En distriktsläkare berättar hur hans inkomst, arbetstimmar och frihet ser ut i verkligheten.
De som idag funderar på att bli allmänläkare tänker snabbt på kallelse, patienter och kronisk personalbrist, men betydligt mer sällan på den konkreta månatliga inkomsten.
En liten by, en minimal mottagning och ett drastiskt val
Den franske läkaren Rami, som arbetat som allmänläkare i 11 år, praktiserar i en liten by i Gers, nära Auch. Han började som anställd i en gemensam praktik med fyra allmänläkare och två specialister. Tempot var högt, kalendern fullbokad, organisationen fastställd. Till slut valde han att öppna sin egen mottagning som egen företagare.
Detta skifte blev möjligt tack vare en helt lokal aspekt: borgmästaren. Eftersom Rami är född i området kände han honom sedan tidigare. Kommunen sökte desperat efter en allmänläkare och lade fram ett attraktivt erbjudande.
Kommunen betalar hela mottagningens hyra: 550 euro i månaden, som inte kommer ur hans egen ficka.
För en nyetablerad egen företagare gör det en enorm skillnad. Ingen hyra, men fasta kostnader för vatten, el, medicinskt mjukvarupaket och – sedan en tid tillbaka – en telefonsekreterartjänst. Den externa telefonisten kostar honom cirka 500 euro per månad, men förhindrar att varje konsultation avbryts tre gånger av telefonen.
Arbetsdagar från klockan 9 till 19, men kvällar lediga
Idag arbetar Rami mellan 40 och 45 timmar per vecka. Hans arbetsdagar börjar runt klockan 9 och slutar normalt klockan 18 eller 19. På tisdagar och torsdagar håller han öppen mottagning utan tidsbokning. Dessa dagar sitter det också patienter från grannlänen i väntrummet, ofta människor utan fast läkare.
Hans liv vid sidan av praktiken förändrades markant. När han fortfarande arbetade i den gemensamma praktiken fortsatte arbetsdagen ofta till efter klockan 20. Nu är kvällarna normalt lediga, liksom helgerna. Det ger utrymme för familj, vänner och enkla saker som träning eller en middag ute.
Mer fritid gav honom i slutändan mindre inkomst, men en livsrytm han önskar upprätthålla på lång sikt.
Detta spänningsfält – inkomst kontra andrum – är igenkännligt för många svenska allmänläkare, oavsett om de arbetar som anställda på ett vårdcentral eller som mottagningsägare.
Hur mycket tjänar han egentligen varje månad?
Efter avdrag för sociala avgifter till Urssaf har Rami cirka 7 300 euro kvar per månad. Det beloppet är efter sociala avgifter, men före inkomstskatt. Netto på kontot ligger alltså ännu lägre, beroende på hans skattemässiga situation, familjesammansättning och avdrag.
När han arbetade som anställd i den stora praktiken låg hans månatliga inkomst cirka 1 000 euro högre. Ekonomiskt sett gav skiftet till den självständiga bymottagningen honom mindre. Ändå vill han inte tillbaka.
Hans arbetsvecka består av 15 till 18 konsultationer per dag. Priset per konsultation är 26,50 euro. Han skulle enkelt kunna planera in fler patienter, men det vill han inte.
Han vill ha tid för varje patient, särskilt eftersom 80 procent av hans patienter är pensionärer med ofta flera kroniska sjukdomar.
Varför han medvetet inte maximerar
Fler konsultationer per dag, färre semestrar, längre öppettider: Rami vet att detta skulle öka hans omsättning betydligt. Franska siffror från DREES visar en genomsnittlig årlig omsättning på 92 000 euro för allmänläkare, men det varierar starkt efter region och volym.
Ändå väljer han en annan modell. Äldre patienter kräver tålamod, förklaring, uppföljning. Snabba konsultationer med fem minuter per patient lämnar ringa utrymme för prevention, medicinkontroll eller samtal om ensamhet. För Rami hör just det till hans yrke.
En mottagning med många äldre: en annan medicin, en annan rytm
I hans tidigare gemensamma praktik såg han en blandad publik: barn med mellanöreinflammation, unga medarbetare med ryggsmärtor, tonåringar med psykiska problem, äldre med hjärt-kärlsjukdomar. Nu är profilen betydligt mer enhetlig.
Cirka 80 procent av hans patienter är pensionärer. Det innebär fler kroniska sjukdomar, fler förnyade recept, fler långsiktiga uppföljningsförlopp. Variationen i patologi minskar, upprepningen ökar. Det ger stabilitet, men gör det medicinska arbetet ibland mindre varierat.
- Mer kronisk vård, färre akuta problem
- Mer tid per konsultation, färre konsultationer per dag
- Mer administrativ uppföljning och vårdkoordinering
Den som i Sverige blir allmänläkare i ett landsbygdsområde med befolkningsminskning kan förvänta sig en liknande profil: många äldre, ibland ringa tillströmning av unga familjer, och en stor roll i samarbetet med hemtjänst och sjukvård.
Vilka kostnader pressar fortfarande hans inkomst?
Utöver sociala avgifter och skatter betalar Rami sina försörjningskostnader, mjukvara och telefonsekreterartjänsten. Medicinsk utrustning, underhåll och försäkring kommer ovanpå det. Eftersom han inte betalar hyra förblir hans fasta kostnader relativt begränsade.
| Post | Uppskattad månatlig kostnad | Anmärkning |
|---|---|---|
| Mottagningshyra | 0 euro | Betald av kommunen |
| Telefonsekreterare | 500 euro | Telefonbokningar, färre avbrott |
| Försörjning & mjukvara | Flera hundra euro | Vatten, el, medicinsk journal |
| Sociala avgifter | Starkt variabel | Direkt kopplad till omsättning |
Nettoinkomsten för en allmänläkare beror alltså inte bara på bruttoinkomsten, utan också på lokala avtal, kommunen, antalet medarbetare och egna val kring arbetsorganisering.
Vad betyder detta för blivande allmänläkare i Sverige?
Den franska historien visar några linjer som också gäller i Sverige. En allmänläkare som medvetet ser färre patienter per dag uppger inkomst, men vinner i kvalitet och hållbarhet. En läkare som främst låter sig tas i anspråk på kvällar och helger kan öka inkomsten, men riskerar utbrändhet på lång sikt.
Många unga svenska läkare tvekar mellan anställning på ett vårdcentral, vikariat eller egen mottagning. Valet påverkar inte bara lönen, utan också friheten att själv bestämma antal konsultationer, varaktighet per konsultation och semestrar.
Den som vill uppskatta sin inkomst måste samtidigt beräkna antal patienter, konsultationspris, avtalsform och personliga gränser.
Räkna själv: en enkel simulering
Den som vill bli allmänläkare i Sverige kan göra en grov simulering för att få känsla för möjliga inkomster. Ta exempelvis:
- Antal konsultationer per dag: 20
- Arbetsdagar per vecka: 5
- Genomsnittlig kompensation per konsultation (inkl. listningstaxa och ersättningar)
- Antal arbetsveckor per år: 46
På basis av detta följer en årsomsättning. Därefter dras kostnader från: personal, hyra, IT, försäkringar, bil, fortbildning, pensionssparande, skatter. Det belopp som till slut blir kvar verkar ofta lägre än den råa omsättningen antyder, men ligger fortfarande högre än många andra yrken med motsvarande utbildningslängd.
Andra inkomster, andra risker
En allmänläkare kan ibland komplettera sin inkomst med sidoaktiviteter: hälsoundersökningar, akutjourer, undervisning, medicinska expertutlåtanden eller arbete på ett äldreboende. Det sprider inkomsterna och kan vara innehållsmässigt berikande, men ökar igen arbetstrycket.
Mot det står risken för utbrändhet, som de senaste åren regelbundet dyker upp i studier om allmänläkare. Långa dagar, administrativt tryck och känslomässigt tunga konsultationer väger tungt. Den som följer Ramis exempel och medvetet väljer färre konsultationer och mer tid per patient sänker möjligen den risken, men accepterar samtidigt en något lägre månatlig inkomst.
Kärnan för blivande allmänläkare, i Frankrike och i Sverige, ligger i slutändan i att hitta en arbetsmodell som verkligen passar: hur många timmar vill du arbeta, vilken typ av patienter vill du främst se, hur mycket ansvar för personal vågar du ta, och vilken nettoinkomst behöver du för att finansiera ditt liv utanför mottagningen utan att bränna ut dig själv.
