman med flera cancerformer, inklusive vissa typer av tjocktarmscancer. En förhöjd mängd CDH1-relaterat RNA i avföring eller avloppsvatten kan indikera orolig celltillväxt i tarmslemhinnan.

GAPDH fungerar som en sorts universell referensmarkör: nästan alla levande celler producerar detta protein eftersom det spelar en roll i cellernas energiförsörjning. Genom att jämföra CDH1 med GAPDH uppnår man inte bara en absolut, utan framför allt en relativ måttstock – hur mycket potentiellt tumörrelaterad signal ser man i förhållande till normal cellaktivitet?

Detta förhållande – CDH1/GAPDH-kvoten – gör det lättare att jämföra kvarter eller tidpunkter med varandra, utan att varje enskilt prov måste ha exakt samma volym eller utspädning.

Vad kan du själv göra – oavsett vad avloppet avslöjar

Du tänker kanske: vad får jag konkret ut av detta? Avloppsmätningar är fortfarande framtidsmusik, men andra saker spelar redan en roll för den individuella hälsan. Tidig tjocktarmscancer ger ofta få symtom – men tecken som ihållande blod i avföringen, oförklarliga magsmärtor, oförklarad viktminskning eller ett plötsligt förändrat avföringsmönster bör alltid tas på allvar och visas för en läkare snabbt.

Dessutom sänker en kombination av regelbunden motion, fiberrik kost, måttligt alkoholintag och rökfrihet risken för tjocktarmscancer. Om du får en inbjudan till ett avföringsprov är det klokt att inte låta det ligga – inte heller även om du känner dig fullständigt frisk.

Medan forskarna vidareutvecklar smarta och anonyma varningssystem i avloppet förblir den mest kända vägen fortfarande densamma: skicka själv ett prov, så snart du har det i huset. De framtida avloppsmätningarna kan framför allt hjälpa till att tydliggöra i vilka kvarter det är allra mest nödvändigt.