En allvarlig situation i England och Frankrike
Hälsomyndigheter i England och Frankrike rapporterar om flera fall av meningokocksjukdom, inklusive dödsfall. Institut Pasteur uppmanar nu alla att känna till fem centrala varningssymtom, eftersom snabb reaktion kan vara avgörande för om man överlever utan bestående skador.
Vad som händer just nu i England och Frankrike
I sydöstra England cirkulerar det för närvarande hjärnhinneinflammation orsakad av meningokocker B. Tiotals smittfall har registrerats, och minst två personer har avlidit. I Frankrike har man i Cherbourg konstaterat ett separat, dödligt fall. Myndigheterna har ännu inte fastställt något samband mellan de två situationerna, men tillsammans understryker de hur allvarligt det kan bli när behandlingen startar för sent.
Hjärnhinneinflammation är en inflammation i hjärnhinnorna – de skyddande lagren som omger hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen kan utlösas av virus, bakterier eller i sällsynta fall svamp. Den bakteriella formen orsakad av meningokocker är särskilt fruktad för sitt oförutsägbara och farliga förlopp.
Läkare betonar att hjärnhinneinflammation på några få timmar kan utvecklas från det som liknar en vanlig förkylning till en livshotande nödsituation.
Bakterien sprids via droppar från näsa och svalg – till exempel vid hosta, nysningar, kyssar eller gemensam användning av en flaska. Personer som lever tätt tillsammans eller deltar i fester löper därmed större risk.
Vem har störst risk att få hjärnhinneinflammation?
Alla kan drabbas av hjärnhinneinflammation, men vissa grupper förekommer oftare vid utbrott. Det handlar om både immunförsvar och levnadssätt.
- Spädbarn som inte är eller knappt är vaccinerade, särskilt under de första levnadsmånaderna
- Ungdomar och studenter som bor på studentboenden eller har ett aktivt festliv
- Unga vuxna som regelbundet vistas på fulla barer, klubbar eller vid stora evenemang
- Personer med försvagat immunförsvar, exempelvis på grund av sjukdom eller medicin
- Familjemedlemmar eller nära kontakter till en person med bekräftad hjärnhinneinflammation
På studentboenden, internatskolor, kaserner och andra platser där många människor bor tätt kan bakterien röra sig blixtsnabbt genom en grupp. Ofta finns det i början bara smittbärare utan symptom – men plötsligt kan en person bli allvarligt sjuk.
De fem varningssignalerna som Institut Pasteur lyfter fram
Efter smitta följer vanligtvis en inkubationstid på tre till fyra dagar, då man märker lite eller ingenting. Därefter kan bilden vända snabbt. Läkare framhäver särskilt dessa fem larmsignaler:
- Plötslig hög feber, ofta åtföljd av en sjukdomskänsla som inte stämmer överens med en vanlig förkylning
- Våldsam huvudvärk, skarpare och mer intensiv än normal huvudvärk eller migrän
- Kräkningar, som inte har ett tydligt samband med mat eller maginfluensa
- Stel nacke, smärta eller svårighet att böja huvudet framåt
- Extrem trötthet eller slöhet, svår att väcka eller långsam att reagera
Det kan också uppstå förvirring, svårighet att tala eller reagera och i slutändan medvetslöshet om trycket på hjärnan blir för stort.
Symptom hos spädbarn ser ofta annorlunda ut
Hos nyfödda och helt små barn är klassiska symptom som nackstyvhet inte alltid tydliga. Föräldrar bör därför hålla utkik efter mer subtila tecken.
| Åldersgrupp | Varningssignaler |
|---|---|
| Spädbarn | Oro eller ovanlig slöhet, dålig aptit, hög eller stönande gråt, kramper, utbuktande fontanell |
| Äldre barn och vuxna | Plötslig hög feber, våldsam huvudvärk, stel nacke, upprepad kräkning, slöhet eller förvirring |
Gäller för alla åldersgrupper: Uppstår det lila-röda fläckar eller punktblödningar på huden som inte bleknar när man trycker ett glas mot dem, är det en akut situation. Det pekar ofta på blodförgiftning orsakad av meningokocker – ett av de mest livshotande scenarierna.
Ett utslag med lila eller mörkröda prickar som inte bleknar vid tryck kräver omedelbar ambulans – utan att vänta och se.
Varför hjärnhinneinflammation kan eskalera så snabbt
Bakteriell hjärnhinneinflammation kan utvecklas från de första influensaliknande symptomen till ett kritiskt tillstånd på bara några timmar. Utan antibiotika dör en del patienter inom 24 timmar. Även med snabb sjukhusbehandling ligger dödligheten fortfarande på omkring tio procent, beroende på bakterietyp och patientens hälsa.
Ungefär en av fem överlevande upplever bestående följder, däribland:
- Hörselnedsättning eller tinnitus
- Problem med balans och gång
- Koncentrations- och minnessvårigheter
- Epileptiska anfall
- Emotionella förändringar och beteendeförändringar
Dessa efterverkningar kan ha stor påverkan på skola, arbete och vardagsliv. Rehabilitering och långvarigt stöd från exempelvis audionom, neurolog eller psykolog är i sådana fall ofta nödvändigt.
Vad du ska göra vid misstänkta symptom
Om en eller flera av de nämnda larmsignalerna uppträder i kombination med feber är det avgörande att agera snabbt. Särskilt om personen verkar ”annorlunda”, är svår att komma i kontakt med, har nacksmärtor eller får märkliga fläckar på huden.
- Kontakta omedelbart jourmottagningen eller akuten.
- Berätta tydligt att du fruktar hjärnhinneinflammation och beskriv alla symptom kortfattat.
- Vänta inte till nästa morgon om symptomen börjar eller förvärras på kvällen.
- Ring 112 om personen är mycket slö, svimmar, får kramper eller inte längre kan gå eller tala ordentligt.
På sjukhuset följer snabbt blodprover, vid behov en lumbalpunktion och omedelbar start av antibiotika via dropp. Läkarna väntar inte på alla svar eftersom tid spelar en så avgörande roll.
Vaccination och förebyggande medicinering
Vacciner mot olika typer av meningokocker – däribland A, C, W, Y och B – minskar risken för allvarlig hjärnhinneinflammation betydligt. I flera länder ingår dessa vaccinationer i det nationella vaccinationsprogrammet eller rekommenderas starkt till riskgrupper.
Vid ett bekräftat fall bedömer läkarna vem som har haft täta kontakter med patienten dagarna innan: hushållsmedlemmar, fast partner och i vissa fall klasskamrater eller närmaste kollegor. Dessa nära kontakter erbjuds ofta en kort antibiotikakur för att förhindra ytterligare spridning.
Efter kontakt med en person med meningokocksjukdom ger läkare ofta förebyggande antibiotika och rekommenderar tillfälligt att undvika täta sociala situationer.
Så minskar du själv risken för smitta
Förutom vaccination och uppmärksamhet på symptom kan enkla vanor hjälpa till att bromsa spridningen av meningokocker:
- Tvätta händer regelbundet, särskilt efter hosta och nysningar
- Använd pappersservetter och släng dem genast
- Dela inte muggar, flaskor eller cigaretter – särskilt inte på fester
- Stanna hemma vid sjukdom och undvik stora sammankomster
- Se till att ha god ventilation på studentboenden och i andra gemensamma bostäder
Under perioder med ökande antal smittfall – som nu i delar av England – håller hälsomyndigheterna skärpt uppsikt över kluster av febrila ungdomar och studenter med våldsam huvudvärk och nacksymptom. Snabb utbrottsdetektion kan begränsa antalet nya fall.
Vad som gör meningokocker så farliga
Meningokockbakterier lever oupptäckta i näsa och svalg hos en del av befolkningen utan att ge några symptom. Endast i vissa fall tränger de in i blodomloppet och vidare till hjärnhinnorna. Varför det händer hos vissa och inte andra är ännu inte helt klarlagt. Troligtvis spelar tillfällig försvagning av immunförsvaret, rökning, tät inomhusvistelse och genetiska faktorer en roll tillsammans.
Den enorma hastigheten med vilken bakterien kan sprida sig via blodomloppet är det som gör sjukdomsbilden så fruktad. Immunförsvaret reagerar då med ett överdriven respons som får blodtrycket att falla och organ att lida av syrebrist. Den kedjereaktionen kan bara stoppas med intensiv sjukhusbehandling.
Det kan därför löna sig för föräldrar, vårdpersonal och ungdomar själva att kunna de fem kärnsymptomen utantill. Vid tvivel om en ”märklig influensa” med stel nacke eller ovanliga hudfläckar söker många tyvärr hjälp för sent. Det är just under de första timmarna som snabbt medicinskt ingripande ger den största hälsomässiga vinsten.
