När kylan sätter in utomhus börjar vi misstänksamt granska våra radiatorer. Men den verkliga strömtjuven håller till alldeles i närheten och agerar nästan helt obemärkt.
Den står inte framme i vardagsrummet, lyser inte upp som en tv och surrar inte som ditt kylskåp. Ändå kan den sluka så enorma mängder energi att den säkert intar andraplatsen på elräkningen, endast slagen av själva uppvärmningen. Under de kalla vintermånaderna växer dessutom dess aptit på ström dramatiskt.
Elvärme dominerar räkningen men står inte ensam
I bostäder med elvärme utgör naturligtvis elementen den absolut största delen av den totala energiförbrukningen. Beräkningar från europeiska energiinstitutioner visar att en genomsnittlig eluppvärmd villa årligen förbrukar mer än 4000 kWh enbart för uppvärmning. Med dagens prisnivå landar detta på flera hundra euro, vilket motsvarar många tusen kronor.
För lägenheter blir de absoluta siffrorna lägre, men det proportionella förhållandet är fullständigt identiskt. Uppvärmning med el är utan tvekan den tyngsta ekonomiska bördan som verkligen blåser upp elräkningen under eldningssäsongen.
Trots att elvärmen är den odiskutabla topplaceringen på hushållets energibudget lurar det en annan, mer diskret strömslukare tätt i hälarna. Det handlar om din varmvattenberedare.
Hushållets egentliga strömslukare kartlagda
Många tenderar att skylla den skyhöga elräkningen på köket, men verkligheten ser något annorlunda ut. Visserligen kräver köksutrusningen en hel del energi när den rullar, men oftast under mycket korta tidsintervaller åt gången.
En keramikhäll drar många watt, men används den cirka 400 gånger per år hamnar förbrukningen generellt på drygt 150 kWh årligen. Om du bakar regelbundet kommer en elektrisk ugn typiskt att landa på omkring 140 till 150 kWh per år. Ett kyl-fryskombi kör däremot dygnet runt och drar i genomsnitt över 300 kWh om året.
En separat frys kan ensamt använda runt 300 kWh på ett år, medan en diskmaskin i familjestorlek vid normal användning rundar små 200 kWh. Även om siffrorna omedelbart låter våldsamma rör det sig främst om cyklisk och tidsbegränsad drift. Därför utgör de en markant mindre del av den totala räkningen jämfört med de två stora bovarna: rumsvärme och varmvatten.
Elektronik och internet drar en konstant last
Din dagliga användning av elektroniska apparater, speciellt de som står på många timmar i sträck, sätter också sina spår. En tv som flimrar omkring 7 timmar om dagen kommer årligen att dra i storleksordningen 190 kWh. Samtidigt står routern och ditt internetmodem i stort sett aldrig stilla, vilket lägger små 100 kWh till den årliga kalkylen.
Arbetar du dagligen vid en stationär dator i flera timmar löper detta upp i mer än 120 kWh årligen. Isolerat sett välter dessa apparater inte budgeten, men i samlad trupp skapar de en betydande, konstant bakgrundsförbrukning som man definitivt bör vara medveten om.
Den största strömslukaren näst efter värmen: Din varmvattenberedare
Den egentliga överraskningen hittar man typiskt ute i badrummet eller i tvättstugan. En elektrisk varmvattenberedare, ofta i form av en voluminös varmvattenbehållare, är nämligen ansvarig för hushållets näst största elräkning.
Har man en standardbehållare med en kapacitet på omkring 200 liter kan energiförbrukningen lätt runda upp till cirka 1700 kWh årligen. Omräknat till kronor och ören motsvarar detta en massiv utskrift om året – faktiskt ett belopp som är på nivå med värmeräkningen för en mindre lägenhet. En elektrisk varmvattenberedare kan använda nästan hälften så mycket ström som uppvärmningen av ett helt hus, vilket kommer fullständigt överraskande på de flesta boende.
Branschexperter bedömer dessutom att upp till en tredjedel av den ström som används för att värma vatten direkt går till spillo. Detta sker ofta till följd av onödigt höga temperaturinställningar, bristfällig isolering runt själva behållaren samt onödiga värmeförluster genom rörsystemet.
Därför slukar varmvattenberedaren så mycket ström
Det är flera olyckliga faktorer i spel, och de förstärker varandra. Vattnet inne i behållaren ska kontinuerligt värmas upp och hållas rykande varmt alla dygnets timmar. Om isoleringen är bristfällig avger maskinen konstant sin värme till de kallare omgivningarna, vilket resulterar i en massiv energiförlust.
Oftast är termostaten dessutom inställd långt högre än nödvändigt. När vintern på allvar slår till faller temperaturen på det vatten som pumpas in från vattenverket markant. Som följd måste värmeelementet köra oftare och under mycket längre perioder. Samtidigt ökar vår lust till extra långa, sköna bad i vinterkylan markant.
Årstidseffekten på räkningen är alltså högst påtaglig. Under de kalla månaderna är temperaturskillnaden mellan behållarens inre och luften runt den stor, vilket accelererar värmeförlusten. Att det iskalla vattnet från vattenverket samtidigt ska värmas upp till exakt samma sluttemperatur som under sommarmånaderna drar oundvikligen stora mängder extra energi.
De förändrade vanorna hos hushållets invånare sätter krona på verket. När det blåser och regnar ute drar många av oss ut tiden under duschen. Det betyder fler arbetscykler för beredaren och ännu högre förbrukning.
