På utsidan blänker den rent, men inuti kan det gömma sig ett helt laboratorium av mikroorganismer. Forskare varnar för att diskmaskiner är idealiska livsmiljöer för bakterier och svampar, men lyckligtvis kan du enkelt hålla dem i schack.

Undersökningar av dussintals privata diskmaskiner visar att gummipackningarna som sitter runt luckan praktiskt taget alltid är täckta av biofilm – tunna, hala lager uppbyggda av svampar och bakterier. Här fastnar matrester, kalk, diskmedel och fukt.

I dessa mikroskopiska samhällen har forskare påvisat bakterier som Pseudomonas, Escherichia och Acinetobacter. Vetenskapsmän kallar dem opportunistiska, eftersom de kan orsaka infektioner hos personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Bland svamparna dominerade jästsvampar av släktet Candida samt så kallade svarta jästsvampar, som är extremt motståndskraftiga mot tuffa förhållanden.

Diskmaskinen arbetar i en miljö med hett vatten, diskmedel, salt och alkaliskt pH. Det är extrema förhållanden som paradoxalt nog gynnar motståndskraftiga mikroorganismer. De tätaste ansamlingarna av bakterier och svampar dyker upp just på packningarna vid luckan. Det är en plats där vattnet inte cirkulerar ordentligt, men där fukt och avlagringar däremot håller sig länge. Vissa undersökningar har visat att antalet svampceller per kvadratcentimeter på en sådan gummiyta kan vara överraskande högt.

Varför eco-programmet inte alltid är den bästa lösningen

Tillverkarna uppmanar till att använda snåla program med lägre temperaturer, typiskt 30-45 °C. De hjälper till att sänka räkningen för el och vatten, men sett från ett mikrobiologiskt perspektiv utgör de ingen stor utmaning. Bakterier och svampar som redan har lärt sig att överleva i diskmaskinen klarar sådan värme utan de stora problemen.

Resultatet är att maskinen blir en slags reservoar för mikroorganismer. Det betyder inte automatiskt fara för friska personer, men om det i hushållet bor äldre, cancerpatienter eller folk med allvarliga kroniska sjukdomar, är det värt att ha denna kunskap i bakhuvudet.

Efter avslutad diskcykel händer det ytterligare en sak. Just när du öppnar luckan strömmar het ånga ut från kammaren. Forskare pekar på att det tillsammans med ångan kan komma biologiska partiklar ut i kökets luft – cellfragment, svampsporer och mikroskopiska droppar med mikroorganismer. Ju fuktigare miljön är inuti, desto lättare håller sig dessa partiklar svävande.

Tre avgörande steg till en renare diskmaskin

Du behöver inte kasta din diskmaskin eller gå i panik. Det räcker med några få konsekventa handlingar för att begränsa antalet oönskade invånare. Dessa tre steg ger den största effekten med minsta möjliga insats.

1. Grundlig rengöring av packningarna vid luckan

Gummipackningarna vid luckan är jästsvamparnas och bakteriernas favoritplats. Många människor glömmer dem helt enkelt och nöjer sig med att torka framsidan av maskinen. Men det är just här som det slemmiga belägget och de mörka fläckarna oftast samlas.

En gång i veckan bör du kolla igenom hela packningen, från topp till botten. Gör en blandning av ljummet vatten och ättiksprit i ungefär lika delar. Använd en gammal tandborste eller en liten borste för att mekaniskt ta bort belägningen. Om det visar sig fetigt smuts kan du tillsätta lite diskmedel eller så kallad kalisepa, som löser upp fett bättre.

Ättika innehåller ättiksyra, som sänker ytans alkalinitet och gör det svårare för många svampar att trivas. Men viktigare än själva medlet är borstens rörelse – det är den som bryter biofilmen och blottlägger organismerna, som sedan kan sköljas bort.

2. Regelbunden skötsel av filtret och botten av kammaren

Filtret i botten av diskmaskinen samlar upp matrester, kärnor och glassplitter. När det täpps till diskar maskinen sämre, och de fuktiga avfallen blir en festmåltid för bakterier och svampar. Därtill kommer obehagliga lukter som är svåra att ta bort med enbart sköljmedel.

Ta ut filtret enligt tillverkarens anvisningar
Skölj det under mycket varmt vatten, helst under en kraftig stråle
Använd vid behov en mjuk borste för att nå in i springorna
På botten av kammaren kan du strö en matsked bikarbonat, som binder några av lukterna och begränsar mögelväxt

Ett rent filter och en ren botten betyder färre obehagliga lukter, mindre avlagringar och markant färre mikroorganismer. Denna rengöring tar inte mer än ett par minuter, och du märker effekten praktiskt taget genast när du öppnar luckan efter nästa cykel.

Genomspolning av sprutarmarna och varm cykel utan disk

Sprutarmarna ser till att fördela vatten och diskmedel. När hålen är delvis tilltäppta med kalk eller matrester faller trycket, och det blir mer fukt och smuts kvar i maskinens vrår. Det är en direkt inbjudan till biofilm.

En gång i månaden är det värt att göra en enkel koll. Ta ut sprutarmarna – som regel ska du bara vrida dem eller lyfta av dem enligt anvisningen. Skölj dem under rinnande vatten och använd en tandpetare eller tunn metalltråd för att rensa tilltäppta hål. Sätt tillbaka armarna på plats och kör maskinen tom på ett program med minst 60 °C.

I stället för en diskmedelskapsel kan du hälla några matskedar citronsyra i tvålskålen – det hjälper till att ta bort en del av kalken från det invändiga rörsystemet. Flera gånger i månaden är det också en bra idé att helt enkelt låta luckan stå på glänt efter avslutad cykel. Torra väggar ger en mycket sämre miljö för mikrober än konstant fuktiga ytor.

Hur ofta ska du ta hand om diskmaskinen

Det enklaste är att bygga in dessa steg i andra hemmarutiner. Rengöring av filtret kan du kombinera med att tömma köksavfallet i helgen, och kontroll av sprutarmarna kan du göra samtidigt som avkalkning av vattenkokaren. Att låta luckan stå på glänt efter en cykel bör du bara göra till en reflex: Du tar ut servicen, det är ingen ångsmäll, luckan förblir lätt öppen.

Om du använder kraftig rengöringskemi hemma behöver du inte nödvändigtvis sluta med det. Men det är bra att komma ihåg att inget medel ersätter mekanisk skrubbning och torkning av det inre rummet. Vatten, avlagringar och hög temperatur kommer alltid att gynna någon mikrobiologisk flora – målet är inte sterilitet, utan att begränsa överflödet.

Kan diskmaskinen skada hushållets hälsa

Närvaron av bakterier och svampar i diskmaskinen betyder inte automatiskt fara för alla i hemmet. En frisk persons organism klarar dagligen ett enormt antal mikrober som vi andas in, sväljer eller rör vid. Risken ökar primärt hos mycket försvagade personer, efter allvarliga sjukdomar eller med medfödda immunproblem.

I praktiken blir obehagliga lukter, matt glas, kalkfläckar och återkommande fläckar på grytan det största problemet till vardags. Allt detta signalerar att det inuti under längre tid har samlats ett lager avlagringar. Regelbunden rengöring minskar inte bara antalet mikroorganismer, utan förbättrar också diskeffektiviteten och förlänger maskinens livslängd.

Omsorgen om diskmaskinen smittar ofta av sig på andra apparater i köket. När du en gång i månaden kollar packningarna är det lättare att upptäcka att ett liknande belägg börjar bildas i kylskåpet, på ugnens packning eller runt diskbänken. Sådan regelbunden kontroll hjälper dig att reagera snabbare, innan små problem växer till långvariga besvär med lukt, mögel eller maskinfel.