Brigitte Bardots man drabbad av stroke – sanningen bakom dramat

Saint-Tropez skakades återigen av händelser kring paret Bardot-d’Ormale, redan försvagat sedan ikonen från fransk film gick bort.

Känslorna har hopad sig i veckor kring Brigitte Bardot och hennes make Bernard d’Ormale. Medan vänner och beundrare sörjde fick affärsmannen plötsligt hälsoproblem på gatorna i Saint-Tropez med ett hjärta som inte längre fungerade helt som det skulle.

Illamående på Saint-Tropez’ backar

Enligt regionala medier kände sig Bernard d’Ormale dålig när han besteg en backe på väg mot det hem han hade delat med Brigitte Bardot genom många år. Promenaden, till synes banal, utvecklades till ett oroväckande ögonblick för 90-årige d’Ormale, uppenbart utmattad av genomlevda sömnlösa nätter och känslomässig belastning.

Närvarande från Fondation Brigitte Bardot hjälpte honom omedelbart och lät honom lägga sig ner medan räddningspersonal var på väg.

Brandkåren evakuerade honom till ett specialiserat sjukhus i Ollioules, där läkare utförde olika kardiologiska undersökningar. Han stannade en natt för observation innan han kunde återvända hem. De första fynden pekade på en kombination av allvarlig trötthet och en lindrig hjärtrytmstörning.

Läkarna talade om en ”mindre arytmi”, men episoden illustrerar hur sårbar en sörjande partner kan bli, särskilt i hög ålder och med ett hjärta som redan har varit igenom en del.

När sorg stör hjärtat

Kardiologer känner mekanismen alltför väl: En intensiv psykologisk chock kan rubba hjärtrytmen ur balans, speciellt hos människor med en svagare kardiovaskulär profil. Tänk på tidigare rytmrubbningar, hjärtsjukdom, förhöjt blodtryck, men också kronisk stress eller uttalad ångest.

Vid ett plötsligt stressmoment översvämmar adrenalin och noradrenalin kroppen och piskar upp hjärtat, ibland långt över gränsen för vad det kan klara.

I en sorgprocess samlas flera stressfaktorer samtidigt: sömnbrist, bristande aptit, mindre fysisk aktivitet, men också administrativa bekymmer, mediatryck och känslomässig utmattning. Paketet levererar en cocktail som kan bringa det autonoma nervsystemet i djup obalans.

Det så kallade sympatiska nervsystemet, som förbereder kroppen för handling, blir överaktiverat. Hjärtat slår snabbare, blodtrycket stiger och den elektriska ledningen i hjärtat kan bli oregelbunden. Hos en sårbar patient räcker ibland en enda extra känslomässig knuff för att rubba rytmen ur balans.

Vilka rytmrubbningar förekommer ofta?

Läkare skiljer mellan olika typer av rytmrubbningar som kan dyka upp i ett sådant sammanhang.

• Takykardi: hjärtat slår för snabbt, ofta över 100 slag per minut i vila;
• Bradykardi: hjärtat slår för långsamt, under 50 till 60 slag per minut beroende på personen;
• Oregelbunden rytm: från oskyldiga extraslag till förmaksflimmer, där förmakar drar sig samman kaotiskt.

Symptomen varierar kraftigt, men vissa signaler återkommer ofta.

• Hjärtklappning: känsla av att hjärtat slår, hoppar över, dunkar eller ”fladdrar”;
• Illamående och yrsel: en lätt känsla i huvudet, benägenhet att svimma eller faktisk synkope;
• Smärta eller tryck på bröstet: ibland tillsammans med andnöd och extrem trötthet, särskilt vid befintliga hjärtproblem.

”Broken heart syndrom”: när sorg liknar en hjärtinfarkt

I extrema fall kan en våldsam känslomässig chock leda till det så kallade Takotsubo-syndromet, i vardagligt tal ofta kallat ”broken heart syndrom”. Namnet syftar på den form hjärtmuskeln får på bilddiagnostik, jämförbar med en japansk bläckfiskfälla.

Vid detta syndrom orsakar en massiv stressrespons en tillfällig försvagning av hjärtmuskeln. Patienter presenterar sig då med symptom som starkt liknar en hjärtinfarkt:

• tryckande eller stickande smärta på bröstet;
• andnöd i vila eller vid minimal ansträngning;
• lågt blodtryck, kallsvett, blekhet;
• ibland rytmrubbningar som kan bli livshotande.

Ett krossat hjärta är inte en poetisk bild, utan i sällsynta fall en verklig kardiologisk nödsituation som kräver akut behandling.

Även om hjärtmuskeln normalt återhämtar sig med tiden kräver den akuta fasen intensiv medicinsk uppföljning. För äldre änklingar och änkor, som i kretsen kring Brigitte Bardot, döljer sig häri en verklig risk.

När ska man till akuten med hjärtproblem?

Vid hjärtproblem räknas varje minut. Läkare understryker en rad larmsignaler där människor omedelbart ska söka medicinsk hjälp, utan att avvakta om ”det nog går över”.

• smärta eller tryckande känsla på bröstet som varar längre än några minuter eller strålar ut till arm, käke eller rygg;
• plötsligt uppträdande andnöd i vila;
• svimning eller nästan-svimning under eller omedelbart efter hjärtklappning;
• en mycket snabb eller omvänt mycket långsam hjärtrytm som inte normaliseras spontant;
• åtföljande symptom som kraftig svettning, illamående eller extrem ångest.

Vid tvivel gäller: hellre en gång för mycket på akuten än en gång för sent. Särskilt hos personer över 65 kan fördröjning få allvarliga konsekvenser.

Sorg, stress och ”änklings-effekten”

Sorg är inte bara en psykologisk prövning. Olika stora epidemiologiska undersökningar har påvisat att dödsrisken hos den längstlevande partnern stiger märkbart under de första månaderna efter förlusten. Fenomenet är känt som ”widowhood effect”, änklingseffekten.

Förklaringen finns i en kombination av faktorer:

I sammanhanget av en offentlig person som Brigitte Bardot spelar något annat också in: mediauppmärksamhet. Även om den kan ge stöd förlänger den samtidigt perioden med stress och återupplevelse av smärtsamma ögonblick.

Hur skyddas ett sårbart hjärta i sorgens tid

Historien om Bernard d’Ormale berör många familjer som känner till en liknande situation: en äldre partner står kvar efter årtionden av samliv. Och då ska vederbörande inte bara emotionellt, utan också fysiskt ”överleva”. Ett antal konkreta åtgärder kan hjälpa till att skona hjärtat under en sådan period.

• Regelbunden medicinsk kontroll: praktiserande läkare och kardiologer rekommenderar ofta en kontroll inom de första veckorna efter en allvarlig förlust, särskilt vid befintlig hjärtsjukdom.
• Bevakad sömnhygien: fasta sänggåingstider, inga tunga måltider eller alkohol sent på kvällen, begränsa skärmar i sängen.
• Daglig mild rörelse: korta promenader, lugn stretching eller lätt yoga kan sänka stresshormoner.
• Aktivering av socialt stöd: familj, grannar, stödgrupper eller en psykolog minskar risken för isolering.
• Korrekt medicinintag: blodtryckssänkande, blodförtunnande eller hjärtrytm-medicin får inte stoppas eller justeras slumpmässigt utan läkare.

För anhöriga är det förnuftigt att förbli vaksamma över subtila signaler: nedsatt aptit, plötslig förvirring, oförklarliga fall, överdriven trötthet. Det kan vara tidiga tecken på att hjärta och hjärna kämpar med anpassningen till den nya situationen.

Varför känslor påverkar hjärtat så kraftigt

Fallet d’Ormale väcker en bredare fråga: varför reagerar vissa hjärtan så våldsamt på känslor, medan andra verkar motstå det bättre? Genetisk disponering spelar in, liksom tidigare sjukdomar och livsstil. Men också historien om ett liv räknas: långvarig stress, trauman, depressioner, ekonomisk press, ensamhet.

Kardiologer talar i allt högre grad om ”kardio-psyke”-axeln, det täta samspelet mellan hjärna och hjärta. Kroniska grubbeltankar, ständiga bekymmer och upprepad sömnbrist kan praktiskt taget bygga om nervsystemet så att det snabbare skiftar till stresstillstånd. En plötslig händelse, som en partners bortgång, trycker då på ett system som redan balanserar på kanten.

Händelsen i Saint-Tropez påminner oss om att sorgbearbetning inte bara handlar om samtal och minnen, utan också om blodtrycksmätare, hjärtröntgen och rättidigt igenkännande av en kropp som säger ”nej”. Ett sårbart hjärta kräver inte bara känslomässig dämpning, utan också en praktisk plan: uppföljning, ro och människor i närheten som vågar larma när sorgen bokstavligt talat går till hjärtat.