Många arbetstagare har ingen aning om vad som krävs

Drömmen om att sluta arbeta är något de flesta funderar på — men få vet exakt hur mycket pengar som faktiskt behövs för att klara sig bra efteråt. Det här är en fråga som blir allt mer brådskande för varje år som passerar.

Ökad livslängd, stigande levnadskostnader och en pension som oftast är betydligt lägre än den sista lönen man fick gör det viktigare än någonsin att ha koll på sina egna siffror. Den som planerar att gå i pension under 2026 eller strax därefter bör redan nu veta exakt vilket belopp som krävs i privat förmögenhet för att kunna behålla den ekonomiska tryggheten.

Därför sviker pensionsinkomsten allt oftare

Tidigare generationer kom vanligtvis ganska nära sin gamla inkomstnivå, men den så kallade ersättningsgraden är nu påtagligt lägre. Det här talet visar dig vilken andel av din senaste lön du faktiskt får tillbaka via pensionssystemen.

För de flesta hamnar det idag någonstans mellan 60 och 65 procent av den tidigare lönen. Genomsnittet ligger lite högre, men skillnaderna mellan olika grupper är stora:

runt 75% för många anställda utan chefsansvar
cirka 70% för många som jobbat i offentlig sektor
ungefär 50% för en stor grupp högutbildade med god lön
ner till 40% för vissa egenföretagare, butiksägare och mindre näringsidkare

Tjänade du exempelvis 28 000 kronor brutto i månaden kan du mycket väl hamna på under 17 000 kronor. Har du fortfarande ett bostadslån som inte är betalt eller betalar du hyra uppstår snabbt ett rejält hål i budgeten.

Dessutom lever folk längre än någonsin. En pensionstid på 20 till 25 år är helt vanlig, och 30 år är inte ovanligt. De år då vårdkostnader, bostadsanpassningar och hemtjänst vanligtvis ökar kommer ofta ovanpå det. Utan en särskild reserv för sådana utgifter kan en enda större oväntad kostnad välta hela hushållsekonomin.

Det viktigaste steget: Beräkna ditt personliga pensionsgap

Det handlar inte om att hitta den ”bästa pensionsprodukten” — det handlar om att förstå dina egna siffror. När du vet exakt vad du saknar kan du spara och investera mer målinriktat. Allt kretsar kring ett centralt begrepp: det målbelopp som du personligen behöver nå upp till.

Steg 1: Uppskatta din framtida pensionsinkomst

Börja med att skaffa dig den bästa möjliga överblicken över dina kommande utbetalningar. Via pensionsöversikter och uppgifter från dina pensionskassor kan du se ungefär vad du kommer att få. Räkna med både allmän pension och tjänstepension.

Notera beloppet per månad — både brutto och netto. Då ser du vad som faktiskt landar på ditt konto varje månad.

Steg 2: Fastställ din önskade månatliga budget efter arbetslivet

Därefter gör du upp en realistisk budget för livet efter karriären. Var inte för optimistisk — fasta utgifter försvinner sällan helt. Inkludera som minimum följande poster:

hyra eller bostadslån inklusive gemensamma utgifter och avgifter till bostadsrättsförening
värme, vatten, el, internet och försäkringar
dagligvaror och löpande konsumtion
skatt, kommunala avgifter och VA-avgifter
hälsoutgifter och kompletterande försäkringar
ekonomiskt stöd till barn eller barnbarn
fritidsaktiviteter: restaurangbesök, hobbyer, resor, sport

Lägg ihop alltihop och bestäm vad som för dig utgör ett ”bekvämt” månatligt belopp. Inte lyxigt, men utan att ständigt behöva räkna ören.

Steg 3: Beräkna ditt månatliga underskott

Skillnaden mellan din önskade månatliga budget och din förväntade pensionsinkomst är det extra belopp som du måste ta från din egen förmögenhet.

Exempel: Du vill ha 21 000 kronor netto i månaden, men din pension och allmänna pension ger tillsammans 14 700 kronor. Då saknar du 6 300 kronor per månad från sparande, investeringar eller hyresintäkter.

Från månatligt belopp till konkret målförmögenhet

När du känner till ditt månatliga underskott kan du räkna ut vilket totalt belopp som ungefär motsvarar det.

Den enkla uträkningen ser ut så här: multiplicera det månatliga underskottet med 12 och därefter med det antal år du förväntar dig att vara pensionerad.

Exempel: Saknar du 7 000 kronor i månaden och räknar med 30 år som pensionär blir det nödvändiga beloppet:
7 000 x 12 x 30 = 2 520 000 kronor.

Det talet kan verka skrämmande högt, men å andra sidan ger det en tydlig bild. Du vet nu vilken storleksordning du ska tänka i. Och du kan ta hänsyn till att du under dessa år också får ränta eller investeringsavkastning, vilket kan sänka det verkliga målbeloppet lite.

En extra tumregel: Multiplicera din årslön

Finansiella rådgivare använder ibland en övergripande riktlinje för att bedöma om man är på rätt spår. Den ser ungefär ut så här:

runt 30 års ålder: ett sparande och investeringar motsvarande cirka en gång din bruttoårslön
runt 40 års ålder: tre gånger din årslön
runt 50 års ålder: fem till sex gånger din årslön
strax före pension (65-67 år): cirka åtta gånger din årslön

Ligger du markant under dessa nivåer är det klokt att öka ditt månatliga sparande påtagligt eller planera att arbeta lite längre. Ligger du över har du lite mer spelrum i dina planer.

Så bygger du upp en sådan förmögenhet utan att gå på kompromiss med vardagen

Ett ofta rekommenderat mål är att lägga undan cirka 15 procent av din bruttoinkomst till framtiden. Det kan ske via pensionslösningar, fondförsäkringar, investeringar eller vanligt sparande. Kan du inte nå dit ännu kan du börja med 5 till 10 procent och skruva upp en procent varje år.

Den som börjar tidigt har en klar fördel. Ränta-på-ränta-effekten arbetar till din fördel när du har årtionden framför dig. Små belopp från 25-årsåldern kan via tillväxt och avkastning hamna högre än stora belopp som du först börjar sätta in som 55-åring.

Vilka produkter kan du använda?

Beroende på din skattemässiga situation kan du välja mellan olika alternativ för att bygga upp förmögenhet inför framtiden. I stora drag handlar det om fyra typer av lösningar:

Skattemässiga pensionsprodukter – ger ofta direkt skattefördel i utbyte mot att pengarna är bundna under en längre period.
Försäkringsbaserade lösningar – kombinerar en viss trygghet med möjlighet till extra avkastning via investeringar.
Investeringskonton – fokuserade på aktier eller fonder på lång sikt, med högre risk men också högre förväntad avkastning.
Hyresfastigheter – genererar hyresintäkter som kan fungera som extra pension, men kräver underhåll och aktiv förvaltning.

Utöver detta är det fortfarande nödvändigt att ha en separat buffert på ett lättillgängligt sparkonto för nödsituationer — bilreparationer, trasig värmepump, utbyte av vitvaror eller sjukdom. Pensionskapitalet arbetar långsiktigt, nödbufferten är till för oförutsedda slag.

Minska din risk gradvis i takt med att pensionen närmar sig

Den som fortfarande har tjugo eller trettio år kvar kan tillåta sig att placera en större del av förmögenheten i tillväxtorienterade investeringar. Efterhand som pensionsdatumet närmar sig flyttas balansen långsamt över mot mer säkra produkter med färre kurssvängningar.

På så sätt undviker du att ett börsdyk precis innan din pension underminerar hela planen. Samtidigt är en begränsad riskexponering även efter 67 års ålder fortfarande nödvändig, eftersom dina pengar måste räcka i årtionden till.

Vad många glömmer i sin beräkning

Många blivande pensionärer räknar alltför optimistiskt med lägre utgifter, medan vissa poster i praktiken stiger markant. Hälsoutgifter, kompletterande försäkringar, hjälpmedel eller en trappis kan belasta budgeten hårt. Den som gärna vill resa eller ekonomiskt stötta barnbarn bör inkludera det explicit i månadsbudgeten.

En annan underskattad faktor är inflation. Det som idag verkar som ett behagligt månatligt belopp är om tio eller femton år en del mindre värt på grund av prisstegringar. Den som beräknar sin målförmögenhet gör klokt i att åtminstone förutsätta gradvisa prisökningar och ta hänsyn till det i sin investeringsstrategi.

Slutligen hjälper det att räkna igenom konkreta scenarion: vad händer om du slutar fem år tidigare, arbetar deltid eller fortsätter tills du är 70? Skillnaden i det nödvändiga sparandet kan uppgå till hundratusentals kronor. Genom att regelbundet — exempelvis vart tredje år — räkna om och justera ökar du markant sannolikheten för att du 2026 och framöver verkligen kan säga adjö till arbetslivet med sinnesro.