Upp till vart fjärde fall kan potentiellt förebyggas

En internationell forskargrupp har nu räknat ut hur stor skada bröstcancer orsakar globalt till följd av ohälsosamma levnadsvanor. Slutsatsen är anmärkningsvärt precis: en betydande andel av fallen och deras allvarlighetsgrad hänger samman med sex faktorer som vi själva kan påverka.

Studien, som publicerades i den välrenommerade tidskriften The Lancet Oncology, analyserade data från 204 länder under perioden 1990 till 2023. Forskarna beräknade antalet så kallade ”friska levnadsår” som går förlorade på grund av bröstcancer – det vill säga år som försvinner till följd av för tidig död eller tillvaro med sjukdomsrelaterade begränsningar.

Under 2023 handlade det globalt om 24,3 miljoner förlorade friska levnadsår. Av dessa tillskrev forskarna 6,8 miljoner till sex påverkbara livsstilsfaktorer. Det motsvarar 28 procent av den totala sjukdomsbördan – eller grovt räknat en av fyra kvinnor med bröstcancer som möjligen kunde ha undvikit sjukdomen eller haft ett lindrigare förlopp med hälsosammare levnadsvanor.

Cirka 28 procent av alla friska levnadsår som går förlorade till bröstcancer globalt kan spåras tillbaka till sex konkreta livsstilsfaktorer.

Forskarna skiljer på två grupper av risker: metaboliska faktorer som övervikt och förhöjt blodsocker, samt beteendemässiga faktorer som rökning och fysisk inaktivitet. Kombinationen av dessa utgör i många länder en gynnsam grogrund för bröstcancer.

Global bild: fler diagnoser, fler dödsfall

Bröstcancer är fortfarande den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Under 2023 beräknades 2,3 miljoner nya fall globalt. Om ingenting förändras förväntar sig forskarna att denna siffra stiger till 3,5 miljoner per år fram mot 2050 – en ökning på över hälften. Det årliga antalet dödsfall väntas stiga från 670 000 idag till nästan en miljon år 2050.

Siffrorna varierar betydligt från region till region. I välbärgade länder i Nordamerika och Västeuropa hänger i genomsnitt 32 procent av de förlorade friska levnadsåren samman med påverkbara livsstilsfaktorer. I Sydasien är denna andel 24 procent. Skillnaden återspeglar delvis kända mönster: mer rött kött, mer övervikt och mer stillasittande beteende i västerländska länder.

Det är anmärkningsvärt att unga kvinnor inte heller är förskonade. Mellan 1990 och 2023 ökade antalet nya fall bland kvinnor under 30 med cirka 0,5 procent per år. Experter pekar på tidig start med ohälsosam kost, långvarigt skärmanvändning och otillräcklig rörelse som medverkande orsaker.

De sex viktigaste livsstilsfaktorerna

1. Hög konsumtion av rött kött

Den största enskilda faktorn i analysen är en hög konsumtion av rött kött. Enbart denna kostvana står för omkring 11 procent av den världsomspännande bröstcancerbördan som kan tillskrivas livsstil – motsvarande cirka 2,7 miljoner förlorade friska levnadsår per år.

Det finns flera biologiska förklaringar. Vid stekning och grillning vid höga temperaturer bildas ämnen som kan skada DNA. Dessutom kan hormoner och rester av antibiotika i vissa köttsorter påverka hormonbalansen. Kombinationen av detta verkar öka risken för cancerceller i bröstvävnaden.

2. Rökning

Rökning ligger strax under rött kött och förklarar 10 procent av den livsstilsrelaterade bröstcancerbördan. Tobaksrök innehåller åtskilliga cancerframkallande ämnen som via blodomloppet når olika organ, inklusive bröstkörtlarna. Särskilt de som börjar röka i ung ålder eller har rökt många cigaretter under många år löper en förhöjd risk.

3. Förhöjt blodsocker

Ett varaktigt förhöjt blodsocker – ofta i förlängningen av prediabetes eller typ 2-diabetes – står för 9 procent. Ett konstant högt sockerinnehåll i blodet stör insulin och andra hormoner, vilket kan påskynda celldelning och skapa en miljö där tumörceller lättare växer och undkommer immunförsvaret.

4. Övervikt

Övervikt och fetma står för 7 procent av den livsstilsrelaterade bördan. Fettvävnad producerar hormoner och inflammationsämnen som ökar risken för hormonreceptorpositiv bröstcancer – särskilt efter klimakteriet. Extra kilo i den senare delen av livet väger tyngre än kortvarig övervikt i yngre år.

5. Alkoholkonsumtion

Alkohol står för 5 procent. Även låga mängder – som ett glas om dagen – ökar risken för bröstcancer något. Alkohol påverkar östrogennivåerna och producerar nedbrytningsprodukter som kan skada DNA. Regelbundet drickande under många år ackumulerar denna risk.

6. Fysisk inaktivitet

Slutligen bidrar bristande fysisk aktivitet med 4 procent. Rörelse hjälper till att hålla vikten stabil, förbättrar insulinkänsligheten och verkar antiinflammatoriskt. Kvinnor som rör sig lite går miste om denna skyddande effekt. Just daglig, måttlig aktivitet – promenader, cykling, trappgång – gör redan en stor skillnad.

Vad kan du själv göra med denna kunskap?

Forskarna beräknade ett scenario där alla länder reducerar exponeringen för dessa sex risker till nivån hos de 10 procent friskaste befolkningarna globalt. I så fall skulle det årligen kunna återvinnas omkring 1,9 miljoner friska levnadsår.

De understryker särskilt åtgärder som träffar flera riskfaktorer samtidigt – det ger långt större effekt än att ta en vana i taget.

Begränsa rött kött till högst en till två portioner per vecka – välj oftare fisk, baljväxter eller fågel.
Att sluta röka eller aldrig börja är fortfarande ett av de kraftfullaste enskilda ingreppen.
Sträva efter en stabil vikt inom det hälsosamma BMI-intervallet – gärna i dialog med din läkare eller dietist.
Se till att få minst 150 minuters måttlig rörelse per vecka, till exempel rask promenad eller cykling.
Håll alkohol till särskilda tillfällen med maximalt några få glas per vecka.
Få regelbundet kontrollerat blodsockret, om det finns diabetes i familjen eller vid övervikt.

Några få justeringar i kost, dryck och rörelse påverkar samtidigt vikt, blodsocker, hormoner och inflammation – precis den kombination som har betydelse vid bröstcancer.

Stora skillnader mellan länder – även i överlevnadschanser

Risken att dö av bröstcancer beror inte bara på livsstil, utan även på hälsosystem och inkomstnivå. I Afrika söder om Sahara dör cirka 28 kvinnor per 100 000 invånare årligen av bröstcancer – mer än dubbelt så många som världsgenomsnittet på 13 per 100 000. I Västeuropa ligger dödligheten på omkring 11 per 100 000, trots att sjukdomen här diagnostiseras oftare.

Skillnaden beror främst på tidig upptäckt och tillgång till behandling. I många låginkomstländer är tillgången till mammografi begränsad, väntetiderna långa, och grundläggande erbjudanden som strålbehandling saknas ibland. Diagnosen ställs därför ofta sent, när bot är svårare att uppnå.

Politikens och omgivningarnas roll

Studien visar också att individuella val inte är helt oberoende av politik och levnadsvillkor. Skatter på starkt bearbetat kött, strängare tobakslagstiftning och tydlig märkning på alkohol och sockerhaltiga drycker kan påverka miljoners beteende på en gång.

Städer som anlägger säkra cykelbanor, god kollektivtrafik och attraktiva grönområden gör daglig rörelse lättare. Arbetsgivare bidrar med hälsosamma matsal och plats i arbetsdagen för motion eller promenader. I länder där sådana kombinationer har varit i kraft sedan 1990-talet har dödligheten i bröstcancer sjunkit med cirka 30 procent.

Vad betyder detta för kvinnor i Sverige?

I Sverige gör många av samma mönster sig gällande som i andra västerländska länder: relativt hög konsumtion av rött kött, alkohol, stillasittande beteende och övervikt. Å andra sidan är hälsovården välfungerande, och det finns mammografiscreening för kvinnor i vissa åldersgrupper.

Den som vill komma igång själv kan börja med tre praktiska steg: ät ett par dagar i veckan helt utan kött, bygg in fasta rörelsestunder i kalendern, och tala öppet med din läkare om rökning, alkohol och vikt. Små, hållbara justeringar ger på lång sikt mer än en kortvarig och sträng ”reset”.

För kvinnor med en ärftlig disposition eller en starkt belastad familjehistoria är medicinsk rådgivning oumbärlig. Livsstil tar inte bort den genetiska risken, men kan medverka till att bestämma i vilken ålder och med vilken allvarlighetsgrad en eventuell tumör uppstår. Forskarna tittar i allt högre grad på detta samspel mellan gener och beteende.

Slutligen förtjänar begreppet ”friska levnadsår” en förklaring. Det handlar inte bara om att leva längre, utan framför allt om att leva längre utan tunga sjukdomsrelaterade begränsningar. Mindre rött kött, färre cigaretter och lite mer rörelse låter kanske som blygsamma förändringar – men de läggs ovanpå varandra till år extra, där kvinnor kan arbeta, ta hand om sina närmaste, resa och helt enkelt leva sin vardag utan bröstcancer som ett konstant hot.