Forskare varnar: Stilla havet förebådar ny extrem klimatepok – Pasta Party

Medan Europa precis har vant sig vid en rad varma år, tar nästa kapitel i världens klimatöde redan form djupt nere i Stilla havet.

Tusentals kilometer från Sverige, men med direkta konsekvenser för vårt väder, skifter klimatsystemet över Stillahavets vattenmassor riktning. Forskare observerar mönster som pekar mot en övergång till en ny fas med fler extremer, längre värmeböljor och mer oförutsägbar nederbörd.

Från 2024 till 2026: ett klimatsprång, inte ett mellanår

2024 slog i princip alla värmerekord. Klimattjänster talade om en ”acceleration” av uppvärmningen, inte bara driven av CO₂, utan också av en kraftfull El Niño. Den varma fasen i ekvatorialområdet av Stilla havet lyfter medeltemperaturen globalt under en period. Många förväntade sig att läget skulle lugna ner sig när El Niño klingade av. Det verkar inte bli fallet.

Enligt flera internationella centrum pekar ett växande antal indikatorer på ett kommande stort skifte i ENSO-systemet (El Niño–Southern Oscillation) runt 2025–2026. Detta skifte påverkar inte enbart tropikerna, utan även vädret i Europa, inklusive Sverige, Danmark och Norge.

Kombinationen av ihållande höga växthusgaskoncentrationer och en ny ENSO-fas ökar chansen för en serie extremt varma och blöta år världen över.

Vad är ENSO, och varför kretsar allt kring Stilla havet?

ENSO är den rytmiska pendlingen i klimatsystemet över tropiska Stillahavsområdet. Det liknar ett gigantiskt klimatandetag med tre ansikten: El Niño, La Niña och en neutral fas.

Tre ansikten av samma system

• El Niño: havsvattnet i den östra, ekvatoriala delen av Stilla havet är varmare än normalt. Atmosfären reagerar med förändrade vindmönster och förskjutna regnzoner.
• La Niña: motsatsen. Vattnet blir svalare än normalt, särskilt utanför Sydamerikas kust. Passadvindarna förstärks och värmen sjunker djupare ner i havet.
• Neutral: ingen markant avvikelse, men systemet förblir dynamiskt och kan snabbt växla till någon av de två extremerna.

Det låter tekniskt, men konsekvenserna är mycket påtagliga. Skogsbränder i Australien, översvämningar i Sydamerika, misslyckade monsunregn i Asien: många av dessa händelser följer ENSO:s rytm.

El Niño och La Niña är inte avlägsna kuriositeter, utan fjärrkontroller till vädret i stora delar av världen.

Från El Niño till La Niña: varför 2026 blir så spännande

Den kraftiga El Niño 2023–2024 värmde upp det översta havslagret extra. Efteråt återgår systemet normalt inte till ”normalt”, utan svänger över mot den svala sidan: La Niña. Det är vad många modeller nu visar för andra halvan av 2025 och 2026.

Vad ser forskarna exakt hända?

Klimatcentrum analyserar varje månad en rad mätningar från Stilla havet. Sammantaget tecknar dessa signaler följande bild:

Ingen enskild indikator är avgörande i sig. Styrkan ligger i helheten: havet och atmosfären tycks förbereda sig på en sval, men dynamisk fas.

En La Niña i en redan uppvärmd värld blåser inte sval luft över hela planeten, utan omfördelar värmen och förstärker lokala extremer.

Vad betyder en ny ENSO-fas för Europa och Sverige?

ENSO utspelar sig över tropikerna, men via jetströmmen och storskaliga trycksystem når påverkan långt in i mellanbreddgraderna, även över Nordatlanten. Den exakta effekten varierar från år till år, men klimatforskningen visar några robusta tendenser.

Fler svängningar i jetströmmen

En aktiv ENSO-fas kan få jetströmmen att bölja och slingra sig. Det ökar risken för:

• perioder med långvariga västvindar och milda, blöta vintrar i Västeuropa;
• blockeringar, där högtrycksområden hänger kvar på samma plats i veckor;
• omväxlande mycket blöta och därefter anmärkningsvärt torra månader.

För Skandinavien och Sverige innebär det större sannolikhet för extremer inom kort tid: vattenöverskott från intensiva skurar växlande med perioder där regnet uteblir och marken snabbt torkar ut.

Somrar: värmeböljor, men också kraftiga skurar

I en värld med högre bakgrundstemperaturer lägger ENSO-svängningar ett extra lager risk ovanpå trenden. Analyser från den europeiska klimattjänsten visar att:

• somrar efter en kraftig El Niño ofta känns varma tidigt på säsongen med fler varma nätter;
• under La Niña-liknande år uppstår skarpare kontraster: svalare faser växlande med kortvariga, men intensiva värmeböljor;
• åskskurar med mycket nederbörd på kort tid förekommer oftare, eftersom varmare luft håller mer fukt.

Kombinationen av varma hav runt Europa och en skiftande jetström ökar chansen för kraftiga sommarskurar. Det påverkar direkt vattenförvaltning, jordbruk och stadsplanering.

Den nästa ENSO-fasen kommer att blottlägga våra befintliga sårbarheter: hårdgjorda stadsområden, intensivt jordbruk och flodsystem som redan är vid sina gränser.

Globala förskjutningar: från risfält till orkansäsong

Utanför Europa tecknar sig ännu skarpare konsekvenser. Sålunda förstärker La Niña ofta monsunen i delar av Sydasien, medan andra regioner just torkar ut. Det påverkar omedelbart den globala livsmedelsproduktionen.

Jordbruk och livsmedelspriser

Flera stora spannmåls- och risregioner ligger i områden som reagerar starkt på ENSO. Under en uttalad fas förändras:

• antalet regndagar och tajmingen av regnsäsongen;
• risken för värmestress på grödor;
• spridningen av växtsjukdomar och skadedjur.

En serie missväxter under på varandra följande år kan snabbt sätta världsmarknaden för spannmål och ris i rörelse. Prissvängningar märks ända in i de europeiska mataffärerna, även om fälten ligger tusentals kilometer bort.

Tropiska cykloner och översvämningar

ENSO påverkar också antalet och banorna för tropiska cykloner i Atlanten och Stilla havet. Under vissa La Niña-år intensifieras den atlantiska orkansäsongen, eftersom vindskjuvningen minskar. Fler stormar betyder högre risk för allvarliga översvämningar i kustområdena i USA och Karibien.

En sådan ökning av klimatkatastrofer lägger stort tryck på försäkringsmarknader och återförsäkringsbolag, som också är aktiva i Europa. Det kan i slutändan bidra till att bestämma premierna för skadeförsäkringar i vår region.

Hur forskare följer och simulerar detta skifte

Den nuvarande generationen av klimatmodeller simulerar ENSO någorlunda väl, men inte perfekt. Hav–atmosfär-kopplingen är komplex, och små avvikelser i vindhastighet eller molntäcke kan göra skillnaden mellan en måttlig och en kraftig händelse.

Forskare kombinerar därför tre tillvägagångssätt:

• Observationer från bojar, satelliter och fartyg för temperatur, salthalt och strömningar.
• Säsongsprognoser som ser några månader framåt med dussintals modellkörningar.
• Klimatscenarier på längre sikt, där olika utsläppsbanor jämförs.

Genom att lägga dessa lager över varandra uppstår inte en exakt kalender, utan snarare ett ”fönster med ökad sannolikhet” för en ny extrem fas. För 2025–2026 träder detta fönster nu tydligt fram.

Vad detta betyder för politik, företag och medborgare

En ny, mer extrem klimatfas kräver inte panik, utan förberedelse. Myndigheter kan testa sin vattenförvaltning med avseende på blötare vintrar och kortvariga flödestoppar. Lantbrukare kan omvärdera bevattningsstrategier och grödval med hänsyn till större variation i nederbörd och temperatur.

Företag med globala leveranskedjor håller bättre utkik efter klimatkänsliga knutpunkter: hamnar i tropiska regioner, produktionsområden i sårbara deltan, distributionscentra vid floder. En följd av extrema år ökar chansen för att flera led pressas samtidigt.

Hushåll kan ta relativt enkla steg: samla upp regnvatten i trädgården, välja värmeresistenta växter, förbättra solskydd, skydda källare och bottenvåningar mot vattenskador. Små ingrepp, men i ett område där många gör det, sjunker skadorna snabbt.

Signalerna från Stilla havet utgör inte en avlägsen varning, utan en tidig signal för beslut vi kan fatta nu.

Den som vill förstå helhetsbilden bättre kan fördjupa sig i begrepp som ”telekonnektioner”: sättet på vilket en störning på ett ställe i atmosfären orsakar vågmönster tusentals kilometer bort. Denna fysik förklarar varför en temperaturavvikelse nära ekvatorn veckor senare kan påverka chansen för en storm över Nordsjön.

Dessutom är det värt besväret att följa ENSO:s utveckling de kommande åren via säsongsprognoser. Inte för att förutsäga vädret dag för dag, utan för att göra bedömningar: blir den kommande vintern sannolikt blötare än normalt, växer chansen för en tidig varm vår, verkar sommarskurar bli mer extrema. I en värld där klimatets baslinje redan är uppskjuten, kan just ett sådant framåtblickande perspektiv göra skillnaden mellan överraskning och motståndskraft.